Finländare på toppen bland svårflirtade danskar
av Sigyn Alenius Forum 1978-07, sida 23-25, 26.04.1978
Finländare på toppen bland svårflirtade danskar
I den danska innercirkeln, bland dem som kan och vet och nämns som ämnen när nya VD-poster ska besättas, sitter en finländare. Bengt Enbom från Helsingfors. Farfar hette A. W.: firman i Haga med skylten på taket som man ser när man åker förbi på Åbovägen. Bengt Enbom är en av dem som tillkallas när företag vacklar och ska sättas på fötter, som danskarna säger. Eller när särskilda tekniska uppgifter ska lösas. En användbar gosse helt enkelt.
my” Han kom till Danmark 1962, 27 år gammal. Nu är han 43, gift med en danska hämtad i byggbranschen hon också. Han har tre danska barn men själv lever han på finskt pass. Själen — inställningen — är bipatriotisk, ”bägge länderna bra”. — Jag var nog lite arg och bitter när jag lämnade Finland, kommenterar Enbom. — Dethär med hemland och profeter har man ju alltid vetat. Men man räknar inte med att det ska drabba en själv. Min pappa placerade äldsta bror som ledare för butiken — då åkte jag till Köpenhamn.
Så smått förlovad var han nämligen redan då med sin danska flicka. Hans bästa vän hade gift sig danskt, brudens lillasyster var sannerligen inte
FORUM 7/7 oäven, konstaterade Bengt efter bröllopet. Och sen blev det bröllop nummer två i flickornas familj. Levnadsförloppet är annars såhär: student från Lärkan 1953. Fyra år i tekniska läroverket, sanitet och värme. Start hos pappa Enbom i Haga — som sonen Bengt dock lämnade när ledarskapet rök. Toppen har han alltid sett som målet. Energi medfödd. Teknik väl inlärd. Ledarförmåga uppenbar — bara att köra i gång. Fö deltar han varje år för säkerhets skull i managementkurser. “Det bör man om man ämnar stanna kvar på toppen”.
Enbom trivs där. Allt snack om att det blåser kyliga vindar där upp viftar han bort. Inte alls — men arbete ska det till. Ofta 18 timmar i dygnet.
Det var i det närmaste årsgenomsnittet de första åren i Danmark. Ursprungligen hade Bengt Enbom tänkt sig Köpenhamn som en mellanlandning bara. Som danska lärlingar gjorde förr i världen ämnade han ”gå på valsen”. Har ingenting att göra med wienervalsande — vals är hämtat från tekniken: Maskinvals — gå på valsen — lära mera teknik. Det var nånting som danska, nybakade hantverkslärlingar gjorde förr i världen. De åkte ut på en rurda i olika länder för att få perspektiv, vidga sina vyer, uppleva, lära mera om yrket, om människor, och lära språk. Tyskland, Frankrike och Holland var de länder där man mest valsade. Först när den omgången var undanstökad slog man sig ner för att stanna.
Bengt Enbom kom på sin valstur aldrig längre än till Danmark. Uppdragen började snabbt dugga tätt, det blev inte tid att kasta loss. Ha jobbade först som anställd i en byggfirma. Gick på kurs i danska polyteknikum och i andra tekniska skolor och blev upptagen i de danska ingenjörernas fackorganisation. Han byggde en fabrik och en pipeline, ledde arbetsgrupper, både danska och utländska. ”Nyttiga erfarenheter”, är hans kommentar, Själv var han inte fyllda 30. Gubbarna var äldre och hade sina bestämda synpunkter och åsikter, som det gällde att väga mot egna. Sociala frågor. Bostäder. Löner. Familjeproblem. Latenta arbetskonflikter — allt skulle klaras av. Jo, det var en bra skola. 1965 — då var han 30 precis — skapade han sin egen firma, Enbom i Danmark. Tog in en kompanjon och räknade med att slå rötter. Men de två arbetskamraterna trivdes inte ihop och Enbom upplöste kompanjonskapet och firman, och gick i stället in i jätteföretaget Volund, vars värme- och sanitetsavdelning körde med underskott och behövde en saltvattensinjektion. Den gavs och avdelningen kom på fötter. Så köptes Enbom av ett företag i samma bransch, gammalt och väl furkande: Hotaco (namnet av Holbaek Tagpap Compagni). Det arbetade ursrungligen med takmaterial men har sedan utvidgat till alla slags byggtillbehör. Hotaco skapade dotterbolaget Scantaco. Där blev Bengt Enbom direktör. Han har sen grundat dotterbolag i Finland och har nu dotterbolag eller agenter i hela Norden. Mera än 60 procent av vad han säljer kommer från Finland, mest plywood-faner och limträ. Dessutom utsågs ha den 13 april till VD i ett av Danmarks största handelsföretag inom maskinVänd 2 bokspalten Inflation och redovisning
Penningvärdeförsämringens beaktande i redovisningen har sedan några år tillbaka diskuterats med växande intress i de västliga industriländerna. Orsaken är givetvis den fortgående inflationen som förrycker balansvärdena oc snedvrider resultaträkningen med allt större risk för kapitalavtappning i form av otillräckliga avskrivningar och utdelnin av skenvinster, för att nämna de kanske allvarligaste konsekvenserna av att penningvärdeförsämringen int noteras i redovisningen.
yÄ—” Professor Axel Grandell har i den rikssvenska tidskriften Företagsekonomi diskuterat inflationen i redovisningen i flera artiklar. Dessa artiklar har han nu omarbetat, utvidgat och kompletterat samt sammanställt till en skrift på drygt 50 sidor i Turun Kauppakorkeakoulus skriftserie. Professor Grandells grepp på inflationsproblemet skiljer sig delvis från andra liknande resonemang som anmälaren stiftat bekantskap med. Det gäller speciellt frågan om användningen av värderegleringarna, d vs de passiva s k värderegleringsposterna.
