Fartygselektronik från norskt småföretag ”Finland är vår främsta exportmarknad”
av Henrik Sonck Forum 1982-11, sida 14-15, 16.06.1982
Fartygselektronik från norkst småföretag
Blackboxar som registrerar olika funktioner ombord och ersätter manuella logganteckningar är sakt men säkert på kommande till handelsfartygen. Krav på automatiska färdskrivare eller kontrollutrustnin finns inte i större utsträckning ännu, men ändamålsenlig elektronik har utvecklats av bla Moland Automation i Sydnorge — och med goda säljframgångar i
Finland.
Finland är vår främsta exportmarknad » Moland Automation A/S utanför Arendal i södra Norge har specialiserat sig på elektroniska dataloggar för fartyg och offshorekonstruktioner. Huvudprodukten är - mikroprocessorn KIM, som utgör grundenhet i en mängd system för kontroll av maskinrum och barlasttankar, alarmsignaler och bränsleoptimering. Manöverskrivaren KIM Order Printer registrerar automatiskt alla orde som ges från fartygsbryggan, och kan också mäta och registrera reaktionerna från maskineriet och rodermekanismen.
I anslutning till manöverskrivaren har utvecklats ett system för bränsleinbesparing. Befälet kan tex bestämma hur barlasten skall avvägas för att man skall få bästa tänkbara bränsleekonomi vid olika last.
Med manöverskrivaren går det ocks att bestämma fartygets mest ekonomiska fart och motsvarande varvtal för propellern samt vilken vinkel den skall ha. Fartygsbefälet kan tex redan vid starten ta ut de rätta värdena på basen av en bestämd ankomsttid till nästa hamn.
För att uppnå bästa bränsleekonomi har Moland också utarbetat ett system som beräknar den optimala inställnin ekonomiska riskerna överförs i stor utsträckning på underleverantörerna, hävdas det. Det har sagts att skattesystemet garanterar oljebolagen hög utdelning på investerat kapital. Och sist och slutligen är det den norska arbetaren som tar de fysiska riskerna ute på plattformarna.
Slukar experter
Förskjutning av personalresurser ä även det ett problem som många anser vara allvarligt.
I synnerhet geologer och geofysiker finns det alldeles för lite av i Norge idag. Och de som finns lockas av höga löner över till oljesektorn. Redan under studietiden kan en ung lovande geologistuderande — och mången annan också för övrigt — bli ”köpt” av något oljebolag. Den studerande får lön genast mot att han förbinder sig att börja arbeta för bolaget ifråga då han blir färdig.
Universiteten och högskolorna har inga möjligheter att konkurrera med lönerna och går på det viset miste om många forskare och blivande forskare.
Många andra branscher känner också av konkurrensen. Det gäller tex fiskerisektorn som liksom offshorese 1 korn har användning för bla maringeologer, meteorologer och annan expertis.
Oljedirektoratet, som inom olje- och energiministeriet övervakar själva verksamheten på offshoresektorn, har självt vissa specialarrangemang som gör att dess kontrollingenjörer kan får mer betalt ute på oljeplattformarna än vad de som ämbetsmän annars skulle ha.
Men inte heller oljedirektoratet går fritt från konkurrens. Dragkampen om experterna är en begränsande faktor för aktiviteten på oljefälten, för direktoratets personalkapacitet bestämmer i stor utsträckning antalet riggar som kan vara i drift samtidigt ute på kontinentasockeln. Men det finns inte heller några planer på en snabbare utbyggnad just nu, även om en sådan strategi har sina förespråkare.
15 riggar är det mesta som varit i drift samtidigt, och det är enligt informationssekreterare Helle absolut i överkant.
— Vår kapacitet är 12 riggar samtidigt. Vi vill att branschen skall vara stabil, utan större kast i aktiviteten. Det kommer att finnas jobb för 12—15 riggar i åtskilliga år ännu, säger Helle.
Oljeministeriets beräkningar går ut på att oljan och gasen i de fält som n 1.989 1.982 1.584 1.956 1,980 1,890 1.902 1.994 1.996 1,998 2,ör
Förväntad produktion för försäljning av olja och gas från de norska fält som är i produktion eller under byggnad.
är i produktion eller under utbyggnad börjar avta efter 1990. Men det finns ännu att ta till. 2,7 miljarder ton oljeekvivalenter har redan påvisats genom borrning. Hittills har bara 0,21 miljarder ton utnyttjats. Oljedirektoratet räknar också med förväntade totala utvinnbara reserver, och kommer till att dessa utgör fem miljarder ton. Och då är inte alla delar av sockeln söder om 62:a breddgraden ännu medräknade, och inte heller fynden utanför Nordnorge.
Reserverna är alltså stora. Inom ett par år måste normännen fatta beslut om utbyggningen för 90-talet för att investeringsnivån skall kunna hållas uppe. Henrik Sonck
Forum 11/8 MACON är ett avancerat övervaknings- och kontrollsystem tänkt för stora fartyg — närmast från 2000 ton — med över hundra kontrollpunkter ombord.
gen av autopiloten med hänsyn till girar och roderrörelser.
Bla Viking Saga och Viking Song har försetts med Molands KIM-system för bränsleekonomi.
