Filmindustrins hjärta är den lilla skärmen

av Klas Fransberg Forum 2021-03, sida 30-31, 08.04.2021

Coronapandemin förändrar hela filmindustrin på flera fronter. En film behöver inte längre gå på bio för att vara en storfilm. Och filmproduktion kan göras virtuellt, utan att skicka skådespelare till fjärran länder.

KLAS FRANSBERG TEXT Xx Filmindustrins hjärta är den lilla skärmen, slår mediekonsulten Johanna Koljonen fast i den senaste Nostradamus-rapporten. Koljonen är en finlandssvensk journalist och mediekonsult som de senaste åren arbetat med att varje år publicera en rapport, där hon med hjälp av intervjuer med experter försöker förutspå den audiovisuella sektorns framtid i Europa och världen. Projektet finansieras av den svenska filmfinansiären Film i Väst, Göteborgs filmfestival och Creative Europe. Varje år presenteras en ny rapport under Göteborgs filmfestival.

När Koljonen i år presenterade sin rapport sa hon att hon ännu för några år sedan hade hatat sig själv om hon börjat påstå att filmindustrins hjärta finns i den lilla skärmen — i tv-apparaten.

”Men nu är vi där. Vi måste börja tänka om och inse att en film är en film fast den aldrig kommer att ha premiär på bio.”

Till årets rapport hade Koljonen intervjuat nio representanter för filmbranschen i Europa. De flesta i chefsställning och alla representerar olika delar av den audiovisuella industrin. Bland de nio finns Ari Tolppanen från Aristo-Invest, kanske mer känd som investeringsjätten Capmans grundare. Bolaget Aristo-invest har specialiserat sig på att skaffa riskkapital till filmproduktioner. I Aristos planer ingår också att man ska bygga tre biografsalar för kvalitetsfilm mitt i Helsingfors, under den gamla busstationen.

”Det finns enklare sätt att göra pengar på än att investera i den finländska filmindustrin. Marknaden är så liten att du behöver pålitliga partners, individer, institutioner och stiftelser. Partners som kanske har helt andra mål med sin verksamhet, men som har råd att investera i en film”, säger Tolppanen i rapporten.

Trots att mycket i filmindustrin brukar handla om pengar finns det inte många siffror irapporten. Inte heller statistik. I stället handlar den just om det som årets rapport heter: Att förändra berättandet tillsammans (Transforming storytelling together).

Rapporten förutspår att den audiovisuel Ed AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3202 la sektorn inom de närmaste 3-5 åren måste försöka se bortom det pågående kriget mellan strömningstjänsterna och fokusera på den egna kampen för överlevnad. Pandemin har gjort att omstruktureringen av branschen har gått och kommer att gå mycket snabbare än man tidigare trott. Också klimatkrisen kommer att påverka hur vi i framtiden gör våra filmer och tv-serier.

Koljonen tror att de största förändringarna kommer att synas mest inom tre sektorer: Produktionen sker i framtiden mer och mer virtuellt, ”fönstertänkandet” som exploateringskedja försvinner och en stor del av biograferna kommer att upphöra med sin traditionella verksamhet.

99 Det finns enklare sätt att göra pengar på än att investera iden finländska filmindustrin.

Virtuell produktion. När det gäller filmproduktion drar Johanna Koljonen den slutsatsen att inom fem år kommer den virtuella filmproduktionen att helt ha slagit igenom. Den har länge varit på väg och det var pandemin som sparkade den över det sista hindret.

Virtuell filmproduktion innebär i princip att man kan sitta hemma och arbeta med en stor filmproduktion. Skådespelarna behöver inte transporteras mellan olika inspelningsplatser, utan kan agera på sin hemort med en virtuell bakgrund. Bakgrunden kan ha spelats in enkom för en specifik film eller köpts in av bolag som specialiserat sig på att åka runt i världen och filma olika platser.

Det här har varit möjligt redan länge, men först i dag börjar tekniken vara så billig att egentligen vem som helst har råd att använda den. Programvaran går att ladda ner gratis från internet.

Produktionerna kommer att bli lättare och lösgöra kreativitet, fastslår Koljonen.

NIStY303d Dlyvra

I Johanna Koljonen

Detleder också att unga lättare kan komma in filmbranschen — de har lärt sig tekniken redan som tonåringar.

