Finland i ESA från årsskiftet: Fullvärdigt medlemskap ger medbestämmande och mera industriorder
av Ragnhild Artimo Forum 1994-15, sida 11-12, 24.11.1994
Finland i ESA från årsskiftet:
Fullvärd t medlemsk ger medbestämmande och mera industriorder
Ragnhild Artimo
ESA-medlemskapet från årsskiftet ger Finland en ytterligare höjd europrofil — och större egenvikt i rymdsammanhang. Den finska högteknologiindustrin kan emotse prestigefyllda beställningar och intressanta utmaningar. Nu skall “ESA-handelsbalansen” utjämnas!
Från ESAs rymdcenter i Kourou i Franska Guyana skall den nyaste bärraketen Ariane 5 skjutas upp 1996. 4,5 Mmk av Finlands ESA-bu get nästa år öronmärks för Kourou, Europas “rymdhamn på 96 000 hektar och 1100 anställda.
gen i och med fullvärdigt medlem skap i europeiska rymdorganisationen ESA från årsskiftet: från en nationell medlemsavgift i år på drygt 8 Mmk till 16,5 Mmk nästa år. Men i gengäld fördubblas vår industrial return — den finska högteknologiindustrins beställningar från ESA — de närmaste åren. Totalt har den nationella rymdbudgeten i år gått på 72 Mmk; 64 Mmk har kanaliserats till olika ESA-forskningsprogram. Finlands totala ESA-budget nästa år ligger på 94 Mmk. vilket alltså inkluderar medlemsavgiften 16,5 Mmk (beräknad på BNP), en för rymdcentret i Kourou öronmärkt budgetbit på 4,5 Mmk och deltagande i ESAs forskningsprogram med 77,5 Mmk.
| inlands rymdavgift stiger visserli Tröskelpengar med adress
Finland erlägger också ett slags “inträdesavgift” till ESA, varmed nya fullvärdiga medlemmar drar sitt strå till stacken för den tekniska och övriga infrastruktur rymdorganisationen byggt upp sedan
Fjärranalys är ett av de områden där Finland är engagerat. Satellitmonitoring fokuseras på miljöproblem, skogsinvenering och meteorologiska prognosdata.
ESA-fotomontaget visar fjärranalyssatelliten ERS-T(t.v.) mot Rhöne-deltat.
grundandet 1975. Denna medlemsavgift slås ut på tre år och blir för Finlands del ca It Mmk åren 1995. 1996 och 1997.
— Vi har kommit överens om att den summan öronmärks för en viktig investering, säger tekn. lic. Håkan Sandell. specialforskare vid TEKES Space Technology, ESAs samarbetsadress här. — Det är fråga om HYDRA, en vibrationstestanläggning vars första testobjekt blir miljösatelliten ENVISAT 1 som skjuts upp med den nyaste bärraketen Ariane 5 hösten 1996. ENVISAT 1 är det största enskilda ESA-projekt Finland deltar i.
ESA-pengar kommer hem
Finlands rymdbudget kommer enligt Sandell att stabilisera sig kring 100 Mmk de närmaste åren. Och eftersom ESA garanterar industriell offset för minst 96 procent av insatsen, ställer det i sikte en betydande kvot av prestigefyllda och krävande rymdorder för industrin. Finland och ESA har senaste vår dessutom gjort ett avtal som innebär att “underskottet” i handelsbalan P
Tekn.lic. Håkan Sandell, specialforskare vid TEKES, svarar fö ‘mdverksamheten och deltar i ESA-arbetet bl.a. i administrations- och finansieringsutskottet.
sen mellan ESA och Finland utjämnas genom att den finska industrin inom detta decennium garanteras order till ett värde motsvarande våra under associerat medlemskap inbetalade ESA-avgifter.
Håkan Sandell ser nöjd ut, och det kan han unna sig eftersom han tillsammans med tekn.dr. Kari Tilli, teknologidirektör för TEKES rymdsektion, har förhandlat fram dessa gynnsamma villkor.
Profileringsområden
Men Finland har faktiskt inte varit förför delat ESA-mässigt under novistiden heller. trots att rymdorganisationens stadgar inte garanterar offsetorder för länder med endast associerad status. Finska hi-techföretag, forskningsinstitut och högskolar har redan flera år varit engagerade i rymdsamarbetet med krävande projekt som både hämtat pengar och genererat nytt värdefullt kunnande. Det finländska ”rymdsamfundet” inkluderar bland annat företag som Elektrobit, Finnyards. ICL. Karelsilva, Nokia, Space Systems Finland. Vaisala, Valmet och Ylinen Electronics, forskningsinstitut som Geodetiska institutet. Geologiska Forskningscentralen. Havsforskningsinstitutet, Meteorologiskainstitutet, Lantmäteriverket. Skogsforskningsinstitutet, Sodankylä geofysiska observatorium och Statens tekniska forskningscentral VTT, samt Tekniska högskolan och Helsingfors, Uleåborgs och Abo universitet. och som finaänsiärer Finlands Akademi och TEKES, vars generaldirketör Juhani Kuusi är Finlands delgat i ESA-rådet.
