Finland i rymden med egen satellit (men hur snart?)
av Ragnhild Artimo Forum 1993-09, sida 04-06, 10.06.1993
Finland i rymden
MED EGEN SATELLI (men hur snart?)
Ragnhild Artimo
FS-1 står för Finnish Satellite-1. Det är namnet på det första finska satellitprojektet. En miljon mark per kilogram beräknas det kosta att få den lilla jätten på 150 kg upp i rymden — och markera Finland som en rymdnation. Kanske redan 1998.
et är TEKES som koordinerar projektet vars förstudie presenterades sista veckan i maj. Dramats övriga aktörer är Tekniska högskolan, Statens tekniska forskningscentral YTT, Meteorologiska institutet, Finnyards Oy, Insinööritoimisto Ylinen Oy och rymdföretaget Space Systems Finland Oy, som grundades 1990 och leds av landets första rymddoktor, tekn.dr. Seppo Korpela (Space Systems Finland presenterades i Forum nr 10/91.)
Vid TEKES är det specialforskare Juhani Jääskeläinen som leder projektet och koordinerat dess första steg, förstudien. Budgeten för denna går på under I Mmk.
Nyttofokus
TEKES engagemang dikteras av teknologiska och industriella nyttoaspekter.
FS-1/EO — fjärranalyssatellite — Det första kriteriet är naturligtvis att satelliten, FS-1 som dess projektnamn är, ”gör nytta”, d.v.s. har en ekonomiskt, teknologiskt och industriellt försvarbar mission, säger Juhani Jääskeläinen. — Dess användningsoch tillämpningsmöjligheter är många och betydelsefulla, från fjärranalys av miljöbelastning, = islägesrapportering via satellit, och inventering av skog till vetenskapliga — tillämpningsområden som norrskensforskning och otaliga andra forskningsområden.
Finland har genom sitt nordliga läge specialbehov inom området fjärranalys och redan långa traditioner på vissa rymdforskningssektorer. Denna ackumulerade kunskap kommer väl till pass om och när den första finska satelliten placeras i bana. Och med avseende på fullt medlemskap i europeiska rymdorganisationen ESA är det passande att Finland självt tar ste Ariane är ett ESA-alternativ för uppskjutningen — och prismässigt lockande. get upp i rymden — om än aldrig så litet.
Steget upp tas faktiskt inte med en finsk raket, för en sådan finns inte. Internationellt finns det flera bärraketsalternativ att välja på, i olika prisklasser också. Placerandet av en småsatellit i bana är — trots att det ”bara” handlar om runt 150 kg — en tekniskt krävande precisionsuppgift. Vid projektstarten utgick man från att man skulle anlita amerikanska Pegasus. De alternativ som noga undersöktes var PacAstro, Scout, Long March, Ariane ASAP och Vostok.
FS-1/SCI — forskningssatelliten
Space Systems Finlands nyckelutmaning
Ir örstudien fördet första finska satellitprojektet har till merN rten utförts avs rymdbolaget Space SystemsFinland grundat (1990 av Seppo Korpela, den första | Somsi Finland döktorerat på rymd(teknik, SSF shar samarbetat med .Finnyards. Oy; Insinööritoimisto Ylinen Oy samt Tekniska högskolan, VTT, och Meteorologiska institutet.
För Space sSystems Finland har satellitprojektet varit en viktig nyckelutmaning — och en inspiration försbolaget: att ”sätta Finland i rymden” är en viktig psykologisk tröskel inom businessen.
— Som känt har Sverige redan två satelliter uppe, Viking, och sedan februari också Freja, berättar tekn-dr Seppo Korpela. — Nu job-7 barsvenskarna på sitt tredje satellitprojekt Odin, som torde skjutas jupp 1996. 1 Odin anlitas också finsktorymdkunnande, bland annat ;stordelMeteorologiskasinstitutet va ra engagerat.
Tekn.dr Seppo Korpela, Space Systems Finland, tippar aft finansieringen av FS-1 blir knepigare än teknologin. Är 1998 för optimistiskt?
