Filippinerna — ett lämpligt exportland
av Erik Meitz Forum 1984-07, sida 24-25, 11.04.1984
F RUN 718
Av ERIK MEITZ
Efter Manila
Länge skall det väl undras vad det var för vits för en handelsdelegation på hög nivå och ett 30-tal företagsledare att tillbringa en vecka i Filippinerna i månadsskiftet februari-mars, just när landet var mitt uppe i en ekonomisk och politisk kris som ingen vet hur den slutar. Kreditstopp på alla håll och fabriker som går för halv maskin i brist på reservdelar som det inte finns pengar för är inget s k gynnsamt investeringsklimat.
IB För dem som var på plats gällde det att gnugga sig i ögonen minst en gång per dag. Nej, det var inget teknologskämt när ett par tusen handplockade representanter för det stillastående filippinska näringslivet aktningsfullt åhörde presentationer av senaste nytt i teknologiväg från Finland.
Eftersom alla visste att det inte skulle bli affär av hade också de allvarstyngda finländska exportörerna för en gångs skull tillåtit sig ett filosofiskt grepp. Så t ex Lokomos representant i sin betraktelse av ett krossverks betydelse ”Life in today’s world and in particular
Dem träffade handelsdelegationen inte. Killarna har ledigt för att lärarna strejkar. I fonden den nya huvudbyggnaden for Bangko Sentral Ng Pilipinas, med mörka moln tornande upp sig runt omkring. Statskassan är tom och all valuta går åt till att betala ränta på gamla lån.
Folk som exportörerna borde ha träffat. T ex Kone kunde ha frågat dem vad de skulle tycka om en ny fin kran att lyfta med 2 in the rise in the standard of living are closely related to the process of crushing various materials…”
Nu, efteråt, kan det vara skäl att vaska fram några av de guldkorn som trots allt yttrades i vimlet. Vad håller finländska exportörer på med i Asien, vart siktar man, var ligger problemen, hur klarar man av dem. Framförallt — vad tyckte man om detta spektakulära jippo som man hade nöjet att vara med om på egen och skattebetalarnas bekostnad?
Till Manila eller inte?
Jermu Laine, utrikeshandelsminister (före resan som han inte själv var med om): Sinne ei pitäisi mennä!
Martin Sandelin, Telenokia: Löjligt att komma hit och sälja dyr teknik utan några pengar i beredskap.
Christian Keil, Pöyry: Vi har inget på gång här och inte blir det nånting nu heller. Men jag håller föredrag och är med som alla andra.
Pertti Miettinen, Huurre: Alltid finns det pengar nånstans, men man ska ha näsa för att hitta dem. jag fick tre offertförfrågningar med mig hem.
F. Borromeo, Filippinernas investeringsråd: Om ni rider ut stormen med oss behöver ni inte ångra er.
Krediter — men var och åt vem?
Mats Andersson, Finnfund: Litet kan vi ge om det blir affär. Outokumpu ligger bra till för ett ASEAN-projekt.
Erkki Juslén, Exportkredit: Litet kan vi ge om det blir affär. T ex åt Outokumpu.
Lax eller strömming?
Raimo Matikainen, gruvprofessor, TH: Vi måste få fram små billiga lösningar. Gruvdift är realistisk t o m i familjeskala i länder som dethär. Fiska efter lax men för akta ej strömmingen 4
Fasaden för två års förberedelser — till vilken nytta?
Vad är lämplig teknologi?
Aulis Mäkitalo, Asien Development Bank, Manila: Vi har en bok, Appropriate Technology. Titta i den om ni villa ha lån. Just nu satsar vi mest på mjuk teknologi i jordbruket.
Mats Andersson, Finnfund: Våra exportörer är för fantasilösa.
Pumparna går.
Pekka Saares, Ahlström, Singapore: Pumpar behövs hela tiden. En pappersmaskin sliter ut hundra pumpar per år, ett cellulosaverk 250. För att inte tala om alla pumparna i jordbruket, bevatttning o s v. Vi håller oss till pumparna och de går åt av sig själva.
