Finland har råvaran men gigafabrikerna byggs på kontinenten
av Patrik Harald Forum 2021-02, sida 13-15, 04.03.2021
BATTERIERNA OCH FINLAND
Finland har råvaran men gigafabrikerna byggs på kontinenten
Runtom i Europa byggs ett tjugotal jättefabriker för tillverkning av battericeller = men ingen i Finland, trots att råvaran finns här. Det har väckt oro på sina håll, men enligt Matti Hietanen på Finlands Malmförädling är det inte battericellerna Finland ska fokusera på nu, utan på arbetsmomenten tidigare i värdekedjan.
PATRIK HARALD TEXT X Skärpta utsläppskrav skyndar på elektrifieringen av samhället och trafiken. I fjolblev Norge det förstalandet i världen där elbilarna stod för mer än hälften av nybilsförsäljningen, och redan om fyra år förbjuder Norge bilar som drivs med fossila bränslen. Globalt väntas antalet elbilar mångdubblas innevarande årtionde.
Kring elbilarnas batterier håller en helt ny jätteindustri på att uppstå, vilket kan ge ny affärsverksamhet till dem som håller sig framme. Finlands nationella batteristrategi, sompresenteradestidigare iår, konstaterar att vi står inför en av de största möjligheterna som erbjudits vårt land de senaste årtiondena.
Ett av EU:s mål är att inom unionen bygga upp en egen hållbar värdekedja för batteritillverkning, dels somettledikampen mot klimatför ändringen och dels för att slippa vara PS i händerna på asiatiska batterileverantörer, som helt dominerar marknadenidag. Störst är kinesiska CATL, japanska Panasonic samtsydkoreanska LG och Samsung.
Finlands batteristrategi sätter ribban högt: 2025 ska det finländska batteriklusret vara en föregångare där man producerar unnande, innovationer, hållbar ekonomisk illväxt och arbetstillfällen. Förutsättningarna anses vara goda eftersom Finland har en unik resurs: landet är det enda i Europa somi sin berggrund har batteritillverkningens alla ritiska metaller, främst nickel, kobolt och
AMTE & Britishvolt Sunderland, 2023
Kaiserslautern + Douvrin, 2023
Många gigafabriker byggs runtom i Europa
Färdiga och planerade fabriker för littumjonbattericeller
Freyer Mo i Rana, 2023
Panasonic Norge, 202x Northvolt Skellefteå, 202 [
Morrow Agder, 2024 | - 2 Microvost Envision
Sunderland, 2010
Gränheide, 2021
Farasis Bitterfeld, 2022
LG Chem en Wroclaw, 2018
SvOLT Uberherrn, 2023
Lechanché Willstat, 2020
FAAM Teverola, 20
Källa: Finlands nationella batteristrategi/
Roland Zenn 2020.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 22021 | 13 |
OVIO8 TIVA
BATTERIERNA OCH FINLAND
Råmaterial från gruvor
Kemikalier /salter
Många länk värdekedjan
Nickelmalm Nickelsulfat
Koboltmalm Koboltsulfat
Litiumkarbonat
Litiuummalm -hydroxi litium, men också grafit och koppar som behövs inom elektrifieringen. Dessutom är det metallurgiska kunnandet på hög nivå, samtidigt som metallerna - i ett globalt perspektiv —- produceras på ett hållbart sätt. Hållbarhet ärett trumfkort ien bransch som bland annat fläckas av att största delen av den kobolt som används bryts under miserabla förhållandeni Kongo-Kinshasa.
Enormainvesteringar. Mentrots det goda utgångsläget är det inte i Finland de stora fabrikerna byggs, utan på kontinenten. Runtom i Europa investeras i ett tjugotal anläggningar för tillverkning av battericeller, så kallade gigafabriker (se kartan). Sett till den sysselsättande effekten är det en lottovinst för en ort att få en cellfabrik. Till exempel väntas svenska Northvolt sysselsätta omkring 3 000 personer vid fabriken i Skellefteå när den är fullt utbyggd 2025. Beaktar man kringeffekerna kan siffran vara tredubbel. Menenligt Matti Hietanen, vd för statliga Finlands Malmförädling, är det inte battericellerna Finland ska satsa på just nu.
