Finländsk högteknologi kommer
av Bjarne Nyman Forum 1984-12, sida 24-28, 22.08.1984
F RU
Tillsvidare rätt få exempel, men
FINLÄNDSK HÖGTEKNOLOGI ÄR PÅ KOMMANDE
Av de nordiska länderna är Sverige tillsvidare det enda landet som har en större produktion av högteknologiska produkter än vad hemmamarknaden kan svälja. För övriga länder, inklusive Finland, är handelsbalansen när det gäller dylika produkter ne Av BJARNE NYMAN
I Med högteknologi avses normalt en teknologi som bygger på långt utvecklad elektronik, d v s starkt integrerade elektroniska kretsar och kretskombinationer, som används vid anskaffning, behandling och överföring av information.
På grund av att definitionen på information och informationsteknik under de senaste åren har breddats mycket kraftigt, ingår högteknologin som delar av så gott som all industri, handel och förvaltning. Informationen hanteras med högteknologiska hjälpmedel oberoende om det är fråga om information om processbetingelser i konventionell industri, om väder och vind, om innehåll i databanker eller arkiv, eller t ex överföring av telefonsamtal från ett hörn av världen till ett annat.
Finland och andra länder av samma storleksordning har aldrig legat i täten när det gäller att t fram ny högteknologi och — med några få undantag — att tillämpa sådan. Det finns en uppenbar förklaring till detta förhållande: Finland och de flesta andra små nationer har inte i någon betydande utsträckning satsat på stora projekt — t ex rymdprojekt eller militära projekt — som i de stora länderna har medfört ”spin-off”-effekter till andra delar av industrin.
Positiv anpassning och aktivitet
I stället har de små länderna haft en tendens att klänga sig fast vid en defensiv teknologipolitisk strategi, d v s statsmak ——— ——————————————————————— 2 gativ.
12/84
Men hur länge? — Nokia-koncernens VD Kari Kairamo som öppningstalade under NordDATA 84 -konferensen konstaterade, att det inte tidigare har varit möjligt att uppskatta framtiden för den nordiska högteknologin så positivt som just nu.
tens åtgärder har inriktats på att förstärka och skydda den existerande produktionsstrukturen och på att selektivt stöda arbetsintensiva produktionssektorer och företag som kämpar med svårigheter. Enligt överinspektör Heikki Stenlund vid Finansministeriet vore det för Finlands del klokt om den defensiva teknologipolitiken kunde utbytas mot en ”strategi av positiv anpassning” och en ”aktiv teknologipolitisk strategi”. Till den positiva anpassningens strategi hör bl a att utveckla företagens allmänna verksamhetsförutsättningar med hjälp av traditionella ekonomiska, skattepolitiska och finanspolitiska medel. ”Aktiv teknologipolitisk strategi” innebär sin tur, att staten skisserar upp strategier på lång sikt och målmedvetet satsar på nya tillväxtområden och på nya impulsgivande basteknologier.
När det gäller teknologiområden som är stadda i snabb utveckling och omvandling — såsom t ex datateknik, automation och kommunikationsteknik — önskar överinspektör Stenlund se en så aktiv strategi som möjligt från statsmaktens sida. Motiveringen är att övriga delområden av teknologin behöver stöd av dessa speciella och centala teknologier. Datetekniken (eller informationstekniken) går som en röd tråd genom hela det teknologiska nätverket.
Informationsindustri utvecklas positivt
Nokia-koncernens VD Kari Kairamo anlyserade i sitt öppningsanförande under NordDATA-konferensen i början av sommaren utmaningarna och möjligheterna för den nordiska informationsindustrin. Kairamos betraktelse var till tonen mycket optimistisk beträffande möjligheterna för nordisk informationsindustri att hävda sig i den skarpa internationella konkurrensen.
— “fots att de nordiska länderna tillsammans importerar mera informationstekniska produkter än de exporterar har den nordiska informationsindustrin under de senaste åren märkbart ökat sin produktion och lyckats befästa sin ställning på hemmamarknaden. Alla nordiska länder har dessutom avsevärt utökat sin export på tredje land, konstaterade Kairamo.
Enligt Kairamo gäller det att koncentrera sig på specialområden och på denna punkt har den nordiska informationsindustrin också lyckats. Framgångsrika produktområden är t ex telefonväxlar och -centraler, minidatorer och terminalsystem och mobilradio.