Men Korpela misstänker att ”spöktidtabellen”, upp 1998, är litet för optimistiskt för finska FS-I1.
— Jag är rädd att finansieringsfrågorna kommer att ta längre att lösa än man hoppas på, och det drar ut tidtabellen.
Blir Finlands första steg upp i rymden en forsknings- eller en fjärranalyssatellit? Det vill Korpela inte tippa — ”det beror på finansieringskonfigurationen”.
Space Systems Finland kan i alla fall räkna med en central roll också 1 projektetsyförverkligande.
— Våra starka kunskapsbitar är system, programvara och elektronik. Och om FS-1 får klarsignal och vi är med i bilden betyder det troligen att vi behöver öka vår expertpersonal.
SSF har idag en personal på tio. Omsättningen senaste år var runt 3 Mmk och årets budget ligger på cirka 5 Mmk. L — Pegasus sattes i första förslagsrummet vid den tekniska systemplanetingen och FS-1 dimensionerades med tanke på denna bärraket, berättar Jääskeläinen. — Genom att Pegasus spetskon ställer de största tekniska kraven ”passar” FS-1 också alla de alternativa raketerna. Nu ser det ut som om amerikanska PacAstro skulle bli den troligaste kandidaten om planer na förverkligas. Men — exempelvis Ariane är intressant genom fördelaktigt pris…
Och väl uppe — vad ska FS-I jobba med?
Två koncept
Forskning eller fjärranalys? FS-1 har i planeringsskedet getts två koncept. Om det visar sig att det mera distinkt finns en marknad för fjärranalyskapacitet, blir den första finska satelliten en fjärranalyssatellit. Om det finns mer efterfrågan på den rent vetenskapliga sidan poolas det finska rymdkunnandet i en forskningssatellit. Förstudien har gjorts för båda alternativen,
FS-VEO (där EO står för Earth Observation, fjärranalys) som visas i bild 1 är fjärranalyssatelliten. Nyttolasten är kalkylerad till 43 kg och tota la massan 179 kg. Satellitens strategiska mått är & 1 m och 0,5 m ”höjd”, antennen likaså & I m. Erffektförbrukningen är 130 W. FS-1/EO har treaxelstabilisering och banhöjden är 600 km. Dess livscykel är 5 år.
Fjärranalyssatelliten skulle vara försedd med antingen hög- eller lågupplösningskamera (40 respektive 300 m) — högresolution lämpar sig för skogsinventering, lågupplösning för islägesrapportering samt uppföljning av molnformationer, snö- och vattenläget och biomassautveckling. Den övriga utrustningen skulle inkludera bl.a. en spektrometer och en mikrovågsradiometer med frekvensområdet 22/90 GHz. Satelliten kunde användas för islägesrapportering på Bottniska viken som support till isbrytarna där. ”Kund” för skogsinventeringen skulle närmast vara Skogsforskningsinstitutet som idag köper dessa tjänster från Landsat.
FS-1/SCI (där SCI står för Science, forskning) bild 2, är den tilltänkta forskningssatelliten. Dess nyttolast är beräknad till 44 kg och totala massa 147 kg. Satellitens diameter är I m och dess längd 0,9 m. FS-1/SCI skall rotera runt sin axel och dess effektförbrukning blir 108 W och banhöj — Användningsmöjligheterna för F$-1 är många, och projektet viktigt för oss i ESAhänseende, säger Juhani Jääskeläinen, specialtorskare vid TEKES.
1 200 km. Satellitens livscykel blir ett år.
Forskningssatelliten skulle förses med instrumentering för mätning och analys av jordens magnetosfär. Nyttolasten skulle inkludera bl.a. detektorer för magnetfält och elektriska fält samt laddade partiklar. Satelliten förses med bommar på vilka dessa instrument fästs. vänd
SKANDINAVIEN
TILL SOMMARPRIS.