”Ser vi på värdekedjans olika skeden ur ett affärsekonomiskt perspektiv så är battericelernainte det mest intressanta, även om förädlingsvärdet är högt.”
Hans motivering är de höga investeringsostnaderna för en cellfabrik. En tumregel är att tillverkningskapacitet för 10 gigawatimmar kräver en investering på omkring en miljard euro. Talar vi om en cellfabrik för 30 40 gigawattimmar är vi uppe i 3-4 miljarder euro. 40 gigawattimmar är storleken på till exempel Northvolts Skellefteåfabrik när alla fem produktionslinjer är i bruk 2025.
”Det här är investeringar som måste beta AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 22021
Battericeller och styrsystem
Batterimaterial
Katodmaterial
Prekursor material Celler
Katodaktiv material Battericeller
Anodmaterial Styrsystem
Elektrolyter
Separatorer
Mängden metall i batterier - exempel k ’esla Model S 75 kW lasig. Konkurrensen mellan de många cellfabriker som byggs pressar marginalerna, vilet kan göra det utmanande att få lönsamhet i verksamheten.”
Satsar på katodmaterial. Därför är det enligt Hietanen katodmaterialet Finland ska satsa på i det här skedet (se grafen över batteritillverkningens värdekedja). Katodmaterialet är den del av battericellen som är värdeullast och som i hög grad definierar batteriets tekniska egenskaper. Här är investeringarna fortfarande få i Europa. BASF bygger sin abrik i Harjavalta (läs mer på sidan 16) och Umicor bygger i Polen, men ännu har produktioneninteinletts. Allt katodmaterialimporteras tills vidare från Asien.
Terrafames fabrik för batterikemikalier
Batteripaket
Batterierna sätts in i mindre krävande funktioner när de har tjänat färdigt i elbilar
Kobolt Mangan Koppar
Aluminium
Litium Nickel Kobolt Mangan Koppar
Aluminium Källa: Gai som startar sin verksamhet i Sotkamo i april, är världens största nickelsulfatanläggning. Det handlar om en investering på 240 miljoner euro. Fabriker för prekursor- och katodaktivmaterialet, som är följande stegivärdeedjan, är investeringar i samma klass, beroende på kapaciteten.
Enligt Hietanen beräknas den europeiska bilindustrin i slutet av det här decenniet behöva 500 gigawattimmar battericeller per år. Till dem behövs 700 000 ton prekursor- och atodaktivmaterial, vilket kräver en enorm örädlingskapacitet.
”Visst ska Finlands mål vara att få en cellabrik, men vi tar ett steg i taget och fokuserar nu på prekursor- och katodaktivmaterial. Celltillverkningen kommer senare.”
Via Finlands Malmförädling bäddar sta Litiumjonbatterier är en grupp laddning batterier, uppby, v celler med två elektro mt en elektrolyt och e av till exempe
Det dominerande katodmaterialet ida elbilar är en blandnin litium-nickel an-koboltoxid (LINIMnCoO2 eller NM proportioner. Andra alternativ är till um-nickel-kobolt-aluminiumoxid (LiNiCoAlO2 eller NCA) och litium-järnfosfat (LiFePO4 eller LFP)
Valet av ka dbattehur snabbt celhet den har.
ricelle K len laddas ur och hur hög ener
Källa: Batteriförenin ten just nu för två batterimaterialfabriker i Finland, en för prekursor- och en för katodaktivmaterial. Fyra potentiella etableringsorter har valts ut: Kotka och Fredrikshamn samt Vasa och Karleby. De två fabrikerna byggs antingen på skilda orter eller är integrerade på en och samma ort. Längst har planerna framskridit för Kymmenedalen där man redan gjort miljökonsekvensbedömningar ochtomtreserveringar, och nu väntar motsvarande processer för västkusten. I fjolårets tilläggsbudget beviljades Finlands Malmförädling 450 miljoner euro varav 300 miljoner reserverats för finansiering av batteriprojekt.
”Vi förhandlar med industriella aktörer i branschen som kan bygga fabriker och tillverka de här produkterna, och som planerar investeringar i Europa. För dem kan vi fungera som en partner. Är det internationella storföretag ni förhandlar med 71 praktiken ja, aktörer inom industrin. Vi strävar efter att kunna berätta mer om planerna så snart som möjligt.”
