”Finland behöver både inhemskt och utländskt ägande”

av Patrik Harald Forum 2021-03, sida 07-09, 08.04.2021

Taggar: Personer: Tero Luoma Teman: bolag

WONLSNNIM HOL/ADUY VIOZW dS “Finland behöver både inhemskt och utländskt ägande”

Trots att samhället på olika sätt uppmuntrar inhemskt ägande, visar forskning att produktiviteten rentav kan vara högre i bolag med utländska ägare. Det råder inget motsatsförhållande här. Båda behövs? säger Tero Luoma, som forskar i ägarskap.

PATRIK HARALD TEXT

X Det finländska ägandet skiljer sig i flera avseenden från till exempel det svenska, vilket delvis har historiska orsaker. Medan grannlandet upplevt fred i över 200 år, har krigen hindrat Finland från att bygga upp förmögenhet i större skala. Under självständighetstidens första decennier tog staten en aktiv ägarroll i många bolag, såsom Enso-Gutzeit, Outokumpu och Imatran Voima, och i ett europeiskt perspektiv är det statliga ägandet fortfarande starkt i Finland.

På 1980-talet var bankerna storägare i näringslivet, fram till bankkrisen i början av 1990-talet. Först 1993 tilläts internationellt ägande på Helsingforsbörsen.

Jämfört med Sverige har Finland saknat gamla förmögna släkter, ägare med ansikten, såsom Wallenberg, Johnson och Söderberg.

”Ägarkulturen i Finland är mycket ung. Här finns få långsiktiga familjebolag och de som finns har en mycket kortare historia än

Dagens, . industri ryan

FINLANDS INDUSTRI

N ÄR VÄR

IE Under årens lopp har många finländska företag hamnat i svenska händer. Så här såg svenska Dagens Industris förstasida ut sommaren 2020, när svenska Alfa-Laval började tävla med Valmet om Neles. Dragkampen slutade med att Alfa-Laval drog tillbaka sitt bud.

ägarskap och är initiativtagare till den professur i ägarskap som Aalto-universitetet håller på att inrätta. Förutom den nya Aalto-profes märksammats inom Arbets- och näringsministeriet, som genomför ett program i syfte att stärka och bredda det inhemska ägandet. Förväntningen är att det här ska ge nya arbetstillfällen och ökad ekonomisk tillväxt.

”För att trygga välfärdssamhället behöver Finland en snabbare ekonomisk tillväxt. Nyckeln till tillväxt är sysselsättning, produktivitet och exportindustrins framgång, och alla de här faktorerna kan ett kompetent ägarskap påverka.”

Det säger riksdagsledamoten Juha Sipilä (C) som lett en arbetsgrupp inom ministeriets program för inhemskt ägande.

Programmet vill framför allt uppmuntra hushållen att bli ägare i inhemska bolag. Också här ligger Finland efter Sverige. Medan svenskarna oftare hyrt sitt boende eller haft nära nog livslånga bostadslån, och på så sätt haft pengar över att placera, har finländarnas främsta placering varit den egna bosta E9 ränteavdrag på bostadslån.

De finländska hushållens sammanlagda bostadsförmögenhet uppgår till cirka 200 miljarder euro, men avigsidan i dag är att värdet på bostäder sjunker i stora delar av landet. Samtidigt har finländarna över 100 miljarder euro liggande passivt på brukskonton utan ränta, där inflation och bankernas serviceavgifter äter upp värdet. I jämförelse med bankinsättningarna är hushållens placeringsförmögenhet blygsam: 46 miljarder euro i aktier, 31 miljarder i fonder och 51 miljarder euroiskog. (Siffrorna är hämtade från Sipilä-arbetsgruppens rapportpresentation 24.3.2021. ”Finländarna borde i högre grad styra sin placeringsegendom till tillgångsslag som är mer produktiva än bankkontot”, säger Tero Luoma.

För att locka hushållen att placera mera behövs enligt Luoma ett ökat kunnande och de rätta incentiven. Men delvis är det också en attitydfråga: finländarna drar sig för att ta risker och har svårt att acceptera misslyckanden.

”Vi har lättare att smälta att någon blir rik på Lotto än på placeringsverksamhet och vi spenderar mycket mer pengar på penningspel än på placeringar, trots att avkastningsförväntningarna är negativa vid penningspel”, säger Luoma.

Vill sänka tröskeln för börslistning. Ännu en jämförelse med Sverige: Antalet noterade bolag är klart lägre i Helsingfors än i Stockholm, cirka 130 mot cirka 400, låt vara att folkmängden i Sverige är dubbelt så stor. På börsens First North-lista är skillnaden ännu mer markant, där är antalet finländska bolag bara cirka en tiondel av antalet svenska. Det här vill Juha Sipilä och hans arbetsgrupp ändra på genom att sänka tröskeln för börslistningar. ”Samhället bör vara så flexibelt som möjligt,

IVANA

I Tero Luom > AALTO-UNIVERSITETET INRÄTTAR PROFESSUR I ÄGARSKA ms Professuren inrättas senast i början av 2022, rekrytering pågår.