Mjukvaruområdet blir också allt viktigare både ur den nordiska informationsindustrins synvinkel som helhet och från nationell synpunkt, därför att applikationsprogrammen redan är den avgörande ingrediensen i datasystem och telekommunikationssystem.
— För att kunna producera fungerande applikationsprogram behövs god kännedom om håde tillämpningsområde och användningsmiljö. De stora multinationella företagen är sällan intresserade av att inympa nationella särdrag i sina applikationsprogram, konstaterade Kairamo.
I samma takt som informationstekniska tillämpningar tas i bruk behövs applikationsprogram som är anpassade till de lokala förhållandena. Med tanke på de allmänna prognoserna för dataområdets del är de möjligheter som öppnar sig på mjukvaruområdet rent av svindlande.
Också annat än datorer och mjukvara
Högteknologi är dock inte enbart datorer och programvaror. I detta nu finns det i Finland ett flertal exempel på företag
VD Pauli Immonen, Micronas:
Tillverkning av kundanpassade kretsar påbörjas i Finland år 1986
Om allt går enligt planerna kommer de första i Finland tillverka de custom-kretsarna att se dagens ljus i slutet av nästa år. Och därpåföljande år — 1986 — kommer produktionen att vara i ful gång.
— Kundanpassade kretsar kräver nära kontakter mellan tillverkaren och kunden och detta faktum ger oss fördelar på den finländska marknaden, anser Pauli Immonen, verkställande di rektör för Micronas Oy.
12/84 F RU som verkar på högteknologins område. I detta artikelblock har tre företag och/eller produkter plockats fram: Lohja Oy:s displayteknik, Micronas Oy och satsningen på skräddarsydda integrerade kretsar samt Labsystems Oy:s produkter på analysteknikens och diagnostikens område.
Det finns också en rad andra företag: Vaisala Oy är känt för sina innovationer när det gäller väderlekssonder och datoranalyser av klimatobservationer, Wallac Oy i Åbo, som nyligen presenterade en revolutionerande fluoroimmunoanalys, Mobira Oy med sina avancerade mobiltelefoner, 0 8 Vv.
Men listan är inte så lång, att den inte kunde bli längre. Många av de företag som idag representerar finländsk högteknologi har lyckats åstadkomma samarbetsavtal med högteknologiska företag som är starka på det internationella planet. Ett exempel på detta är Mobiras avtal med Tandy (Radio Shack) och Nokias avtal med Northern Telecom.
Dylika samarbetsavtal kommer förmodligen att öka både i betydelse och antal under de närmaste åren. C
EH Micronas Oy:s rötter går tillbaka till 1978—79, då Sitra slutförde sin undersökning om lönsamheten för halvledartillverkning i Finland. I projektet medverkade också Nokia, Salora och Statens tekniska forskningscentral.
Undersökningen ledde till att Nokia och Salora tillsammans med Aspo bildade ett halvledarprojekt, som i sin tur ledde till att Micronas Oy grundades i september 1980. Sedan dess har också Outokumpu, Kone och det amerikansa high tech -företaget Micro Power Systems kommit med som delägare i Micronas. Nokia äger för sin del 11,5 procent av aktierna i Micro Power Systems och tillsamman med Salora har Nokia aktiemajoritet i Micronas.
Japanska Seiko är i sin tur huvudaktie ägare i Micro Power Systems. — Tack vare dessa något invecklade ägoförhållanden har Micronas goda kontakter både till USA och Japan — de viktigaste länderna i världen när det gäller modern halvledarteknik, konstaterar Pauli Immonen.
a ——————————————————————— 25
F RUN U 12/84 12/84 F RUN
Unik teknik
Micro Power Systems utgör alltså den teknologiska bas som Micronas står på. Från detta företag har Micronas skaffat sig sitt kunnande på kretstillverkningens område. Idag konstrueras kretsarna i Finland, men all tillverkning sker tillsvidare hos Micro Power Systems i USA och så kommer det att förbli tills dess Micronas egen halvledarindustri fås igång i Kilo, Esbo.
— Den teknologi som Micro Power Systems har tagit fram passar utmärkt för tillverkning av sådana kundanpassade kretsar som Micronas har i tankarna, säger Pauli Immonen.
Micro Power Systems grundades i början av sjuttiotalet av John Hall, en av halvledarindustrins pionjärer, Han utvecklade en lågspännings C-MOS -process, som var ytterst lämplig för t ex elektroniska klockor (och japanska Seiko visade genast intresse för tekniken).