I princip blir den prekursorfabrik som staten bäddar för en konkurrent till BASF i Harjavalta, men Hietanen är övertygad om att marknaden kommer att räcka till för båda. Han bedömer den direkta sysselsättande effekten av en fabriksinvestering till flera hundra arbetstillfällen, indirekt till tusentals.
Även om flera slag av energilagringsteknik håller på att utvecklas, räknar Hietanen med att litiumjonbatteriet i olika former behåller sin dominerande ställning, sannolikt minst 20-30 år.
”Det handlar inte om en enda batteriteknologi, utan om flera inriktningar inom gruppensomfortfarande håller på att utvecklas.”
BATTERIERNA OCH FINLAN Återvinning möjligt fokusområde för Finland
Elbilsbatteriernas livscykel är förvisso lång, men förr eller senare har de tjänat färdigt. vad händer me de dyrbara metallerna när batteriet inte längre duger x Hållbarhet är ett centralt temaidennaionella batteristrategin. Batteriindustrin ska motverka klimatkrisen och får därför inte bli en del av den, är en genomgående anke. När det gäller koldioxidutsläpp från energiproduktion ligger Finland på en reativtlåg nivåiglobaljämförelse, tack vare andelen kärn- och vattenkraft, samt i ökande grad även vindkraft. Enligt batteristrategin är det i början av värdekedjan, det vill sägainom gruvdriften, miljöbelastningenär störst och därför vore det viktigt att minska behovet av gruvdrift genom effektiv återvinning - en verksamhet som föreslås bli ett fokusområde för Finland.
”Målet är att varje metallatom som utvinns ur gruvan ska återföras som ett så kallat sekundärt råmaterial när den har gått genom värdekedjan”, säger Matti Hietanen, vd för Finlands Malmförädling.
Ett led i hållbarhetstänkandet är enligt Hietanen att förlänga batteriets livscykel genomatt flytta det till andra ändamål, så som energilager för sol- och vindkraft, när det har tjänat färdigt i bilen.
”Däremot är det inte möjligt att fylla batteriindustrins metallbehov enbart med återvinning, gruvdrift behövs fortsättningsvis”, säger Hietanen.
Ny anläggning i Ikalis. Ett företag som satsar på batteriåtervinning är Fortum, som i februari startade sin nya anläggning för mekanisk återvinning iIkalis. Anläggningen, som sysselsätter ett tjugotal personer, har kapacitet att återvinna cirka 10 000 batterier per år.
Fortums återvinningsprocess bygger dels på mekanisk och dels på hydrometallurgisk återvinning. Vid anläggningen i Ikalis demonteras och krossas de kassera de litiumjonbatterierna, metallerna separeras från varandra och slutresultatet är en så kallad svart massa. Denna förs sedan till Fortums anläggning Harjavalta, Crisolteq, somFortum köpteibörjan av 2020. Där behandlas materialet i en hyrdrometallurgisk process.
Enligt Fortums affärsområdesdirektör Tero Holländer gör den kombinerade mekaniska och hydrometallurgiska metoden att upp till 95 procent av metallerna kan återvinnas. Det är en högre andel än vid återvinningsmetoder där metallerna smälts ner, samtidigt som Fortums metod ger upphov till mindre utsläpp.
”Vår slutprodukt är återvunna råämnen som kan användasinya batterier”, säger Holländer.
Är dagens elbilsbatterier designade för återvinning ”Elbilsbatterier konstrueras för att vara mycket säkra och är designade för att hålla. Vi för en öppen diskussion med batteritillverkare och samarbetar med målet att de ska utveckla produkter som underlättaråtervinning ytterligare. Det gynnar alla parter”, säger Holländer.
Fortums satsning är i linje med EU:s förordning om hållbara batterier. Där föreslås bland annat att batterier som släpps ut på marknadenefter den 1juli 2024 måste förses med en deklaration om produktens koldioxidavtryck.
”Vi vill försäkra oss om att bara de grönaste, bäst presterande och säkraste batterierna kommer ut på EU-marknaden. Jag tror att det här blir global standard för alla aktörer inom industrin”, sade Maros Seftovit, vice ordförande i EU-kommissionen, vid ett webbinarium som Arbetsoch näringsministeriet ordnade i slutet av januari.
AFFÄRSMAGASINET FORUM NR 22021 | 15 |
WNLBO3