Barlastövervakning
Till manöverskrivaren kan också kopplas apparatur för kontroll av oljeförekomst i barlasttankarna. Inom ramen för FN:s sjöfartsorganisation IMCO har det ställts stränga krav beträffande spolningen av olja ur barlasttankarna. I Östersjön är det helt förbjudet att släppa ut olja, och för andra vatten finns noggranna regler för hur mycket olja som får släppas ut per avverkad nautisk mil.
Senast år 1985 skall alla fartyg vara utrustade med instrument som automatiskt registrerar innehållet i barlasttankarna.
En annan version av KIM-systemet är maskinövervakningssystemet KIM Engine Log, som förmedlar eventuella alarm och data från maskinrummet till bryggan. Det gäller både under den vanliga dagsrutinen och under den tid som sk obemannade maskinrum är utan tillsyn.
Maskinloggen och manöverskrivaren är godkända av Sjöfartsstyrelsen i Finland, Det norske Veritas, Lloyds och det sovjetiska sjöfartsregistret.
På stora fartyg med ca hundra rapportpunkter eller mer, är det meningsfullt med en mikroprocessorkombination som klarar alla de funktioner manöverskrivaren och maskinloggen har. Molands mest avancerade produkt är övervaknings- och kontrollsystemet MACON, som är utvecklat med tanke
Forum 11/8 på både fartyg och industriella processer.
MACON är resultatet av ett och ett halvt års produktutveckling på Molandfabriken, och ersätter företagets tidigare mikroprocessormodell KIM Micro Log. Den består av mikroprocessor med minnesmodul, bildskärm, skrivare och separat ”skvättsäkert” tangentbord.
Kontroll av kylrum
Ett speciellt användningsområde för MACON är kylfartygen. Molands system för övervakning av temperaturen i lastrummen har godkänts av bla det amerikanska jordbruksministeriet. Det ställs höga krav på oförändrad temperatur i t ex fruktlaster.
— I dag finns det inte andra krav på dokumentering än en handskriven logg för fartyget. Våra mikroprocessorer registrerar automatiskt allt det som annars måste skrivas ned för hand an efter, säger Georg Forsén, VD för det finländska agenturföretaget Oy Gefco Ah.
— Att föra logg kan förefalla som en enkel rutin. Men tex i nödsituationer eller då befälets uppmärksamhet av andra orsaker krävs på annat håll kan det efteråt visa sig mycket värdefullt att ha viktiga data automatiskt införda.
Forsén nämner att det finns exempel där fartyg faktiskt gått fria från anklagelser om oljeutsläpp då de haft automatiska kontrollinstrument att hänvisa till.
Forsén har gjort ett utomordentligt försäljningsarbete för Moland Automation i Finland — så framgångsrikt att Finland i dag är företagets främsta exportmarknad.
Manöverskrivaren KIM Order Printer har vunnit så starkt fotfäste här att praktiskt taget vart enda större fartyg levereras med denna utrustning. Det är vanligtvis fartyg på minst 2 000 ton som har användning för manöverskrivare. Men Sveaborgsfärjan är ett exempel på att också mindre farkoster har manöverskrivare installerad.
Moland har en orderreserv på ca en miljon NOK i Finland för 1982—1983. Beställningarna för år 1982 uppgår till totalt 4,3 miljoner NOK.
Fotfäste i Sovjet
Tack vare en stark ställning i Finland har Moland också vunnit fotfäste i Sovjetunionen. Sovjetiska beställare har insett nyttan av manöverskrivarna och acepterar dem som en del av utrustningen ombord på fartyg som byggs i Finland, trots att de inte är obligatoriska.
Exporten i övrigt omfattar de flesta betydande sjöfartsnationer, ”från Kina i öst till USA i väst”.
4,3 miljoner norska kronor kan förefalla som en blygsam omsättning, men det gäller att hålla i minnet att Moland är ett regelrätt småföretag. Produktion och = produktutveckling sköts av 13 fast anställda.
Företaget grundades 1978 ur ett annat lokalt företag i Sydnorge, Kilsund Industrier A/S. Moland representerar i dag 15 års erfarenhet i branschen. Marknadsföringen sköts helt och hållet av ett annat företag, A/S Norske Telektron i Oslo — som för övrigt äger en tredjedel av aktiestocken i Moland. De anställda i Moland har själva en tredjedel och den resterande delen innehas av elektronikföretagetAutronica A/S i Trondheim.
Försäljningen för det första verksambhetsåret var lite under 2 miljoner NOK, och med undantag för 1981 har kurvan pekat uppåt. Årets försäljning representerar en nästan 30 procents ökning jämfört med fjolårets omsättning.
Tack vare en framgångsrik försäljning har Moland kunnat satsa på produktutveckling och avancerad produktionsteknik. I maj flyttade företaget in i en egen nybyggd fabrik, efter att tidigare ha hållit till i en gammal gård.
Produktutvecklingen är ständigt aktuell. Företaget går in för att introducera nya funktioner i sina existerande produkter samt utveckla nya produkter. Moland arbetar tex med att anpassa sin elektronik för processindustri och kraftverk — ”för att få ett till ben att stå på”. ”
Henrik Sonck 15