Micro Power Systems teknologi bygger på s k High Density C-MOS med tvåskiktsmetallisering och denna teknik möliggör mycket högfrekventa kretsar. Den väsentliga skillnaden är användningen av molybden (Molybden Gate C-MOS) i stället för mångkristallint kisel (Silicon Gate C-MOS),
De strukturellt flexibla transportsystemen hopmonteras av ett stort urval provkörda standardelement enligt kundens önskemål. De är också lätta at modifiera vid senare behov. Styckegodssystem passar för många olika industribranscher. Transportsystem för hantering av bulkgods.
Totalleverans med installation, elarbete och provkörning. Fråga! Vesme är expert.
onninen oy VESM 61850 Kauhajoki st.
tel. 963-21511 exportmarknadsföring
Box 67 00391 Helsingfors 39 tel. 90-54112 som används av andra custom-kretstillverkare.
— Micro Power Systems utnyttjar också dipolarteknik och tunnfilmteknik, som förenar dipolartekniken med C-MOS -tekniken. Detta kunnande är av stor vikt vid t ex modemtillverkning, särskilt för Nokia Elektronik, som är en av de främsta modemtillverkarna i världen, konstaterar Pauli Immonen.
Differentierade custom-kretsar
Enligt VD Pauli Immonen kom man inom Nokia-koncernen i ett tidigt skede underfund med att kunnandet på tillverkningens område i framtiden kommer att spela en allt större roll för konkurrenskraften inom elektronikområdet. En produkt som endast bygger på standardkomponenter är inte i längden konkurrenskraftig. Skräddarsydda, kundanpassade kretsar skapar bättre konkurrenskraft.
— Skräddarsydda komponenter behöver inte tillverkas i speciellt stora serier för att tillverkningen skall bli lönsam. När hela systemet tillverkas i en enda krets behövs inte yttre komponenter alls i samma utsträckning som fallet är då standardkomponenter används, betonar Immonen.
Som bäst håller tre olika slag av kundpassade kretsar att utkristalliseras. De första typen är helt och hållet kundspecifik (full custom) och tillverkas från första början för ett visst ändamål och för en speciell kund.
Den andra typen är till hälften kundanpassad (semi custom) så, att kretsen består av matriser med färdiga grindar som förbinds genom ett eller flera kundanpassade lager av metalledare.
Den tredje typen utgörs av s k specialkretsar, där den ursprungliga kunden inte längre gör anspråk på ensamrätt till sin egen custom-krets. Kretsen kan som sådan säljas åt vem som helst. Inga nya kundanpassningar görs.
Micronas har redan idag alla dessa kretstyper i sitt produkturval.
integrerbart kretsschema, som givetvis skiljer sig från ett kretsschema som bygger på standardkomponenter. Sedan görs provkoppling eller/och datorsimulering. Följande steg är layout-skedet, som redan idag kräver datorstödd konstruktion (CAD). 5edan kommer granskningen som är mycket arbetsdryg, därför att den utförs manuellt. Efter granskningen följer tillverkningen av masker och som sista steg processeras kiselskivorna.
När fabriken i Kilo står klar kommer alla dessa arbetsskeden förutom masktillverkningen att ske i Finland. Maskerna kommer också fortsättningsvis att tillverkas i Schweitz, USA eller England.
VD Pauli Immonen är övertygad om att
SL Micronas Oy kommer att lyckas i sin satsAnnorlunda kundförhållande ning. AA AA AA — Det råder idag stor brist på standardkomponenter. Också detta faktum kommer att föra den kundanpassade kretstillverkningen ett steg framåt, därför att tillverkarna av olika utrustningar i brist på komponenter vänder sig till någon customkretstillverkare.
Micronas budgeterade omsättning för detta år är sju miljoner mark och den kommer enligt planera att årligen fördubblas så att omsättningen år 1987 blir ungefär 50 miljoner mark.
Användningen av anpassade kretsar i stället för standardkretsar skapar ett helt annorlunda förhållande mellan tillverkaren och kunden än vad fallet är då standardkomponenter används. Standardiserade kretsar kan vem som helst köpa (såvida de finns tillgängliga). Kundförhållandet blir mera invecklat när det gäller customkretsar.
I korthet är förloppet följande: Kunden har en ide som han vill förverkliga, Nästa steg är att tillverkaren konstruerar et in i framtiden på.
starka namn, ASEA.
okända, framtidsprodukter.
