Finland är EU-domstolens stamgäst

Den tillfälliga bilskattelagen på personbilar som trädde i kraft 1958 fyller hedervärda 58 år.

Numera är Finland det enda EU-landet förutom Danmark som uppbär bilskatt i ordets egentliga bemärkelse. Ändå lovade den finländska regeringen att stegvis slopa bilskatten i inköpsskedet och överföra beskattningens tyngdpunkt på själva användningen då Finland gick med i EU 1995.

Men fortsättningsvis är Finland en stamkund i EU-domstolen uttryckligen på grund av bilskattetvister.

”Finland har förlorat alla sina tvister och kommer att förlora dem även framledes så länge det uppbärs bilskatt i landet”, konstaterar Vehos vd Kenneth Strömsholm.

Han tycker att den nuvarande regeringens beslut att lindra bilskatten i fyra lika stora etapper åren 2016–2019 är otillräckligt för att påverka bilhandeln.

”Det är förstås bra att det över huvud taget görs någonting. Men med det här så kallade modiga beslutet räcker det ännu 20 år innan vår bilbeskattning är på normal europeisk nivå.”

Strömsholm betonar att hela problemet inte skulle finnas om regeringens hade hållit fast vid sitt beslut från 1995.

”Det enda positiva med en så här liten skattesänkning är egentligen att den inte ställer till det för bilhandeln eftersom bilarnas värde sjunker snabbare än skatterna. Och skattesänkningen gäller ju inte överhuvudtaget bilar med koldioxidutsläpp på över 140 g/km”, påpekar Strömsholm.

Laddhybrider skattevinnare. I euro räknat är de dyraste laddhybriderna de största skattevinnarna eftersom de enligt den nuvarande EU-körcykeln har väldigt låga koldioxidutsläpp.

Procentuellt sett är skillnaden dock identisk då det gäller billigare bilar med samma utsläppsnivå.

Till exempel en bil med 80 g/km i koldioxidutsläpp blev 420 euro billigare om det bilskattefria priset var 30000 euro, och 1 120 euro billigare om bilen kostade 80000 euro.

Enligt Strömsholm är det inte korrekt att säga att det är de rika som drar nytta av skatteförändringen.

”Om försäljningen av vissa laddhybrider ökar är det enbart positivt för staten. Det går ju full moms på alla bilars bilskattefria pris. Egentligen är det enkel matematik; ju dyrare bil, desto större skatteintäkter.”

Fallet med skrotningspremien. Tack vare sitt stora modellurval har Veho (som förutom Mercedes-Benz också importerar Citroën, Peugeot och DS samt är återförsäljare av Ford, Honda och Skoda) en bra insikt i hur försöket med skrotningspremie förlöpte i fjol. Det tog många år av velande innan staten fattade beslutet, som sedan ledde till att det i fjol såldes 8 000 bilar extra.

”Enbart de extra momsintäkterna översteg mångfaldigt statens utgifter. Dessutom är de sålda bilarna betydligt miljövänligare och tryggare än de bilar som togs ur trafik”, säger Strömsholm.

Den här typen av dynamiska förändringar tas aldrig upp på agendan, tycker han.

”Skrotningspremien fick hård kritik för att statens pengar slösades på att stöda bilköp. Ändå har statens intäkter alltid ökat då de personbilsrelaterade skatterna har sänkts. Det borde man komma ihåg nu också.”

Bo Ingves  text och bild