Fin Finlandspropaganda av dansk förlagsman

av Sigyn Alenius Forum 1972-14, sida 14-15, 20.09.1972

Fin Finlandspropaganda av da

Av Sigyn Aleniu e Det finns — så märkvärdigt det än låter — saker som andra gör bättre än man själv. Bästa Finlands-propagandan, av fackmän bedömd som toppen, görs av en dansk: Anders Nyborg i Rungsted. Nu har Nyborg också börjat sälja finländska varor i ett enkom finländsk-inrett hus.

Hundratusentals kronor håvar Anders Nyborg in på ”Welcome to Finland” (engelsk-tysk-fransk) och systerbroschyren ”Key to Finland” (amerikansk)! Pengar som vi själva med lite mera förstånd och PR-sinne skulle kunna stoppa i fickan! Omåttligt förargligt. Men värre vore det förstås, om Nyborgs Finlands-propaganda inte alls fanns!

Hur hänger det ihop att en 38-årig dansk, som inte talar svenska och ännu mindre finska, sitter och producerar en Finlands-broschyr i 110 000 exemplar som går ut till resebyråer, hotellkedjor och bibliotek världen runt, som affärslivets pampar skickar till varann som julhälsning och som Finnair lägger fram i alla sina flyg? Nu håller mannen fö på med kontrakt om ”Welcome” till Åland. Myndigheterna i Mariehamn, Helsingfors och Stockholm blåstämplar så saken är i det närmaste biff. Bara några formaliteter ännu. Och sedan en månad tillbaka har förlaget Nyborg öppnat en marketingavdelning: en merkonom som heter Tollbsl åtar sig, mot ersättning förstås, att sälja vadsomhelst, från knappnålar och ärtsoppa till isbrytare, bara det är Made in Finland.

Som sagt: hur görs sånt, och varför i Danmark? Skulle detta nyinredda Finlands-hus, där förlaget Nyborg bor med sina Finlands-kampanjer ligga i PR-företagens Köpenhamskvarter Klareboderne eller på Ströget! Men nej: mannen sitter i en skog, eller nästan. Ett stenkast från Öresunds vågskvalp i en lummig små-byidyll bland folkpensionärer och golfspelare — där sitter Anders Nyborg och marketing-Tollbel. Hustru Nyborg född Nybom från Helsingfors är ytterligare ett finländskt inslag värt att notera: fru Clary har idéer, känner folk, kan Finland och är bra på korrektur.

12 medarbetare

Arbetsteamet är i övrigt inte stort. Förlaget hat tolv medarbetare i allt. Marketingavdelningen Tollbell har en: Tollbol själv. Ett besök ger illusionen av avslappnad hematmosfär med roliga moderna saker, allt finländskt. Bland ryor och möbler i de kända finländska design- och färgtyperna sitter en handfull danskar och ”hygger sig” synbarligen utmärkt. Realiteten är i alla fall en smula hårdare: dansk affärsmannaoch påhittarmentalitet parad med dendär typiska danska trivselytan som går hem hos köparna. Recept: en del fantasi, en del näsa, en del dristighet och två delar energi. Resultatet till vardagsbruk: pengar, karriär och arbete i lika delar.

Anders Nyborg berättar själv: Han var sexton nät pappan, ägare till en väl inarbetad resebyrå, Viking (Danmarks nästäldsta) oväntat säckade ihop. Pojken fick en firma, 35 medarbetare och anledning att sluta skolan. Med vissa svårigheter klarad mellanskola måtte enligt hans uppfattning sanner 1 ligen vara nog för att sätta sig i direktörsstolen och köra. Sex år senare satt han där ännu, men med en kvarts miljon (danskt mynt) i skulder och en svärm kreditorer som föreslog konkurs.

Nyborg tackade nej — konkurs var förnedrande ansåg han — utbad sig tid och fick tre månader för att börja avbetalningarna. Åkte till Hamburg, sådär som man i Finlands barndom åkte till Petersburg för att göra sin lycka. Det var en bra tidpunkt, säger han nu: Ska man ha en miljonskuld, så är man väl rustad vid 22! Man har krafterna att lägga manken till och man har respekten för pengarna i behåll. — Fem år senare vände han hem till Danmark med skulderna betalda, resebyrån hederligt avvecklad och tillräckligt med startkapital för att sätta i gång med förlaget.

Hur det hade gått till? Tidskrifter och reklam! Först ett medlemsblad för nordiska turistbyråer, ”Nordisk turism”. Det utkom med glans i fem år tills Nyborg sålde det, varefter det hastigt dog. Så en kilometertidtabell som innehöll allt: Rovaniemi — Manchester — New York — Paris — Köpenhamn — Rungsted, bara att sätta fingret på en bokstav och slå upp — på en sekund visste man hur långt man skulle åka och hur mycket tid det tog. Modellen för stressade och pampar.