— Intresset för rymdanknutna projekt är stort bland högteknologiföretag, inte minst bland små, nya innovativa företag, säger Sandell. — En uppgift för TEKES är att vara dessa företag till hjälp i offertskedet och med andra tekniska frågor. För företagen kan uppfyllandet av tekniska kvalitets vän 1 fortsättnin krav och standarder vara en utmaning i sig, likaså utformandet av offerter “på ESAspråk”, och ESA har därför sammanställt en manual för ändamålet, “How To Do Business With ESA”. Det är framför all [KE] [ N-förbindelse inom områden som fjärranalys, meteoro- logi, mjukvara och telekommunikatio som finländskt kunnande profilerat sig i e k— ” 3 leveranstide beställningar.
Personal och projekt slimmas
Också den europeiska rymdorganisationen nödgas trappa ner utgifter och därmed aktiviteter, och slimma både personal och se . - ” . RARE För ett starkt spec aliserat företag i den grafiska ruvida ESA varit överadministrerat, men HÖLg DET T20) räcker det inte längre enbart med att STA FRE GREVNENL EN göra ett gott jobb — för det kan de flesta. Det
LR gäller att tävla i fråga om leveranstid. — Tack
AE EE vare vår dataförbindelser mellan Borgå och om reträdas av 15…20 anställda vid organisa- sv .: . fa världen får vi in kundens material på några
För Finland som ny medlem börjar nu sekunder. Den färdiga produkten finns hos kunNOTE ERE den i bästa fall några timmar senare, säger Rolf den finländska “staben” av endast tre ESA- Söderström, VD för Urex Oy i Borgå. anställda — en sekreterare, och två forskaringenjörer involverade i ESTEC- och - . . 2 - . ESOC-projekten. Vi bör, menar Sandell, en stark ecialiseringen på anschen tillämpade tikunna utöka kvoten de närmaste måna- der (over head-bilder på ett par v Or, dema till kanske tio. Utöver de nuvarande stordior) innebär att nisch- ar vi om limmar. I ett anställda deltar två finländare i ESAs ut- al, men Ir I kan vi har produkten klar för
NN - n nu är Urex ma ans inom en timme efter att vi bildningsprogram som ESA Fellowship- yckta OH-bilder i Norden och har linjern äljning även till länder i kunden europa. en sedan
Bjarne Nyma stipendiater.
ESAs kostnadsjakt drabbar också projekten, och ambitionsnivån anpassas efter 2 plånboken. Speciellt har detta reflekterats IS i rymdstations- och rymdskyttelprojekten, och den planerade europeiska rymdskytteln Hermes skall enligt reviderade planer alt anskaffa c “endast” bli en automatisk räddnings- WYRSSESaNg TA farkost för den planerade amerikansk-europeiska rymdstationen Columbus/Freedom, idag på pappret modestare än originalplanerna. ESA söker dessutom kost- om numera an[a ST ris sel vänds har hastigheten 9 600 baud. arbete med Ryssland. &
SDN-fört des i väras av Helsingf b och [fungerar i både rna mellan 3orgå och Stockholm. Förbindelsen ar perfekt från Sto O ill mer i vis
Hög hastighet via a sc [5 TT TS YR ONS ISDN-överföring € Medverkan i ESAs grundforskningsprogram, Technological" Research Program (TRP), öppet endast för fullvärdiga medlemmar. Fördel: access till ny spjut ur. & spetsteknik, teknologiöverföring. ild i Stockholm. Hastigheten € Breddad medverkan i ESAs frivilliga Ö örbinde 64 000 baud. program. Fokusområden för Finland nye den nya förb fatelliter som ger säkrare meteorologiska > re kan förkorta data, ny teknik för tel nsystem, bl.c. ar än satellittelefon i nden spelar inge Medverkan i alla ESA-möten; insyn, enst C möjlighet att påverka forsknings ko- ström. nomiska beslut. € Industriell offset för minst 96 procent av vad Finland betalar till ESA i medlems- och övriga avgifter. Special Measures-avtal som skall utjämna Finlands och ESAs “handelsbalans” före millenieskiftet med order till industrin 9 ESA-poster: målkvot 15…20 ESA-anställda per medlemslan gå och dotterbolage — Genom att satsa på höghastighetsförbindelsen ISDN har vi avlägsnat den största flaskhalsen i kedjan från arder till leverans och förkortat avståndet från kunden till Urex, säger VD Rolf Söderström.
prsom fraktens andel av totalpriset i alla fall är rätt Hiten.