Fångvården ett företag med 7500 ”anställda”

Taggar: Personer: K J Lång

Overdirektör K J Lång:

Fångvården ett företag med 7500 ”anställda 9 Fångvården är ett ”företag” med 7500 ”anställda”, varav 5 300 fångar. Det är inget särskilt produktivt företag. Det hämtar hem 45 miljoner brutto per år, eller 6 000 mark per anställd. Normalt borde ett så stort företag ge tiofalt mera.

K J Lång är pörtombo, son alltså av den österbottniska slätten. Han kommer från ett småbruk och är den nästsista i raden av fyra syskon, av dem två äldre systrar och en yngre bror.

FORU . . Lång studerade juridik i Helinte rvjun singfors och avlade jur kandiv datexamen 1960. Engagerad i studentpolitiken, tre år ordförande för Nyliberala studentförbundet. Alltså en av den tidens radikala liberaler, tillsammans med herrar som Lars David Eriksson, Johan von Bonsdorff, Klaus V. Mäkelä m fl. Flere av dessa radikalliberaler har tagit steget ut till vänster och över till socialdemokraternas vänstra flygel, Lång har förblivit SFP trogen. Det betyder dock inte att han blivit konservativ ”på gamla dar”.

— Nej, förklarar han, ju mer man ser av verkligheten, ju mer man ser av maktspelet i samhället, desto radikalare kan man bli. Den vanliga gången är förstås, att man blir konservativare med åren, men det håller inte streck i Långs fall (härutinnan påminner han alltså om sin ”lärofader” Kekkonen).

Detta kan bero på att han i många år sysslat med fångvård.

— Samhällets problem återspeglas i förstorad form i marginalgrupperna, säger han. Avigsidorna i samhällsstrukturen faller mycket bjärt ut i fängelsemiljön.

Hr Lång har inte personligen varit aktiv inom någon av de allmändemokratiska rörelserna som Novemberrörelsen, Grupp 9, Socialistisk hälsofront etc, men han ger dem erkännande som väckare. De är naturligtvis fenomen, som inte förblir bestående, och deras tid synes småningom vara förbi.

2 9 Det är klart att man inte kan driva fångvården så affärsmässigt, säger veckans porträtt överdirektör KJ Lång vid fångvårdsstyrelsen. Men siffrorna ger ändå vid handen, att här är ett problem, som borde tacklas på något sätt.

Samhället drar åt skruven onödigt hårt kring småtörbrytare. Man är för snabb med frihetsberövanden och straffpåslag för återfallsförbrytare. På det sättet matar man kriminaliteten snarare än förhindrar den, säger överdirektör K J Lång.

Forum 8/72

Men de har gjort nytta redan genom att ställa kontradiktatoriska frågor, genom att ifrågsätta det bestående och tvinga de makthavande till eftertanke och motivering. Därmed är inte sagt att de haft rätt i allt, men de har ökat medvetenheten, när det gäller samhällsfrågor. Deras ”gyllene tid” var slutet av 60-talet, nu håller klimatet på att ändras och kanske hårdna.

Det är samma fenomen som inom Rundradion. Det liberala och radikala alternativ, som ”reporadion” försökte sig på kulminerade samtidigt med dessa strävanden. Nu har attityderna hårdnat på vardera sidan, motsatserna föder varandra.

— Vi håller på avt åka in i en hård partimotsättningarnas tid säger överdir Lång. Det är inte att slå in öppna dörrar, om man talar om en viss fara för en fascistisk renässans. Samtidigt kan man även konstatera en hårdare partidisciplin på vänsterhåll, medan den gamla liberalismen och radikalismen av typ Arvo Salo, Pentti Saarikoski, Eino S Repo, Jouko Tyyri får sitta emellan.

Men fångvården är hr Långs egentliga arbetsfält, har varit det länge. Samma år som han blev jurkand verkade han som kanslist vid centralfängelset. Han arbetade som skolningschef vid justitieministeriets fångvårdsavdelning 1.4. 1962 — 31. 12, 1968. Och den 1.1.1970 efterträdde han Valentin Soine som överdirektör för fångvårdsväsendet. Redan tidigt gjorde sig Lång i bla tidningsartiklar känd för ett modernare grepp och en friare syn på fångvården. Det är en utstött grupp han arbetar med, även om omvärldens attityder mot den har mjukats upp under årens lopp. Nutilldags har folk en hel del medkänsla till övers för ”hårdingarna” i Kakola t ex.

Den grupp som nu mest får känna av samhällets tryck är ungdomsförbrytarna. Ju hårdare klimat, desto mera får de unga sitta emellan, och ju mera otrygg ungdomen uppfattar sin situation, desto lättare tar detta sig uttryck i aggressioner, förklarar Lång.

Forum 8/72

Det sägs ofta, att fången inte ges en rejäl chans att återanpassa sig till livet utanför fängelsemurarna, när han frisläpps. Utan pengar och arbete är han lätt på glid igen.

— Det stämmer, att fången har ett mycket begränsat ”startkapital” när han kommer ut igen, medger hr Lång. Meningen är nu att övergå till ett lönesystem och hemförlovningspengar, som skall göra det möjligt för fången att klara sig åtminstone en månad efter frigivningen.

-— Eljes är det nog inte svårt för en fånge att få arbete i södra Finland. De privata arbetsgivarna är alls inte så svåra, som man föreställer sig. Stat och kommun är betydligt besvärligare i det avseendet.

— Men samhället drar åt skruven onödigt hårt kring småförbrytare. Man är för snabb med frihetsberövanden och straffpåslag för återfallsförbrytare. På det sättet matar man kriminaliteten snarare än förhindrar den.