ASEA STAL är idag ett flexibelt diversifierat företag inom området energiomvandling. Med flera produktben att vandra
Nya produkter har utvecklats. Produkter som nu marknadsförs på nya marknader. Där vi kan dra nytta av moderbolagets välutbyggda säljorganisation och
Vi har en rad, i vissa fall tämligen
Hur många känner till att ASEA STAL i år kommer att sälja stora värmepumps Lohja Elektronik:
Elektroluminiscensen kommer att ta sin del av hildskärmsmarknade — Under början av 1990-talet kommer marknadsandelarna för de tre konkurrerande tekniska systemen på bildskärmsområdet att fördelas. Elektrolumiscensen blir en av de förhärskande lösningarna vid sidan av vätskekristallskärmarna (LCD-skärmarna) och dagens bildskärmar som bygger på katodstrålerör.
Det förutspår tekn dr Tuomo Suntola som basar för display enheten inom Lohja Elektronik.
E Lohja Elektroniks satsning på elektroluminiscens, som inleddes för tio år sedan, kan betraktas som en av de första storsatsningarna på högteknologi i Finland. Idag är produktutvecklingen så gott som slutförd och steget från forskning och utveckling till produktion kan tas.
— Den största marknaden för bildskärmar av elektroluminiscenstyp kommer att utgöras av små bordsdatorer. Vi kommer alltså att ha datortillverkarna som kunder, säger Tuomo Suntola.
Idag fyra år sedan.
1 dagens läge är tre tekniska system för bildskärmar i full färd med att ta upp konkurrensen med det traditionella katodstråleröret. De tre är elektroluminiscensen, vätskekristalltekniken och plasmatekniken. Av dessa förväntar man sig allmänt att de två första kommer att bli allvarliga konkurrenter till dagens katodstrålerör, medan plasmatekniken förmodligen kommer att finna användning enbart i specialtillämpningar.
Orsaken till att plasmatekniken antagli ASEA STA anläggningar för flera hundra miljoner kronor? En produkt som inte fanns för bara
Och hur många känner till att vi me vår revolutionerande kolkraftteknik PFBC har en del av lösningen på det modern industrisamhällets miljöstörningsproblem? Inte så många, kanske. Annu. Men va sa säker på att vi kommer att låta tala om
OSS. ASEA STAL
Huvudkontor: 61220 FINSPÅNG, SVERIGE I Finland: PB 499, 00101 HELSINGFORS 1 gen inte blir en faktor att räkna med är både av teknisk och ekonomisk art. Det är svårt att jobba med plasma och svårigheterna leder till ekonomiska belastningar. Plasmatekniken ger inte lika god skärpa och den har tillsvidare demonstrerats enbart i mycket stora bildskärmar. Det behövs nära en cm tjocka glas för att innesluta plasman. Plasmatekniken blir därför tung, klumpig och dyr.
Olika användningsområden
Den största konkurrensen väntar sig tillverkarna av elektroluminiscensskärmar från vätsekristalltillverkarna. Tiomo Suntola vid Lohja Elektronik tror att konkurrensen från vätskekristalltillverkarnas sida kommer att bli till och med större än konkurrensen från andra tillverkare av elektrolumiscensskärmar, helt enkelt därför att vätskekristallskärmarna kommer att bli mycket billigare än skärmar som bygger på elektroluminiscens.
Katodstråleröret behåller sin starka ställning längst i de stora bildskärmarna (A4-sidor och större), som lämpar sig t ex i ordbehandlingsutrustning och i färgterminaler.
— Katodstrålerören är nog redan på 1990-talet sällsynta i bordsdatorer, tror Suntola.
Enligt Suntola kommer vätskekristallskärmarna att dominera i alla batteridrivna apparater, där låg effektförbrukning är ett viktigt kriterium, och där priset är en viktig konkurrensfaktor.
— Elektroluminiscensens främsta användningsområde hittas i de apparater, där prestandan är det viktigaste kriteriet, t ex i bordsdatorer som ställer stora krav på ergonomi. Elektroluminiscensteknikens främsta fördel vid sidan av den låga vikten och lätthanterligheten är bildkvaliteten. Texten är mycket skarp och stadig i jämförelse med dagens katodstrålerör. Ögonen ansträngs inte så mycket.
Elektroluminiscensskärmen innehåller 256 vågräta linjer och 512 lodräta linjer. Skärmen kan alltså hantera lika mycket in 28
Direktör Ulf Ström (t.v. och tekn. dr. Tuomo Suntola demonstrerar en display-enhet formation som ett normalt katodstrålerör i en dataterminal.
