Finansiell utvandring hotar London City

av Pia Petersson Forum 2017-07, sida 22-23, 31.08.2017

Finansiell utvandring hotar London City

I århundranden har London fungerat som Europas finansiella centrum, en position som efter Brexitomröstningen är hotad. För Storbritannien betyder det att tusentals jobbtillfällen riskerar att försvinna till andra finanscentr i Europa och med det betydande skatteintäkter. Paris, Frankfurt, Dublin och en rad andra städer har entusiastiskt anmält sitt intresse för att ta över stafettpinnen från London.

PIA PETERSSON TEXT

X Brexit är den svåraste utmaning som Storbritannien har ställts inför i ett efterkrigshistoriskt perspektiv. Det finns inte en enda punkt på utträdesförhandlingarnas dagordning som kan klaras upp utan några större komplikationer. Framför allt råder osäkerhet kring framtiden för Storbritanniens kommande förhållande till de för EU basala fyra friheterna. Klart är att landet inte kan behålla frirörlighet för varor, tjänster och kapital men utelämna den fria rörligheten för personer.

Fragmentering. Tanken bakom Theresa Mays beslut att utlysa nyval den 8 juni var att stärka den konservativa regeringens mandat inför utträdesförhandlingarna med EU. Precis som i fallet med David Camerons beslut om att överhuvudtaget hålla en omröstning om Storbritanniens medlemskap i EU visade det sig vara en grov politisk felräkning. De konservativa förlorade sin majoritet i parlamentet och valresultatet har i förlängningen inneburit än mer politiskt kaos i landet.

Således blev det ännu ett bevis på att det inte tycks vara en god idé att lösa partipolitiska problem genom att utlysa ett val eller en folkomröstning. Det osäkra parlamentariska läget har ytterligare spätt på oron för vad

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 72017

GYLLENE TILLFÄLLE, Mottot på City of Londons vapen betyder “herre, vägled oss”. Mindre finansnav som Paris, Frankfurt och Geneve, även delvis Dublin, Warszawa och Lissabon vädrar blod i och med brexit.

EU-utträdet kommer att innebära för Londons framtid som europeiskt finanscentrum.

Inget europapass. Logiken bakom att många internationella banker har valt London som sin europeiska bas försvinner om det så kallade europapasset inte längre kan nyttjas efter ett EU-utträde. Europapasset, eller passporting rights, är en juridisk mekanism som tillåter finansföretag som är baserade och reglerade i ett EU-land (eller i EEA) och har godkänts enligt EU:s direktiv om den inre marknaden, att göra affärer i andra medlemsstater. För en icke-europeisk storbank som vill nå den europeiska marknaden har det hitintills varit självklart att öppna ett kontori London och ingen annanstans i Europa. Enligt siffror från Financial Conduct Authority (FCA) - som idkar tillsyn över finansiella tjänster i Storbritannien - är minst 5 500 brittiskregistrerade företag beroende av europapasset. Om landet skulle förlora rätten till denna juridiska mekanism beräknas förlusterna för investmentbanker och i rena kapitalmarknadsintäkter bl = = = 2 > I el az SS = = 2 = > EKONOMISK GRUNDBUL = Finanssektorn som helhet stod under 2015-2016 för 1,5 procent av de totala skatteintäkterna i Storbritannien.

sa Bank- och finanssektorn är koncentrerad tillden äldre delen the City och den modernare delen Canary Wharf.

sm Strax över två miljoner människor jobbar inom finanssektorn och andra nära relaterade arbetsområden. Av dessa arbetar två tredjedelar utanför London. Nästan n procent av London Citys 360 000 arbetstagare kommer från något annat land i EU, oftast då Irland, Frankrike och Italien.

= Utöver banking och trading är försäkringsbranschen kraftigt koncentrerad till London. Hungriga rivaler finns i Singapore och Tokyo.

Källor: The City of London, Financial Time omfattande. Emellertid är Londons position som europeiskt finanscentrum så pass stark att europapasset inte är av absolut avgörande betydelse. Åtminstone om man frågar Jeremy Browne, tidigare minister och numera särskild representant för EU vid lokalmyndigheten City of London Corporation.

”Även om tillgången till europapasset skulle försvinna tror jag inte att Londons status som Europas finanscentrum på något sätt är hotad. Inte bara Storbritannien men likaså EU:s övriga medlemsstater skulle förlora påen fragmentering av finansindustrin. Inuläget är det inte realistiskt att tänka sig att en annan stad eller städer i Europa skulle kunna ersätta London”, menar Browne.

