Finland - önskeland för underleverantörer?
av Sigyn Alenius Forum 1980-18, sida 12, 19.11.1980
Taggar: Teman: underleverantörer
Finland önskeland för underleverantörer?
Finland har med ett slag blivit önskeland för underleverantörer. Orsaken är den kraftiga expansionen av vår sovjethandel som hänger ihop med de senaste oljeprisstegringarna. Handeln Sovjetunionen-Finland skal ju vara i balans — två tredjedelar av Finlands oljeimport kommer som känt från Sovjetunionen.
Det ställer vårt lands varvs- och verkstadsindustri som svarar för huvuddelen av vår sovjetexport, p ett väldigt kraft- och kapacitetsprov. 20 procent av leveranserna österut kan emellertid vara av utländskt ursprung — danskarna kallar sig själva professionella underleverantörer, och är specialister på en hel rad komponenter och aggregat som är naturliga delar den export som går från Finland till Sovjetunionen.
e Det är inte endast det ökade kravet på leveranser österut, utan också högkonjunkturen, som pre Finlands exportindustri. Evig är den välinte, men den väntas fortsätta en tid ännu, menar danskarna. Utnyttja — därfö dansk know-how och rutin! Ett samarbete i dag, när jordmånen är lämplig, behöver ju inte betyda att Finlands industri ”gifter sig” med Danmarks för evig tid. Men handels- och kontaktkanaler som upparbetas nu kan visa sig nyttiga också i framtiden.
Handla bör man, annars dör man, är ett gammalt danskt livsrecept.
Vi glömmer ofta danskarna, säger finländska Kones danska bolags direktör, helsingforsaren Ralf Petersen.
Förtjusta över våra internationella möjligheter hoppar vi sä fort vi kan över Östersjön direkt ner på kontinenten, eller rentav vidare över Atlanten till USA. Och glömmer att Danmark ligger på vägen.
Man kan, som Kone har gjort. ”köpa in sig direkt” i Danmark. Skaffa sig ett danskt bolag, och börja jobba med danska metoder och dansk teknik den vägen. Finland är just nu bland de mest aktiva curopeiska staterna då det gäller företagsköp i utlandet. rapporterar Egon Zehnder International, ett internationellt storföretag med en avdelning 1 Köpenhamn som sysslar med att förmedla företagsköp över de curopeis ka gränserna. Europa-etta på området är västlyskarna. Sedan kommer de nordiska blocket med Finland som det inte minst företagsamma landet. Företagsköp ger de lokala förbindelserna 1 namnet och goodwillen — allt på en gång. Men det kräver kapital.
Professionella underleverantörer Underleverantörsystemet är inte sämre, anser danskarna, som efterhan har börjat betrakta sig som hel yrkesmässiga underleverantörer, seda de nu under en följd av har samarbetat med uppdragsgivare av benhårdaste kaliber: västtyskar och svenskar.
Högre kan kraven knappast skruvas upp. kommenterar ledafen för danska Industriförbundets exportbyrå Arne Moe Stene. — Absolut leveranspunktlighet och garanterad säkerhet och precision kan man inte det, så kan man lika väl åka hem med sina varor igen. För beställaren kostar det pengar all vara strandsatt med en serie bilar som saknar hastighetsmätare, eller en serie mjölkningsmaskiner utan kontrollapparatur.
Den darcka industristrukturen med små och medelstora företag — sällan väldiga koncerner som tex vi har i Finland — har naturligtvis vissa nackdelar. Men Fördelarna är i underleveranssammanhang uppenbara: stor Mexibilitet, goda möjligheter att ställa om och in sig på beställares specialvillkor, och efter ritningar som varierar från gång tll gång. En grupp multinationella företag, som för en ud sedan gjorde en specialundersökning i Europa för alt utröna vilka länder man kunde använda som underleverantörer och vilka varor de producerade, gav danskarna toppbetyg på områdena elektro nik. mätningsapparatur. testaggregat, olika slag av kontrollapparatur, inteererade kretsar och numeriskt styrda maskiner — det är nyttig högteknologi I underleveranssammanhang. Danskarna. som varken har vattenkraft eller andra råvaror, har helt enkelt varit tvungna att specialisera sig på handalag och påhittighet.
Prisfrågan inte viktigast
Att den danska varan sedan kan hgga i toppen också prismässigt är nalurbigtvis ingen fördel — men i danskarnas samhandel på underleveransområdet med andra länder har det visat sig att det trots allt har mindre betydelse än garantin för säkerhet, precision och leveranspunktlighet. Beställarna av underleveranser är ofta stora koncerner med en ekonomisk styrka som gör all prisfrågan underordnas kvalitetskravet.
— För dansk industri ser vi chansen att öka vårt samarbete med Finland som en spännande utmaning, säger byråchef Arne Moe Stene. — Finland är sedan tidigare en inte alldeles oviktig samhandelspariner för Danmark. Nummer älta I ordningen bland Danmarks avnämarländer — Danmark är nummer sex eller sju för Finland, som de senaste åren har exporterat mera än dubbelt så mycket till Danmark som vice versa. Balans mellan våra två länder är inte något måste, men för den danska industrin är det givetvis av intresse att nå bällre jämvikt.
- En Fördel. tillfogar direktör Moe Stene, är alt förbindelserna finns, att handelsvägarna är öppna och lätta att befara. Handeln nordiska länder emellan är alltid lätt. bara man hittar de rätta nischerna.
Nyckel till östhandel
Själv kan Danmark inte utan stora svarigheter komma in på de sovjetiska marknaderna. Det existerar inget handelsavtal mellan Danmark och Sovjet. Danmark som FEG-medlem har överhuvudtaget imte möjlighet att sluta handelsavtal mandatet därtill vilar hos kommissionen i Bryssel. Denna har sedan 1973 förhandlat med SEV. men hitulls utan resuliat. En av stötestenarna har varit att de tva organisationerna, EG och SEV, har olika mandatområden. EG gör handelsavtalen för sina medlemmar. SEV har inte denna befogenhet. Pen sovjetisk-danska samhandeln är i dag en privat företag-ullföretag-handel. De sma och medelstora företag som utgör kärnan i dansk industri har varken teknik eller ckonomi alt klara den byräkrati som krin rdar Östhandeln, som darför förblir av ringa omfattning. Det gäller rö alla EG-staterna, Förbundsrepubliken Tyskland undantagen, där östhandeln bar spelat en större roll. bla som röljd av leveranser av tunga industriva- . ror och nyckelfärdiga fabriker.
Sigyn Alenius 2
FORUM 18/80