Hos oss har särskilt professor Reginald Jägerhorn intresserat sig för de redovisningsproblem som inflatione har fört med sig. På revisorshåll har problemen dryftats, men man har inte uppnått något enhetligt betraktelsesätt som skulle kunna omsättas i praktiken. Svårigheterna ligger främst på det skatterättsliga planet. Som känt är inflationsproblemet och dess sammanhang med redovisningen inte någon nyhet. Efter det första världskriget och särskilt efter den galopperande inflationen i Tyskland på 1920-talet fördes där i stort sett samma diskussion som nu. Det var då som professor F Schmidt hävdade den sk kapacitetsprincipen i redovisningen. enligt vilken inflationen (främst med hänsyn till avskrivningarna) skulle beaktas i vinstberäkningen så, att företagets kapacite bibehålls oförändrad. Detta understryker också professor Grandell i början av sin skrift.
Han nämner vid sidan av den Schmidtska kapacitetsprincipen även den nominalistiska principen enligt vilken mark alltid är mark och som utesluter all inflationskorrigering. Denna princip förfäktades på 1930talet för övrigt framför allt av tysken Wilhelm BEieger, tex i hans arbete Uber Geldwertschwankungen, Stuttgart 1938. Därutöver nämner författaren ytterligare den sk köpkraftsprincipen, som innebär att kapitalet skall bevaras intakt med hänsyn till företagets köpkraft, dvs förmåga att fullgöra en oförändrad andel av samhällets behovstäckning. Författaren anser, att köpkraftsprincipen bör tillämpas vid vinstfixeringen då detta bäst motsvarar ett samhälle med fri konkurrens.
Tyngdpunkten i professor Grandells framställning gäller inflationskorrigeringarna av balansen och särskilt frågan om de passiva värderingsposterna. Författaren utgår från två olika balansvärderingsprinciper: likviditetsprincipen och soliditetsprincipen.
Från föreg. sid branschen som heter Hjelm Bang A/S. Företaget har bla sålt påfyllningsmaskiner för spannmål till Finland.
— Jobba i Danmark kräver vilja och kunnande. Danskarna är ganska hårdflirtade när det kommer till realitetsuppgörelser. Trevliga och tillgängliga på ytan. Men de vet vad de vill och de ställer rejäla krav. Har man kvalifikationerna så värdesätts de — danskarna har blick för kunnande, också när det befinner sig på ett potentiellt stadium.
— Finland kan teknik. Finland kan rita och bygga och planlägga och producera. Danskarna har handel som sjätte sinne. Det är känt. Men man upplever det som ett överraskande inslag ideligen. Danskarna 2 höga levnadsstandard säger något om deras förmåga att handla sig fram. Landet äger ingenting utöver lantbruksjorden, vars betydelse i dag i förhållande till industrikapaciteten är långt mindre än förr. Inga råvaror, ingen kraft, inga forsar, skogar eller metaller. Men trots det står danskarna i den ekonomiska väststatsorganisationen OECDSs statistik som nummer fem uppifrån. Deras plattform är förmågan att hitta på och att sälja det som de har hittat på. I levnadsstandard står de trots sin råvarufattigdom en bra bit framom oss i Finland.
— Kvalifikationerna för att kunna handla? Man ska intressera sig för vad de andra — köparna — vill ha. Vara öppen för deras intressen och livsformer. Marknadsundersökninga heter det — i verkligheten är det ju inte annat än utforskning av andras levnadssätt, livsvillkor och behov.
— Utåtvändhet — danskarna har det. Vi i Finland kanske inte i tillräckligt hög grad. Man måste vara beredd att ställa sitt kunnande i andras tjänst. Kunna kommunicera — också bokstavligen: kunna språk. Där syndar vi mycket i Finland.
— Och man ska kunna management ör att hålla sig kvar på toppen. Varje år sker det en utveckling. Det gäller att följa med. Management är inte bara att hålla en rimlig kontakt med de anställda på alla nivåer i det öretag som man leder. Det är också att kontinuerligt studera strömningarna — de tekniska, de ekonomiska, de sociala. Man ska helst kunna pejla
FORUM 7/78
Likviditetsprincipen innebär att balansräkningen skall avspegla företagets betalningsberedskap under pågående verksamhet, medan soliditetsprincipen enligt författaren endast kan realiseras i extensialbokslutet, dvs när verksamheten upphört. Soliditeten uttrycker med andra ord betalningsförmågan hos ett företag i likvidation.