FINNAIRS FÖRMÅNLIGA TUROCHRETURPRISER
TILL DE NORDISKA LÄNDERNA 24.6-8.8.1993:; HELSINGFORS-KÖPENHAMN 1.050,-+ HELSINGFORS-GÖTEBORG 930,HELSINGFORS-OSLO 930,HELSINGFORS-STOCKHOLM = 690,TAMMERFORS-STOCKHOLM 690,ÅBO-STOCKHOLM 510,VASA-STOCKHOLM 725, (via Åbo el. Helsingfors “Priset inkluderar inte passagerarskatt
Priserna gäller på Finnairs direktflyg. Barnrabatt för 2-17-åringar -5096 barn under 2 år -9096. Biljetten bör lösas ut ino 3 dygn från bokning.
Minst två övernattninga på destinationen, vid avfärd på en lördag kan returen ske följande dag.
Biljetter och närmare information får du på resebyråerna och Finnairs byråer.
OGFINNAIR
För vardera brukskonceptet gäller att effektsystemet baserar sig på solceller och nickelkadmiumbatterier. Solcellerna fästs direkt på satellitkroppen — satelliten har inga rörliga delar. Satellitens huvuddator OBDH baserar sig på en 16-bits mikroprocessor. Dataöverföringen till markstationen — som t.ex. kunde vara i Sodankylä — skulle bli två megabits i sekunden för fjärranalyssatelliten och en halv megabit i sekunden gällande forskningssatelliten.
Finskt projekt — internationell bas
Jääskeläinen konstaterar att en avsevärd del av satellitprojektets kostnader utgörs av löne- och personalbikostnader — och att projektet därför blir fördelaktigare, totalt, ju snabbare det genomförs.
— Då förstudien nu föreligger är förslaget att härifrån gå vidare med två parallella undersökningar inriktade på förverkligandet — en för FS-1/ EO och en för FS-1/SCI. I dagens läge är min gissning att satelliten kunde skjutas upp 1998 — under förutsättning att hela processen från slutplanering till konkret konstruktion sker optimalt och effektivt.
En av hörnstenarna i den finska rymdpolicyn är teknologiutveckling. Därför kartlägger man noga vilka delar av satelliten som kunde tillverkas i Finland och på vilka punkter det är kostnadseffektivare att anlita utländskt kunnande. Man har i Finland redan bred erfarenhet av rymdinstrument men bassystemen är ett nytt område. Under projektskedet hittills har de engagerade parterna konstaterat att det finns stort intresse och stor beredskap att i Finland tillverka e betydande del av satelliten och dess system, men att färdiga kommersiella lösningar i vissa fall skulle visa sig billigare. Den slutliga arbetsfördelningen är givetvis ännu öppen — till den del den finska satelliten blir ”importvara” är det naturligt att söka samarbetsparterna inom ESA-ramen i görligaste mån.
Förstudien har alltså kostat en knapp miljon. Satellitens kostnader beräknas bli ”ungefär en miljon per kilogram” — idag räknar man med kanske 150 miljoner mark.
— TEKES har varit ekonomiskt ansvarig för starten, och om projektet örverkligas räknar man med att ungefär hälften av totalbudgeten får utändsk finansiering och hälften finansieras ”inhemskt”, säger Juhani Jääskeläinen. — Och hälften av den inbemska biten — eller runt en fjärdedel av totalprojektet — har TEKES räknat med att stå för.
Vilka företag kommer att vara involverade i FS-1, om den förverkligas? Ganska självklart åtminstone de tre företag som varit engagerade i förstudien: Space Systems Finland med mjukvara och Finnyards med datorhårdvara — båda är engagerade i det ryska Mars-satellitprojektet 1994 till vilket Vaisala levererar meteosensorer. Och ingenjörsbyrån Ylinen, som skall svara för telekommunikationer.
Andra potentiella satellitmedarbetare är enligt Jääskeläinen bl.a. Val ‘met Aviation och Valmet Avicom med mekanik och kompositmaterial, och Outokumpu Technology med mätteknik.
Men det finns plats för och behov av långt större och bredare inhemskt engagemang — och satellitprojektet erbjuder småföretag på bettet den stora chansen till teknologilyft. LJ
Islägesrapportering är ett jobb för den finska satelliten — det betyder infomatning till isbrytarna i Bott niska viken. (Foto: Sjöfartsstyrelsen)
MES