Inget fönstertänkande. När det gäller distributionen och exploateringen av filmer är ännu i dag det så kallade fönstertänkandet härskande. En “riktigt film” ska först ha sin biografpremiär, sedan distribueras som dvd (som i dag i praktiken inte längre existerar som format) och EST (digital nedladdning mot betalning). Sedan visas filmen i betal-tv eller någon VOD-kanal och till slut blir det free-tv (till exempel Yle).

Det här är ett tänkande som är mycket starkt och traditionsbundet, och det ligger också ekonomiska orsaker bakom: Vid varje fönster finns det någon som får pengar och redovisar en del av inkomsterna till ursprungsproducenten.

I framtiden kommer detta tänkande inte att existera. Filmer kan till exempel ha premiär samtidigt i alla fönster. En film kan först ha premiär i tv och sedan visas på bio.

När fönstertänkandet försvinner, kommer producenten närmare sin publik och får på så sätt också veta vad publiken önskar sig, framhålls i rapporten.

Nu är det så att distributörerna, som köper filmerna på marknader i Berlin och Cannes, inte har någon relation till kunden — slutanvändaren som köper en biobiljett. Det är biografägaren som har ansvaret för marknadsföringen till sina kunder. Många traditionella distributörer kommer att försvinna från branschen då tekniken redan nu gör det möjligt för en producent att visa sina filmer direkt till kunderna - när fönstertänkandet försvinner blir denna relation ännu starkare.

Biograferna försvinner inte. Alla biografer kommer inte att försvinna. Och de biografer som finns kvar kommer att må bra, fastslår Koljonen.

Biograferna satsar i framtiden antagligen fortsättningsvis på att visa de stora amerikanska filmerna som drar stor publik. Men det

AD01S 2900 som filmfestivalen i mitten av februari. I år var ingen på plats utan hela marknaden var virtuell på nätet.

görsi event-form. Biljettpriset kommer att stiga och en film visas bara en kort tid på biografen - kanske bara en kväll, premiärkvällen. Det kommer att vara något exklusivt för dem som har vilja och råd att betala extra för att se en film först av alla.

Också tv-serier kommer på samma sätt att förhandsvisas på biograferna. Ari Tolppanen berättar i rapporten att hans bolag satte upp andra säsongen av den inhemska tv-serien Alla våra synder samtidigt som den visades betal-tv.

”Det gick så där. Inga höga tittarsiffror. Men det kommer definitivt inte att var sista gången vi gör något liknande”, säger han.

Koljonen tror också att annorlunda film och arthouse fortsättningsvis visas på en del biografer.

”Det kommer att bli en hel del lediga biograflokaler med färdig teknik och filmentusiaster kommer att hitta dessa och börja visa sådan film de själva gillar.”

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3 202 > STRÖMNINGSTJÄNSTER = TERMINOLOG = Exploateringen av filme och andra audiovisuella verk via internet kan i dag ske på många olika sätt = VOD (Video on demand) är ett system som innebär att konsumenten kan välja när hen vill se en film. Konsumenten betalar per visning. VOD är också samlingsnamn för all strömning av filmer via nätet.

ms SVOD (Subscription VOD) Här gör kunden en prenumeration och betalar en månat lig avgift för att få tillgång till en enorm samling filmer. I dag kanske det vanligaste sättet. Exempelpå SVOD-leverantörer är Netflix, HBO och nykomlingen Disney Plus.

sm TVOD (Transactional VOD) Är ett smörgårdsbord där kunden kan välja vilka filmer hen vill se och är ofta till en början gratis. Till exempel kan man visa första avsnittet ur en tv-serie, men sedan ta betalt om man vill se resten. Eller också kan man se gamla filmer gratis, men måste betala för premiärfilmer.

= AVOD Reklamfinansierad VOD. Filmer visas gratis med avbrott för reklam, till exempel Youtube.

sm EST (Eletronic sell-through) är ett distributionssystem som innebär att kunden betalar en engångsavgift och får rätt att ladda ner en specifik medieprodukt (film, musik).

= Deflestastatliga broadcastbolag och helt reklamfinansierade tevekanaler har numera också egna strömningstjänster. I princip visas där samma program som i de markbundna kanalerna (som dag till största delen egentligen är kabel-tv). Upphovsrätten gör dock att man inte alltid kan visa alla filmer och tv-serier som man visat i den markbundna kanalen - strömningsrätten kan ligga hos något av de kommersiella strömningsbolagen.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."