Familjeföretaget är bara till låns
av Torsten Fagerholm Forum 2016-06, sida 05, 23.06.2016
Taggar: Personer: Månna Godenhjelm
ramiljeföretaget är bara till låns
Månna Godenhjelm (EM) är ny director, owner strategies vid PWC. Hon jobbade tidigar som executive coach och ledarskapstränare vid HRM Partners och är medgrundare till Opteam.
PWC är mer än juridik, skatter och revision? Vid enheten private company services spar rar vi familjeföretagare kring företagsutveckling för att bana väg för tillväxt. Familjeföretag brukar diskutera ägarfrågor för lite. I ett företag som drivits i sju generationer är ägarskapet spritt genom en dynasti, entreprenörsandan kan vara utspädd då pysslingar mest lyfter dividender. Får företaget då de bästa resurserna ur släkten? Alla gagnas om det finns samförstånd kring ägaridentiteten, visionen och uppdraget, ägarstrategin. Det behövs gemensamt utarbetade strukturer och spelregler, roller, kriterier för avancemang.
Kan familjeföretag handla känslostyrt? Starka känslor är närvarande. Vissa familjeföretagare är osams, har starka meningsskiljaktigheter och låter känslorna styra. Det personliga och professionella smälter samman, då hjälper extern sparring.
Nämn typiska do’s and don’ts?
Tro inte att du vet mer än andra, eller att du är bättre än andra. Var alltid nyfiken på vad som kan finnas under ytan. Ta alltid de tystaste och blygaste tankarna i hänsyn, de kan vara värdefulla. Finland har drygt 50 000 familjeföretag som står inför generationsskifte eller försäljning. Ofta vilar makten i andra generationens familjeföretag hos den gamle huvudägaren. Resten av familjen är tyst eller känner att deras idéer inte uppskattas. Då ska man våga brainstorma och sparra, i god tid.
Finns fallgropar vid generationsskiften? Bara16 procent av företagen överlever till fjärde generationen. Tänk om andelen kunde vara 100 procent? Ju större skala inom investerings-,
MÅNNA GODENHJELM, Ny director, owner strategies vid PWC.
förvaltnings-, ägar- och beslutsstrukturen, desto svårare. Det kan finnas en patri- eller matriark som blandar ihop yrkesrollen och egot, omedvetet sätter käppar i hjulen eller inte li tar på yngre generationer. Ägarskapet försvåras också av nya familjestrukturer. Var tar familjen slut, var börjar släkten? Definierade kriterier behövs. Vilken är värdegrunden, “varför ska vi överhuvudtaget äga och vad strävar vi till? Svaret måste vara större än bara “pengar” Här kan en utomstående underlätta diskussionen genom obekväma eller förlösande frågor.
Vilka är vanliga tabun?
Ifall man har fem år kvar till generationsskiftet har man redan bråttom. Istället för att fråga rakt ut av galjonsfiguren: “när ska du stiga åt sidan?” så kan man fundera: “vilka möjligheter ser du hos din släkt att driva ditt företag vidare, att ge mer utrymme åt de yngre?” Då man ger bort något får man något annat istället. Corporate governance diskuteras mycket, men familjeförvaltning talar man mer sällan om - gemensamt bearbetade och tydligt definierade spelregler.
Sker en professionalisering?
Definitivt. Alla tänker på tekniska bitar kring skatter och juridik. Förutom pengar och ledarskap handlar det om makt och kärlek. Att kartlägga potentialen och styrkor hos nästa generation, förväntningar och synpunkter, hjälper att skapa en ägarstrategi- innan företagsstrategin hamras ut. Om man diskuterat tillsammans blir spelreglerna moraliskt bindande.
Är vi emotionellt inbjudna?
Känslorna kommer nog fram inom familjen och företaget - tyvärr ibland som osämja. Ofta råder enlaissez-faire-mentalitet, man tiger inför patriarken. Tänk att kunna andas fritt och tala också om svåra saker! Ställ dig frågan: “hur skulle du designa eller måla upp ett generationsskifte”? För att tänka kreativt måste man bli av med rädsla och uppskatta också andra typer av tankar.
Vad göra vid avyttring?
För att undvika problem kan man ta ett familjemöte där man frågar sig: vad vore klokt att göra med pengarna? Är det bara ett strategiskt beslut inom styrelsen, eller behövs mer utrymme att tänka kring frågorna? Samma sak gäller då familjeföretaget ändrar fokus eller bransch.
Finns en optimal storlek för ägarskap? Utmaningar finns oberoende av ägar-, investering- och förvaltningsstruktur. Det är viktigt att jobba för gemenskapen, att man tycker att man hör ihop. Vi är ganska individualistiska i Finland, här är den finlandssvenska minoriteten kanske bättre.
Hur sköta rollfördelningen?
Det är viktigt att definiera operativa- samt styrelseroller, samt att ordna egna möten för familjesidan. Ofta har personen med makten handplockat någon - men är det rättvist, har alla i familjen uppmärksammats? Det är viktigt att jobba för själva företagets framtida bästa. Mik ro- och familjeföretagen håller igång Finland. Familje- och företagarandan samt samhörigheten är nyckeln. Det är bättre att ha regler svart på vitt innan man blir osams. Dessutom: kan man äga utan att bära ansvar? a
FÖRUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 62018