Bs Initiativtagare är Tero Luoma som till vardags jobbar på Taaleri, och Lari Raitavuo, en av Ensto Invests ägare. Professuren inrättas med donationer från flera organisationer, stiftelser, företag och privatpersoner, såsom Jenny och Antti Wihuri-stiftelsen, Saastamoinen-stiftelsen, Börsstiftelsen, Finska familjeföretagens förbund, Finlands branschorganisation EK, Oras Invest, Ensto Invest, Helvar Merca och Stiftelsen för privata företagare.

stånds- och besvärsprocesser, så att Finland blir en smidig och säker omgivning för investeringar.”

En strävan är att staten aktivt ska börsnotera sina egna bolag som inte är av strategisk betydelse, för att på så sätt ge börsen mera liv.

”Vi ser till exempel vilket uppsving Neste fick när stämpeln som statsbolag försvann”, säger Sipilä.

Under årens lopp har en lång rad gamla sålts till utlandet. Många har grämt sig över till exempel Cultor och Instrumentarium som hamnade i utländsk ägo kring millennieskiftet.

Inhemskt och utländskt I symbios. Att Sipilä-gruppen nu slår ett slag för inhemskt ägande betyder inte att utländskt ägande är av ondo.

”Nej, man kan inte kategorisera på det viset. För till exempel Åbovarvet var sydkoreanska STX en dålig ägare medan tyska Meyer är en bra ägare.”

Av Finlands företagsegendom på 430 miljarder euro är cirka 65 procent i inhemsk ägo och 35 procent i utländsk. Enligt Sipilä är proportionerna sunda.

”Utländskt ägande behövs, men ett starkt inhemskt ägande är viktigt för att våra företag inte ska säljas till utlandet bara för att det saknas inhemskt kapital när företagen vill växa och de befintliga ägarnas muskler inte räcker till.”

Enligt Tero Luoma råder det en symbios mellan inhemskt och utländskt ägande. Utländska ägande kan bidra med internationellt kapital och ett kunnande som kanske saknas i Finland.

Det finns givetvis dåliga exempel på när finländska företag hamnat i utländska händer, men enligt Luoma är de positiva exemplen faktiskt fler. Det här visar också forskningscentralen Etlas undersökning av inhemskt och utländskt ägande åren 1986-1998. Enligt Etla var finländska bolag i utländsk ägo i snitt mer produktiva än bolag med inhemska ägare.

”Även om det finns fördelar med utländskt ägande är det viktigt att vi också själva klarar av att vara ägare. Annars är risken att vi blir en dotterbolagsekonomi, att någon i utlandet äger våra företag och tar hand om vinsten, medan vi själva bara jobbar där. Det är inte de svenska”, säger Tero Luoma, som forskar del köpt upp den svenska konkurrenten OLW 1989.

sm 2005: Godisfabriken Panda, grundad av SOK 1920, köps av norska Orkla.

= 2006: Sampo säljer sin bankverksamhet till Danske Bank för drygt 4 miljarder euro i Finlands dittills största kontantaffär. Sampo Banks rötter fanns i gamla Postbanken, senare Leonia, som försäkringsbolaget Sampo köpte kring millennieskiftet.

= 2007: Isländska Glitnir köper bankirfirman FIM och namnet ändras till Glitnir Bank, Efter att Glitni under finanskrisen 2008 fallit i den isländska statens händer köper den gamla kärntruppen kring FIM tillbaka bolaget.

= 2008: Ingman Foods sälje sin mejeriverksamhet till dansksvenska Arla, som sedan 2006 ägt 30 procent av bolaget. 2011 säl jer Ingman sin glasstillverkning till Unilever. Ingman, grundat i Sibbo 1929, är i dag ett investerings- och utvecklingsföretag med många bolag i sin portfölj.

= 2013: Microsoft köper Nokias mobilverksamhet för 5,4 miljarder euro. I Finland läggs flera enhe suren har ägarskap under vintern också upp ter ner och tusentals arbetstillfällen försvinner. Några år senare avvecklar Microsoft hela mobilverksamheten.

Bm 2013: Två japanska företag köper 51 procent av Supercell för 1,1 miljarder euro. Priset ger den bara tre år gamla speltillverkaren en värdering som är högre än många etablerade börsbolag. 2017 säljs Supercell vidare till kinesiska Tencent,

Bm 2014: Vasaföretaget Vacon som tillverkar frekvensomriktare köps av danska Danfoss för drygt 1 miljard euro.