— Men jag ville hem. Så jag likviderade. Och så stod jag där igen och skulle starta på nytt. Det gällde att hitta på nånting — hemligheten är ju just precis bara det: att hitta på nånting som andra inte har hittat på. PR passar mig, säger Nyborg med stort PR-smil, barnablick i sina bruna ögon och en vänlig klapp på sista bunten blanka färgtryckta ”Welcome”. Finland hade ingen hittat på att sälja förr! — Det var 1962 som ”Welcome” utkom första gången. 80 sidor upplysning om industri, kultur, mat, turism — vad man nu kunde tänka sig att utlänningar hade lust att veta om Finland och annonser. — Idag är upplagan 50000 på tyska-franska-engelska och 60 000 på amerikanska och sidantalet 160. Hälften annonser (43 procent för att vara riktigt noggrann säger Nyborg). Mera får det inte vara för då får annonserna övertaget. Trycka elegant, berätta om sånt som folk vill veta.

Finnair köpte boken

Visst låter det enkelt! Bara att hitta på det. Hemligheten var bla att hitta köparen innan boken kom ut. Finnair blev svaret. Nyborg lyckades övertyga Finnair om företagets livskraft. Anbudet var billigare, löftet om utförande bättre än något inhemskt, förklarar Finnair om man frågar. Tydligen vet man helt enkelt i Rungsted bättre än i Finland vad utlänningen önskar när det gäller upplysning om Finland.

Med Finnair i ryggen satte Nyborg i gång. Idéman, förläggare och annonsagent allt i ett. Han tecknade personligen

Forum 14/1972

I I I nsk förlagsma varje spaltmillimeter reklam. Engagerade också författarna till textsidorna. När första numret hade rullat ut rullade resten av sig själv.

Räkneexemplet ser idag ut så här: Finnair betalar till Nyborg en viss summa — enligt uppgift 25 000 mark — för rätten till vissa sidor i ”Welcome” och ”Key” och får, som Nyborg uttrycker sig ”14 ton färdig upplaga” att dela ut. Distributionen sköter Finnair m a o gratis åt Nyborg. Och 43 procent är som sagt annonser, som annonsörerna själva skriver och betalar — det enda som Nyborg ska sköta är kontrollen: ingen porr, sånt duger inte i en fin broschyr. Ingen lögnpropaganda och ingen reklam för Finnairs konkurrenter, som naturligtvis inte är välsedda. Stenhårt jobb i starten — nu glider det som en kappseglare i sol och smult vatten (Anders Nyborg är internationellt känd seglare — metaforen faller av sig själv. Han ska snart ha en ny båt. Från Finland förstås). Vad Nyborg ännu har att sköta är valet av text och författare. — Inga fast engagerade skribenter nånsin, understryker han. Alltid välja folk som just nu är i ropet — och vi har haft Sillitoe och Eric Linklater. Claude Simon och Bing Crosby står på listan. Nästa nummer innehåller bl a en intervju med president Kekkonen — vem som ska göra den är inte avgjort. Kanske blir det en finländare. Men annars är det regeln att folk skriver bättre om annat än sitt eget land. Numret kommer i november. — Sätt aldrig en dansk att göra propaganda för Danmark — vad vet han om vad som är spännande och lockande i Danmark? Han kan inte se de lustiga detaljerna som utlänningen kan. Ta Finland: själva kör finländarna sin propaganda på sin västerländskhet, det nordiska, allt detta som Finland själv vill. Men charmen är borsjtjsoppan, pirågerna och pastejerna, med hälsning från Ryssland, sötsakerna — kakor, halva, marmelad, med omisskännlig ursprungsbeteckning Turkiet, Armenien och Grekland. Den slaviskt inspirerade musiken, slängen av österländskt temperament. Bara bilisternas sätt att åka omkring i Helsingfors som om varken fotgängare eller regler någonsin var uppfunna! Bred natur — det går nog alltsammans — stämmer pengarna såhär långt så stämmer nog resten också! Och så effektiviteten, renligheten, det goda klimatet som krydda. Vad vet en finländare om sin härliga sommar? Varje gång det regnar tror han att syndafallet är löst! Vad vet han om sig själv? I nästa nummer skriver dansken Willy Breinholst om finländaren — det ska bli en humoristduell! Sotkamos Veikko Huovinen ska skriva över samma tema: den finländska människan — så får man se hur lite han vet om finländaren, Breinholst har £ö satt undertiteln ”den mänskliga finländaren” — det säger en del om hur han tänker skriva.

Nästa nummer får också en filatelistisk sida — frimärken från ryska tiden helt till idag i färg. Sånt intresserar folk. Nyborg har gjort detsamma i Grönlands-broschyren. Ja, för han ger också ut en Welcome till Grönland och en till. Färöarna — och nu blir nästa alltså Åland.

”Nånting som andra inte har hittat på. Och så göra det billigt och bra.”

Anders Nyborg och hans hem med finländsk inredning.

Forum 14/197 15