Ny produktionslinje =
Lohja Elektronik håller som bäst på att starta produktionen av elektroluminiscensskärmar för bordsdatorer. En produktionslinje finns redan i Lojo och en annan kommer att köras igång i Esbo, Olars inkommande år. Forskningen och vidareutvecklingen av display-tekniken kommer också att inrymmas i det nya aktivitetshuset som byggs i Olars.
Lohja Elektronik använder sig av skräddarsydda kretsar för styrning av elektroluminiscensen, men det finns också en standardkrets som kan användas som första reserv.
Trots svårigheterna att få tag på kretsar i dagens läge har Lohja inga planer på att självt börja med kretstillverkning.
Direktör Tuomo Suntola utgår från att halvledartillverkarna nog kommer efter i rasande takt i det skedet, då det visar sig att det finns en marknad för elektroluminiscensskärmarna.
1 Lohjas display-enheter är texten gul mot mörk botten. Tillsvidare har företaget inga planer på att utveckla fler färger.
— När det gäller färgterminaler kommer konkurrensen i första skedet från vätskekristallskärmarnas sida. Elektrolurminiscenstillverkarna blir givetvis också i något skede tvungna att utveckla fler färger i sina skärmar. Men det är svårt att förutspå tidpunkten.
I dagens läge existerar det ingen konkurrens mellan tillverkarna av elektroluminiscensskärmar, eftersom produktionen inte har kommit igång på allvar. Men också i det skedet då det blir kamp om marknadsandelarna tror Lohja Elektronik på sina möjligheter att kapa sin bit av kakan.
— Vi använder oss av en modernare tunnfilmteknik än konkurrenterna, uppger Tuomo Suntola. Vår konkurrenskraft ligger i denna skillnad. Konkurrenterna använder sig av äldre tunnfilmteknik.
12/84
Det finns åtminstone en sak som förenar de flesta av Labsystems produktlanseringar på världsmarknaden. Den gemensamma nämnaren är, att produkten vid lanseringen varit unik, d v s den har överhuvudtaget inte existerat tidigare. Det är alltså fråga om att kontinuerligt skapa nya produkter och inte enbart att förbättra existerande produkter.
— Dylik verksamhet leder givetvis också till en kraftig patentering över hela värk den, Idag har vi över 80 patent eller patentansökningar i Finland, vilket på världsnivå innebär ungefär 600 patent eller patentansökningar, säger Ösmo Suovaniemi.
Labsystems, som exporterar ca 85 procent av sin försäljning, har ungefär 90 distributörer världen över. Dotterbolag har grundats i Japan, Österrike, Storbritannien, Holland, USA och Frankrike. Nya dotterbolag är på kommande bl a i Västtyskland och Sverige.
— Redan den svenska marknaden är ca tre gånger så stor som den finländska marknaden, som köper för 10 miljoner årligen, uppger Suovaniemi.
Kancertestande Mutascreen
Också för tillfället har Labsystems en rad produkter som befinner sig i introduktionsstadiet, Det är fråga om diagnostiska produkter, olika plasmaprodukter och analyssystem. En produkt som väckt stort intresse där den har introducerats är det s k Mutascreen-systemet — ett automatiskt system för undersökning av mutagena egenskaper hos kemikalier och andra substanser. Mutascreen-systemet avslöjar samtidigt om en kemikalie kan tänkas ha kancerframkallande egenskaper, därför att man tidigare lyckats bevisa att 85—95 procent av de kancerframkallande ämnena är mutagena.
YD Osmo Suovaniemi är övertygad om att Mutascreen-systemet kommer att ha framgång på världsmarknaden. Potentiella kunder är företag i kemi- och farmacibranschen, toxikologiska laboratorier och universiteten världen över.
Optimismen hos direktör Suovaniemi är inte svår att förstå. Karcinogena tester med konventionella metoder är nämligen tidskrävande processer. Detta har lett till att ytterst få av alla miljoner kemiska substanser vi känner till har blivit testade för sina eventuella kancerframkallande egenskaper.
Labsystems Mutascreen-system är en automatisk och datorstödd testprocedur, som avsevärt försnabbar mutagen testning av kemikalier. Systemet är en vidareutveckling av det sk Ames-testet, som utvecklades i USA i mitten av 1970-talet. I testet använder man sig av en bakteriestam som saknar framställning av en aminosyra som behövs för tillväxt och reproduktion. Om bakterierna kan växa utan närvaro av den