WOMHLSNNIM HOL/ADRIY VIOIWdS den. Det har samhället uppmuntrat genom FA

IH Microsofts vd Steve Ballmer och Nokias ordförande Risto Siillasmaa 3.9.2013. Med en handskakning övergår mobiltillverkningen i amerikansk ägo.

= 2014: Svenska stålbolaget SSAB tar över den finländska ER

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3 202 riva ner onödig byråkrati samt försnabba till konkurrenten Rautaruukki, vars namn försvinner.

sm 2016: Rederiet Finnlines avnoteras från Helsingforsbörsen efter att italienska Grimaldi Group successivt köpt upp bolagets aktier.

Em 2017: Den amerikanska biografkedjan AMC köper Nordic Cinema Group, där även Finnkino ingår. Säljare är svenska Bonnier. Senare har den kinesiska underhållningsjätten Dalian Wanda köpt upp AMC.

= 2018: Amer Sports köps av kinesiska Anta Sports för 4,6 mil | 8 | AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3202 jarder euro. Till Amer Sports hör varumärken som Salomon, Peak Performance, Atomic, Suunto och Wilson.

AO SSVAYOS VINNYH Vlad

Bm 2018:Kotipizza köps av norska Orkla. = 2019: Teleoperatören DN välskötta och värdefulla finländska företa köps av norska Telenor.

= 2019: Suomen Hoivatila köps av den belgiska koncer nen Aedifica. Säljare är bland andra 2care Capital, ett samföretag mellan Konstsamfundet och Hartwall-släkten.

sm 2019: Maskinuthyrningsföretaget Ramirent köps av den franska konkurrenten Loxam.

sm 2019: Maskinuthyrningsföretaget Cramo köps av den nederländska konkurrenten Boels.

= 2019: Norrmannen Petter Stordalen köper tio hotell i Helsingfors, inklusive anrika Kämp. Stor nationens intresse. Ägarskap är starkt kopp I Petter Stordale dalen äger sedan tidigare två hotellistaden.

UTLÄNDSK EGENDOM SOM KÖPTS TILL FINLAND, EXEMPEL = 1967: Kone köper svenska Aseas hissverksamhet, vilket blir

NILHOd VLYI/ADHV VIGZW dS lat till makt och inflytande, och vilka ägarna är har betydelse för ett företags investeringar, rekryteringar och arbetstillfällen. ”

Risken för att reduceras till en dotterbolagsekonomi har lyfts fram i flera årtionden, och enligt Luoma har faran inte direkt ökat de senaste åren. Takten på företagsaffärerna har varit ganska jämn under 2000-talet. Däremot har ägandet överlag internationaliserats, vilket betyder att finländarna också äger mer i utlandet i dag än för ett par årtionden sedan.

Tikkurila på väg bort. I år ser färgtillverkaren Tikkurila ut att bli Helsingforsbörsens första bolag som säljs till utlandet. I fallet Tikkurila gäller det enligt Luoma att se proportionerna: före köpbuden låg Tikkurilas marknadsvärde kring 600 miljoner euro, medan köparens, amerikanska PPG Industries ligger på cirka 28 miljarder.

”När man sätter 0,6 miljarder i relation till 28 miljarder är Tikkurila ett lätt byte för en köpare i PPG:s storleksklass. För ett bolag som PPG är tillgången till finansiering god och billig, och det är enkelt att finansiera köpet med lån. Om man dessutom beaktar att Tikkurila var lägre värderat än bolagen i sin referensgrupp, så var en affär ganska given. Lyckligtvis steg priset på målrakan.”

Luoma har gått igenom de senaste årens företagsköp på börsen och konstaterar att premien i snitt legat kring 30 procent, vilket är i nivå med internationella företagsaffärer.

”De finländska bolagen har alltså sålts till gängse marknadspris. Ägande väcker känslor. Ägarskap handlar inte enbart om ekonomi, utan är också förknippat med känslor. Under årens lopp har folkrörelser uppstått kring Åbo senap, Sisu-pastiller hamnat eller hotat hamna i utländska händer. Enligt Luoma är det här naturligt, men samtidigt säger han att inget företag är så heligt att man inte kan se över vilken ägare som är den bästa för ett bolag.