Alla tar efter!
Börje Allenius, Nokia, Singapore: Så fort vi visar vad vi kan kommer japanerna, sydkoreanerna och alla andra efter med billigare och bättre versioner. Det är så man kan tappa sugen.
Kina nästa?
Martin Sandelin, Telenokia; Bäst att ta en snabbkurs i kinesiska. Nu får vi våra brev till Peking översatta i — Peking!
Anonym exportör: Kineser, dem tycker jag inte om. De är för många.
Varför inte Taiwan?
Pertti Huitu, Utrikeshandelsförbundet: Vem som helst kan fara dit om den vill. Men vi ställer inte upp med någon representation.
Pauli OÖpas, ny ambassadör i Tokyo: Inte kan vi ju vara med officiellt. Det är helt företagens egen sak att göra vad de vill.
BO NÄSLUND, LARS-ERIK SVENNERBY, HARRI NIKULAINEN
Byte av telefonväxel ofta lönsam investering
Moderna företagsväxlar erbjuder funktioner som, rätt utnyttjade, kan betala investeringen på relativt kort tid. Nu kan vara rätta tidpunkten att byta växel — ett teknologiskt genombrott har just ägt rum. Men det är viktigt att en ny telefonväxel har en rimlig grad av flexibilitet för att klara nya förutsättningar i fram tiden.
BH Många företag och organisationer lever idag med äldre telefonsystem som visserligen fungerar, men som knappast svarar mot dagens funktionella krav. Dessutom blir dessa system allt kostsammare att underhålla.
Många drar sig dock för att byta växel, eftersom kostnaden blir relativt hög. Men faktum är att det faktiskt kan vara lönsamt att byta. Dagens företagsväxlar erbjuder funktioner och tjänster som, rätt utnyttjade, kan betala investeringen på samma eller t o m kortare tid jämfört med en lika stor investering på annat håll i företaget.
Dessutom kan installation av en ny växel medöra en höjd servicenivå och bättre arbetsmiljö. Det kan resultera i att kunderna blir nöjdare, därför att det blir lättare att få tag i personer på företaget. Växeln har alltså blivit ett konkurrensmedel! Den bättre arbetsmiljön kan dessutom leda till ökad produktivitet.
Större moderna företagsväxlar kan även koppla dataförbindelser och därvid använda samma lokala ledningsnät som för telefoni. Eftersom telefonnätet når de allra flesta inom företaget kan separata nät för datakommunikation undvikas.
ätt tid att byta
Bytet av företagsväxel är speciellt intressant för närvarande. Ett teknologiskt generationsskifte har just ägt rum, varför en modern växel kan förväntas få relativt lång ekonomisk livslängd.
Utbudet på växlar och apparatsystem
Det bästa sättet att få kännedom om utbudet på utrustningar är att kontakta den lokala telefonföreningen och/eller utrustningstillverkare. T ex där Post- och televerket sköter den lokala televerksamheten, utbjuder de växlar, apparatsystem och personsökningssystem enligt följande tabeller.
Post- och televerket hyr ut växlar, som har under hundra anknytningar. Större växlar måste antingen köpas eller hyras från tillverkare. Årsbyrans storlek är 20—30 24 av växelns pris beroende på om service är inkluderad o s v.
Andra leverantörer på den finska marknaden är bl a ITT och Philips.
Post- och televerket kräver typgodkännande för en rad tillsatsutrustningar, men i övrigt råder en fri marknad, där PTV är en leverantör bland andra. Detta gäller tex — automatisk nummerslagare — telefonsvarare — växelanslutet personsökningssystem — telefaxutrustning — låghastighetsmodem
Moderna växlar har snabbtelefonfunktion integrerade, men denna lösning är dyrare än separata snabbtelefonsystem.
Moderna abonentväxlar har ofta färdighet för datakommunikation. Alternativt kan man använda fristående växlar för data. Det finns många alternativ [terminalväxlar, lokala nät av basbands- och bredbandstyp]) och en tekniskt/ekonomiskt optimal lösning kräver en omsorgsfull analys.
25