Författarens uppfattning är att endast likviditetsbalansen, definierad på detta sätt, är av intresse under normala förhållanden. Därför bör inflationskorrigeringarna också ske endast för de likviditetspåverkande tillgångarna, som han sedan närmare analyserar.
Om man accepterar dessa definitioner så måste man också acceptera de följande resonemangen, som bla leder till att tomter inte bör värderegleras då företaget inte kan arbeta utan sin tomt. Endast för extensialbalansen kan tomterna värdehöjas. De passiva värderegleringarna, som alltså är motposter till enligt likviditetsprincipen värdereglerade tillgångar utgör enligt författaren obundet eget kapital, som alltså kan användas till att täcka en förlust, att överföras till en annan fond, att höja aktie framtiden för att kunna sälja och för att kunna leda.
— Just nu pågår en kraftig omstrukturering och samtidigt rycker politiken allt mera in i näringslivet. Om vi vill det eller inte får vi i allt högre grad räkna med de politiska besluten. Byggbranschen är inte den minst politiserade. Inte så, att de som jobbar i branschen går in i politik, men så att politikerna i allt högre grad får ett ord med i laget, och de politiska förhållandena i allt högre grad spelar in. Oljekrisen tex bestämmer i dag tjockleken på isolering och storleken på fönster, miljöpolitiken ställer tekniska och estetiska krav på byggnadsområdet som i sig själva ingenting har att göra med byggteknik. Men som man får ta hänsyn till.
FORUM 7/7 bokspalte kapitalet eller till att utdelas som bonus år aktieägarna.
Enligt bokföringsnämndens utlåtande nr 18/1974 bör denna fond kvarstå i balansräkningen så länge och till oförändrat belopp, som uppvärderingen finns kvar på aktivsidan, och kan alltså icke användas varken till förlusttäckning eller fondemission. Bokföringsnämnden utgår tydligen i sin uppfattning från soliditetsprincipen, medan professor Grandell utgår från likviditetsprincipen.
Frågan är då om balansräkningen endast kan återspegla likviditeten, eller om det är möjligt att samtidigt beakta även soliditetsaspekter, samt slutligen om det kan vara någon mening att försöka låta balansen även återspegla den betalningsberedskap som är sannolik, ifall företaget likvideras.
Anmälarens uppfattning är att allt detta är möjligt och även nödvändigt, och detta på grund av att soliditetsaspekten dominerar hos banker och andra kreditgivare av långa krediter. De beaktar nämligen i sin kreditgivning även möjligheten att företaget likvideras. Man kunde kanske därför säga att soliditeten med tanke på ett arbetande företag utgör potentiell
Bengt Enbom är med i en grupp av danska VDer som varje år håller managementkurs tre fyra veckor för att utväxla erfarenheter och sätta sig in i vad de olika politiska strömningarna betyder. ED — Ekonomisk Demokrati — det danska uttrycket för Meidner-plan är deras centrala kursämne i vår, de anställdas krav på medägande av kapital och produktionsmedel.
Den frågan är högaktuell i Danmark i vår igen. Danskarna tog i Norden upp ED först. Så kom svenskarna med sin Meidner-plan. Den danska utgångspunkten var en annan än den svenska och den har också genomgått många ändringar. Nu står ED igen på den danska socialdemokratiska regeringens program. ED ligger i luften. Hur denna ”kapitaldemokra likviditet. Ur denna synpunkt är en uppvärdering av tex tomter betydelsefull. Likaså är det uppenbart att värderingsfonden icke bör delas ut som bonus eller användas för skattebetalning od. Detta urholkar nämligen soliditeten, och om soliditeten uppfattas som potentiell likviditet, därför också denna potentiella likviditet.
Med sin skrift har professor Grandell väckt viktiga frågor till liv. Med rätta kritiserar han bristen på logik i vår bokföringslag. Att han också behandlar = bokföringsfrågor som gäller Sverige ökar skriftens värde. En förteckning över den viktigaste litteraturen i de inflationsfrågor som författaren behandlar skulle ha utgjort ett värdefullt komplement för den som ytterligare önskar fördjupa sig i dessa viktiga frågor.
P-E Paul
Axel Grandell: Inflationen som eko nomiskt problem. Turun Kauppakorkeakoulun Julkaisusarja A-I: 1978.
tisering” ska genomföras i praktiken är ännu oklart. Men systemet kommer inte att fortsätta som i dag, det är säkert, säger Enbom. Det danska näringslivet kämpar hårt dessa dagar. Mot följderna av oljekrisen, mot den all-västerländska svackan. Bengt Enbom kopplar krisen i Norden ihop med den internationella: vi hänger alla ekonomiskt ihop, men det hindrar inte att vi, var och en i vår egen stad, måste göra ansträngningar för att dra oss själva opp. EG-samarbetet? En fördel, anser Enbom. Bäst hade Nordek varit. Men när det nu inte kunde genomföras så är EG det nästbästa. Bengt Enbom hoppas att Finland med åren bygger ut, breddar, och fördjupar sitt samarbete med EG. Sigyn Aleniu 25