Många suktar efter kakan. Ett annat problem orsakat av brexitomröstningen är frågan om vad som kommer att hända med London som euroclearingens centrum, en industri som beräknas vara värd runt 930 miljarder euro dagligen. Euroclearing är den processi vilken en tredje part, ett clearinginstitut, fungerar som en mellanhand för både köpare och säl jare av finansiella produkter noterade i euro (detta trots att Storbritannien aldrig ens avsett delta i eurosamarbetet, reds.anm.). Processen är tänkt att på en internationell nivå ha en riskminskande effekt vad gäller finansiella transaktioner.

Enskilda länder men även den Europeiska Centralbanken (ECB) har intensifierat påtryckningarna för att få större inflytande över clearinginstituten sedan brexitomröstningen.

”Vihar definitivt märkt av ökade påtryckningar från en rad länder vad gäller att ta över stora delar av euroclearingen, i synnerhet från franskt håll. Men vi hoppas på att kunna behålla verksamheten i London. Eventuellt skulle en särskild överenskommelse rörande ökad övervakning av euroclearingen i London från ECB vid ett EU-utträde kunna lösa problemet”, funderar Browne vid City of London Corporation.

Maktutan ansvar, Redan innan omröstningen om EU-medlemskapet levde euroclearingen farligt i London. En rad beslutsfattare inom EU har under lång tid pekat på det något motsägelsefulla i att euroclearingens centrum har legat utanför själva euroområdet. London har kontrat med att EU-medlemskapet inte borde vara ett krav för att ta hand om en stor del av euroclearingen och framhållit att en betydande del av exempelvis clearing i yen och dollar också sker i London.

Oavsett det argumentet skulle en så kallad hård brexit innebära att Storbritannien inte längre befinner sig inom gränserna för EU:s inre marknad. För EU:s del skulle ett sådant scenario vara synnerligen bekymmersamt då det medför att unionen får mycket lite att säga till om rörande hur de stora clearinginstituten, vars främsta verksamhet rör euroclearing, är reglerade (vilket bland annat skapade problem 2011 vid statsskuldkriserna i Spanien och Irland, reds.anm.).

”Snarkfurt”. Den framtida kompetensförsörjningen inom Londons finanssektor men även andra arbetsområden är en ytterligare källa till oro. Gissningslekarna har duggat täta angående det exakta antalet anställda inom finanssektorn vars jobb riskerar att gå på export om en hård brexit äger rum. De mest försiktiga uppskattningarna hamnar på några tusen medan exempelvis det multinationella revision- och konsultföretaget Ernst & Young tror att så många som 230 000 finansjobb befinner sig i farozonen som en följd av brexit.

Därtill har det redan nu blivit svårare att rekrytera personal. Enligt Chartered Institute of Personnel and Development - en professionell förening inom HR-området — har en femtedel av rekryteringsföretagen redan ett år efter omröstningen märkt av en nedgång i antalet arbetssökande från EU. London = å äl 5 F =) 2 baserade finansföretag är vana vid att kunna rekrytera från hela EU och har på så vis säkrat en mycket kompetent och konkurrenskraftig arbetskraft. Utöver många attraktiva arbets möjligheter har det inte varit svårt att locka finansfolk till London.

En och annan ”City boy” fruktar en flytt till Frankfurt delvis på grund av att staden inte kan stoltsera med Londons utbud av kultur, uteliv och dylikt. Likväl, om en hård brexit leder till att EU-medborgares rättigheter i Storbritannien urholkas kommer Londons dragningskraft sannolikt försvagas.

Inre splittring. I skrivande stund har inte Storbritannien en robust regering. Varken Tories eller Labour har en samlad linje beträffande var partierna egentligen står i så pass fundamentala frågor som Storbritanniens framtida förhållande till EU:s fyra friheter. Från EU:s håll har man varit tydlig med att alla utträdesförhandlingar vad gäller handel och ekonomi inledningsvis är uteslutna. Detta fram tilldess att frågorna kring de i Storbritannien bosatta EU-medborgare, samt de britter som bor i andra EU-länder, är lösta.

Under de inledande utträdesförhandlingarna har britterna gått med på det kravet. För närvarande har Storbritannien en liten andningspaus då parlamentsledamöterna är på sommarledighet. Underhuset återvänder den 5 september. Hösten lär bli händelserik.

KEEP CALM. Britternas stiff upper lip tycks inte gälla finanssektorn, som aktivt shoppar runt efter en trygg verksamhetsmiljö.

SKRÄMSELHICKA. Den brittiska regeringens linje med en hård brexit har fått finanspressen och -proffsen att resa sig på tå.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 72017

HXON