Att en stor del av den finländska handelsflottan sålts till utlandet har väckt frågor om försörjningsberedskapen. Nederländska Spliethoff äger numera rederierna Bore och Transfennica, medan Finnlines ägs av italienska Grimaldi Group. Också många samhälls Så här ser ägandet ut i finländska bolag Procent

Utländska ägare 34,5

Företag 15,9 RB Finans- och Så - försäkrings inrättningar 7,2

Staten 8,9 Kommunerna 2,4

Arbetspensionsbolag 5,1

Hushåll 24,3

Hushållens ickevinstsyftande organisationer 1,8 Källa ANM:s rapport, Statistikcentralen 202 fastigheter, såsom skolor, daghem och äldreboende, har sålts till framför allt svenska och norska kapitalplacerare. En affär som väckt stark kritik är elnätsbolaget Caruna, som statsägda Fortum sålde till utländska kapitalplacerare 2013. När det gäller kritisk infrastruktur har Juha Sipilä en klar ståndpunkt: den här typen av egendom bör hållas i inhemsk ägo.

”Pensionsbolag har visat intresse för att vara med i en fond som skulle köpa upp de munala energibolag när sådana är till salu. Sett ur samhällets och medborgarnas synvinkel var Caruna-affären dålig. Det borde finnas en långsiktig parlamentarisk plan kring de här frågorna så att praxisen inte ändrar från regering till regering.”

Trots orosmoln finns positiva trender när det gäller inhemskt ägande. På bara ett år har antalet finländska aktieplacerare ökat med över 100 000 och väntas senare i år passera gränsen 1 miljon. För det kan vi tacka aktiesparkontot, som sedan premiären i början av 2020 har öppnats av över 180 000 finländare -låt vara att den samlade förmögenheten på aktiesparkontona fortfarande är mindre än 1 procent av de tillgångar som ligger passivt på olika bankkonton.

”I takt med att Finland fått flera framgångsrika uppstartsföretag har entreprenörskap börjat värdesättas mer. Parallellt med det här tror jag att förståelsen för ägarrollen också börjar öka”, säger Luoma.

Att öka kunskapen om och förståelsen för ägarskap är ett syfte med den nya professur som Aalto-universitetet håller på att inrätta. Idén till professuren föddes när Luoma blev färdig ekonomie magister och konstaterade att inte en enda kurs under studierna hade behandlat ägarskap.

”Senare i mitt jobb som företagsanalytiker noterade jag att skillnaden mellan goda och dåliga företag ofta kunde förklaras med egenskaper hos ägarna. Jag ansåg att det här var ett ämne man borde forska mer i, säger Luoma.

Den konkreta idén till professuren presenterade Luoma i november 2018 tillsammans med projektets andra eldsjäl, Lari Raitavuo på Ensto Invest. Då tillsattes också en styrgrupp.

”När vi hade samlat ihop en donationssumma och Aalto-universitetet fattat sitt beslu na och Koskenkorva-spriten när produktern startskottet för det finländska hissbolagets internationalisering. Kone har under årens lopp gjort många företagsköp. I fjol gick man dock miste om Thyssenkrupps hissverksamhet, en affärsom varit värd 17 miljarder euro.

EH 2000: Stora Enso köper amerikanska Consolidated Paper för 4,9 miljarder euro, 69 procent över företagets börsvärde. Sju år senare säljer Stora Enso det amerikanska bolaget för 1,8 miljarder. Affären brukar pekas ut som den sämsta i finländsk industrihistoria. sm 2008: Nokia köper amerikanska

Navteq som utvecklar navigeringstjänster. Pris 5,7 miljarder euro, vilket var den dittills största företagsaffären i Finland. Inom Nokia blev verksamheten med tiden affärsområdet Here, som 2015 såldes till ett konsortium av tyska biltillverkare för 2,8 miljarder euro.

CEfortum

Bm 2008:Fortum köper det ryska energibolaget TGK10 för 2,7 miljarder euro sm 2012: Outokumpu köper Inoxum här typen av verksamhet, till exempel kom det vill säga tyska Thyssenkrupps ståltillverkning för2,7 miljarder euro och Outokumpu blev Europas största ståltillverkare.

FISKARS

Bm 2015 Fiskars köper irländ ska WWHRD, en tillverkare av hemoch livsstilsvarumärken i lyxklass med varumärken som Waterford, Wedgwood, Royal Doulton och Royal Albert. Pris: 437 miljoner euro. Säljare är en amerikansk kapitalinvesterare.

= 2015: Nokia köper de vågade vi offentliggöra planerna”.

fransk-amerikanska telekombolaget Alcatel-Lucent för 15,6 miljarder euro, vilket är det största företagsköpet hittills i Finland.

= 2019:It-konsultföretaget Tieto köper norska Evry för 1,3 miljarder euro. Tieto hade 1999 fusionerats med svenska Enator och verkade under tio år under namnet Tieto Enator.

sm -2020:Fortum köper aktiemajoriteten i tyska Uniper för 6,5 miljarder euro. Affären väckte uppmärksamhet eftersom Uniper samtidigt höll på att öppna ett nytt kolkraftverk.

AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 3 2021 EN