FB öppnar valutakorgen
av Christian Sundgren Forum 1978-20, sida 11-12, 20.12.1978
Taggar: Organisationer: Finlands Bank
FB öppnar valutakorgen
Exportindustrins kritik av Finlands Banks beräkning av den finska markens externa värde har lett till resultat: FB avslöja hur valutaindexet görs upp.
Men: Inget indexsystem är perfekt. Det blir alltid fråga om kompromisser, säger Kari Nars, direktör vid FB.
[ ye” Den finska markens externa värde anges med ett valutaindextal. Det slår myntlagen fast sedan reformen i november 1977. Detta indextal utvisar den genomsnittliga förändringen av de valutors kurser som är viktiga för Finlands utrikeshandel.
— Tidigare var marken fast i dollarn. Alldeles som de andra valutorna i väst. På det sättet var alla västvalutor indirekt bundna till varandra. Med vårt nya skräddarsydda värderingssystem, där markens värde ställs i förhållande till våra viktigaste handelsvalutor, får vi en genomsnittskurs för marken, förklarar Kari Nars.
Sedan dollarberoende slopades har ju några valutor flutit fritt (USAdollarn, franska frangen), några har varit låsta inom vissa gränser (EG:s ”valutaorm”), och några länder har tillämpat valutakorgar i stil med Finland för att få en genomsnittskurs på sina valutor (Sverige, Österrike).
På Finlands Bank anser man att valutakorgberäkningen är säkrare än
FORUM 20/7 att följa en och samma valuta när man bestämmer den egna valutakursen.
— Vårt system är mer stabilt, mer långsiktigt, Variationerna i markens externa värde blir mindre, berättar Kari Nars som också gärna framhåller, att svenska riksbanken har gjort upp sin valutakorg enligt de finländska principerna,
Variationsgränserna är fastslagna
Statsrådet utfärdade direktiv om hur valutaindexet skall beräknas i samband med att den senaste myntlagsreformen gick igenom. Indexvärdet har ett variationsområde på 4,5 procent. Indexet får variera mellan 116,4 och 121,7. Finlands Bank strävar till att hålla sig vid mittpunkten för indexet. På detta sätt har man större marginaler att röra sig med vid större valutakursförändringar på den internationella valutamarknaden, Detta är också ett direktiv från statsrådets sida som ett led i devalveringens eftervård. I oktober var valutaindextalet 118,7.
Valutakorgen ger markens säljkurs
De dagliga säljkurserna på valutabörsen beräknas således inte längre utgående från en valuta i taget. Markkursen för varje valuta beräknas enligt den valutans utrikeshandelsvikt, d vs enligt den utrikeshandelsandel som ifrågavarande valuta representerar i Finlands utrikeshandel.
Helt tekniskt utgår Finlands Bank i sina dagliga kursberäkningar, från USA-dollarn. Den är den bäst noterade valutan internationellt, och eftersom den fortfarande är den viktigaste centralbanksvalutan, är man mån om att följa variationerna i den först. Den senaste dollarkursen matas in i det programmerade beräkningssystemet. Därefter får man genast kurserna för de 15 andra valutorna i valutakorgen och det nya indextalet för den finska markens externa värde.
Eftersom markens värde påverkar vår export är det viktigt att valutaindexet mäter förändringar i kon Vän nn
Viktstrukturen hos Finlands Banks valutainde kurrenskraften. Man kan säga att FB:s valutaindextal, som utgår från de olika valutornas utrikeshandelsandelar, illustrerar kursutvecklingens effekt på konkurrenskraften i ett längre perspektiv. Kursförändringarna på den internationella valutamarknaden hinner återspegla sig i priserna på de olika ländernas nationella varumarknader.
Men handeln som är bunden till dollarn?
Den finländska utrikeshandeln är till 25 procent eller kanske ännu mer knuten till dollarn. Eftersom dollarn har sjunkit i värde, har det lett till avsevärda exportinkomstbortfall för de finländska exportörerna. För att dämpa denna utevckling har exportindustrin ofta krävt att dollarn borde få större tyngd i valutakorgen. Ned Vikterna i Finlands Banks valutaindex (1974 = 100)1)
US-dollarn2)
Engelska pundet
Svenska kronan
Norska kronan
Danska kronan
D-marken
Holländska florinen
Belgiska frangen
Schweiziska frangen
Franska frangen
Halienska lira Österrikiska schillingen Spanska pesetan
Japanska yenen
Sovjetrubeln 20,3 Summa 100, 1) Enligt läget -78-11-20. Det sista kvartalet i beräkningarna är Il kvartalet 1978.
- Omfattar även vikterna för Polen, Iran och Saudi-Arabien.
12
F i förhållande till finska marken
Ind.
Index 1974 = 100 15 ändringarna i de viktigaste valutornas kurse 14 13 12 1975 197 gången i exportinkomsterna räknat i finska mark skulle inte bli lika brant.
— Dollarns betydelse i indexet är dubbelt större än vår handelsandel med USA, säger Kari Nars. — Man kan alltså inte säga att dollarn skulle ha en för liten tyngd. Vi har beaktat att en stor del av vår export är bunden till dollarn. Här följer Sveriges Riksbanks valutakorg precis samma mönster. Skulle vi idag ändra på dollarns vikt i indexet skulle det igen betyda att exportindustrins exportinkomster inte skulle stiga lika snabbt som nu om dollarn börjar gå uppåt igen. Det är skäl att betona
Utvecklingen av valutornas markkurser
Markkursernas förändrin fram till -78-11-15 i “/ från början — från 1974 års av 1978 medelta —0,8 5,6 1,8 —11,0 8, 16. 23 44, 38, 38, 91, 17. —18, 42, 64, 23, 1977 197 att variationerna är mycket små oberoende av vilka beräkningsgrunder vi följer.
Men naturligtvis är inget indexsystem perfekt. Det är alltid fråga om en kompromiss, säger direktör Nars och poängterar till slut — Grundproblemet är den sjunkande, instabila dollarn. Den påverkar vi inte med våra indexberäkningar. Det andra problemet är att en så stor andel av vår export är bunden just till denna valuta.
Finland ensamt med sin valutakorg
EG-länderna skall intensifiera sitt valutasamarbete i syfte att stabilisera den internationella valutasituationen. Även om alla EG-länder kanske inte går med från början täcks snart 2/3 av Finlands exportmarknader av ett och samma valutasysitem. I början av nästa år kommer nämligen Norge, Sverige, Schweiz och Österrike att få svara på EG:s inbjudan till intimare valutasamarbete. Mycket tyder på att alla på ett eller annat sätt går med.
Hur blir det med Finland — Vi har inget intresse av att gå med, konstaterar Kari Nars. — Det har statsministern redan sagt, och vårt valutaberäkningssystem har visat sig funktionsdugligt. Vi har kunnat hålla en stabil genomsnittskurs för finska marken. Vi behöver alltså inte närma oss EG:s valutasamarbete. Men leder det till ett stabilare internationellt valutaläge, så är det bara bra för vår export.
Christian Sundgren OO
FORUM 20/78