— Man kunde i många fall hålla sig till böter, övervakning etc för brott som småstölder, rattfylleri mm i stället för frihetsberövande. Våldsförbrytarna är däremot en kategori för sig, och det är givet, att samhället måste ha möjligheter att skydda sig genom att isolera bl a den kategorin.

Fångar är för det mesta människor i arbetsför ålder. De kan naturligsvis inte jämföras med vanliga donare, de har låg yrkesutbildning, endel är mer eller mindre oförmögna till arbete. Men ändå representerar de en viss arbetskraftsreserv. Hur utnyttjas denna — Fångvården är ett jätteföretag — om man vill se de från den synpunkten. 5 300 fångar, 2200 anställda ute p fältet och 50 i centralförvaltningen.

— Dessa sammanlagt 7500 personer hämtar hem bara 4 miljoner per år. Totalt går fångvårdsväsendets budget på när mare 100 miljoner, eller mer än 2/3 av justitieministeriets toVänd 27

Aktiva: Finansieringstillgångar Kontanter och bärrkfordringar Kassa och bankkonton 6 096 954,50 Konjunkt.deposit. 4297 072,— Invest.deposit. 4529 186,— 14923 212,50 Reversfordringar Leveranskrediter 198 163 851,4 Övriga 3559 625,— 201 723 476,46 Kontofordringar

Leveranskrediter 68 652 860,8 Övriga 169 298 069,41

Förskort til leverantörer 31 342 537,10 269 293 467,38 485 940 156,34

Omsättningstillgångar Färdiga varor och halvfabrikat 126 890 871,— Råvaror och materialer ….- 140 293 876,— 267 184 747,—

Anläggningstillgångar Skogs- oi jordfastigheter 34 309 716, ökning 2.592 606,3 minskning 187 556,21 36 714 766,17 Industrifastigh. 96 800 466, ökning 20192 161,0 minskn. oc avskrivrti. 8922 510,12 108 070 116,96 Mask. 0. inv. 128 234 726 ökning 80 195 406,7 minskn. o.

avskrivn. 45 785 A11,73 162 644 721,— läg till; anläggningstillg. 16 116 121, ökning 2.237 794,8 minskn. o.

avskrivn.- 2578 985,81 15774 930,04 Invest.tillgånga täckta med konkonjunkturdeposit.

ökning 1057 303,— misnkn, o. avskrivn. 1057 303,— Värdepapper = 25 156 730,— ökning 2 264 054,— 27 420784,— 350 625 318,17 Värderingsposter . see 464 184,29 ökning ..sssssesses sea 351 230,06 minskning och avskrn. . 100 031,35 715 383,— ÖverföringspOSter sossssrssserissarerir sr er r st 289 647,7 mk 1 104755 252,28

Kostnader: Egentliga kostnader

LÖN soseeserereeser rear rer 168 112 554,13 Hyror …ssesss 331 538,32 Räntekostnader 45 476 728,67 Kursförluster 4 940 724,30 Skatter …….+ 5 000 574,98 Konjunkturskatt 7 622 361,15 Avskrivningar .. 57 256 632,30 Övriga egentliga kostnade 37 652 849,4 Överfört = till pensionsfonden 2.000 000,— 328 393 963,27 Räkenskapsårets nettovinst sssssssesesrrr rss 9 016 910,7 mk 337 410 873,99

RAUMA-REPOLA OY

BALANSRÄKNING 31. 12. 1971

RESULTATRÄKNING 1971

Passiva: Främmande kapital Kortfristiga skulder Växelskulder, utländska …..ssssssessorer Kontoskulder Leveranskrediter 37 171 505,78 Övriga 259 301 121,66 Erhållna försäljn. förskott 182 176 988,66 478 649 616,10 488 437 114,2 9787 498,12

Långfristiga skulder Leveranskred, ‘157 541 930,75 Obligationslån 94576 025,— Inteckningslån 28912 012,25 Pensionsfond 5 750 000,— Övriga lånfr. skulde ”Värderingsposter Reservering för kreditrisker .. 2500 000,— Garantireservering ……… 2 000,000, ÖverföringspoOster sssssirsrrrserrrrs er r rss ra Eget kapital Aktiekapital ….sssssererrs 83 000 000,— Reservfond … . 3 250 000,— Dispositionsfond 27 557 905,24 Investeringsfond 8 899 500,— Styrelsens dispositionemedel .. 69 492,40 Vinst Från föreg. år Räk.årets vins 174 569 242,14 461 349 210,14 949786 324,3 4 500 000,— 12.398 217,9 6 276 901,62 9 016 910,72 15293 812,34 138 070 709,9 ok 1 104755 25228

Ansvarsförbindelser s..ssssssssssers sr ers mk 32114 698,— av vilka solidariska förbindelser …….. mk 9 813 817,— Intäkter:

Egentliga intäkter Fakturering s.ssesssosssrrrrrer rss enn era 317 757 674,61 Ränteintäkter 16 531 290,29 Intäkter från egna skogar . 1611 119,52 Övriga egentliga intäkter 1 510 789,5 pk 337 410 87399 ÖOMSÄttning ….scerseresssssrsrrrrrea ras mk 781 692 893,0 tala budget. Anstalternas egen produktion ger nästan 20 miljoner i inkomst och därtill kan man räkna med omkring 25 miljoner i form av vägarbeten, arbetena på Sveaborg och andra investeringar. Nettokostnaderna för fångvårdsväsendet är alltså 55 miljoner per år.

Det är ju ingen lysande affär, normalt borde ett så stor 2 företag ge tiotalt mera. Frånsett de speciella förhållanden som fångvården arbetar under, så är ett av de största problemen, hur ett företag av denna omfattning skall kunna drivas i en statlig byråkrati.

Dessa problem kommer att accentueras efterhand som jordbruket läggs ned och ersätts med industriell verksamhet.

Forum 8/72