Finländsk know-how i Kenya

av Håkan Nylund Forum 1986-18, sida 12-13, 20.11.1986

Taggar: Orter: Kenya Teman: ekonomi

| Modellsåg i i Nakur akuru i Rift Valley-provinsen i melN lersta Kenya har en plats på världs naturkartan tack vare sin berömda flamingosjö. Naturförhållandena har gjort sjön till en högproduktiv biotop, som vintertid är hemmet för miljoner flamingos och en anslående turistsevärdhet. Inte långt från sjön ligger en sevärdhet för kenyanskt sågverksfolk, Forest Industry Training Center (FITC), som med finländsk hjälp och knowhow byggs upp till en mönsteranläggning för branschen.

Modell för bransche — Projektets uppgift är att vara en modell för den mekaniska skogsindustrin i landet, speciellt beträffande effektiv råvaruanvändning, förklarar projektchef Markku Papinniemi från konsultbolaget Saw-Start Oy, som har kontraktet för det praktiska jobbet.

Sågvaruproduktionen i Kenya uppgår till ca 130 000 m? per år. Det råder brist på sågvaror, och priserna är därför goda och branschen en god business. Men råvaruanvändningen är ineffektiv — för sin produktion slukar sågarna ca 380 000 m? virke per år. Sågarna står också inför en råvaruomläggning: för att skydda naturskogarna har president Moi förbjudit industriell användning av dessas hårda trädslag, och sågarna måste börja använda planteringsskogarnas mjuka virke, främst tall och Cypress.

— Planteringsskogarna svarar för 047 miljoner ha av totalt 2,35 miljoner ha i Kenya, konstaterar Papinniemi. — Planteringsskogarnas årliga tillväxt är ca 1,7 milj m?, av vilket allt ännu inte är moget för användning. Men virket räcker ändå för skogsindustrins totala virkesbehov på ca 870 000 m? per år, och ger på sikt stora reserver. Cirkulationstiden | skogen är bara 30 år, och stammarna dubbelt så grova som det finländska medeltalet.

Trögt igång

FITC startade redan 1965, och har en brokig och inte särskilt framgångsrik historia. Sågen brann ned 1975, och finländskt bistånd kom med i bilden 1979. Finska maskiner levererades 1980, och Saw-Start tog si 1 an projektet ett år senare. Den egentliga produktionen började först 1983, och sågen börjar nu komma upp till ett hyggligt kapacitetsutnyttjande.

— Sågens årskapacitet är 12 900 m3, och vi har nu fått upp kapacitetsutnyttjandegraden till ca 80 procent. Utvinningsprocenten från råvirket är 48, vilket är ett högt procenttal för finländska förhållanden och klart över det kenyanska genomsnittet på 35 procent.

— Hittills har vi mest sågat cypress, som är mer värdefullt och attraktivt på marknaden än tall, säger Markku Papinniemi. — Andelen av den mer svårsågade och mindre efterfrågade tallen skall ökas, och produkten göras mer attraktiv genom torkning och impregnering.

Efterfrågan på FITC:s sågvaror är ändå god, eftersom sågen som en statlig inrättning skall sälja billiga plankor åt folket, samtidigt som sågen av samma skäl har en stor personal, ca 260 personer.

Projektchef Markku Papinniemi och hans kenyanska kolleger (ovan) granskar hur stockarna matas in I sågen.

Bilden längst till vänster: Tack vare en hög bemanningsnivå är kvalitetssorteringen av plankorna noggrann.

— För att bli lönsamma borde vi sälja till ca 30 procent högre priser, vilket fortfarande vore billigt, säger Papinniemi.

Bort från dubbelroll

FITC:s dubbelroll som produktionssåg och skolningscentrum har länge varit problematisk, men de två funktionerna kommer nu att skiljas åt. Ett skilt utbildningscentrum skall byggas, och den lilla utbildningssågen flyttas dit.

— Skolningsverksamheten har hittills i främsta rummet riktats till den egna personalen, konstaterar projektchef Papinniemi.

Avskooningen, som i sin tur öppnar markerna för erosion och desertifikation, är ett av de mest brännande miljöproblemen I Afrika. Mäönniskornas behov av brännved är den största orsaken till skogsskövling, men ocks skogsindustrins virkesanvöndning måste effektiveras så att skogarna sparas. I Kenya

Finland, so effektivare metode skogsindustrin. kolonisations öcks bara 3 procent av arealen med skog. Bistånd inom skogssektorn ligger naturligt för just nu satsar på Två större projekt. I Nakuru här en skolnings- och mönstersåganläggning byggts för att sprida inom oen lokala

Inom ramen för det kritiserade ojektet I Bura försöker ma genom att odla brännved rädda vad so Öterstår ov naturskogoar.

18/1986 FRUN — Inom ramen för ett program för fördjupning av yrkeskunskap har vi också utbildat ca 90 nyckelpersoner från utomstående sågar. Intresset för FITC är stort i branschen, och vi har kunnat sprida know-how genom besöksverksamhet och liknande. Vi avser att öka management-delen i utbildningen genom särskilda seminarier för sågarnas ledning.

Den finländska biståndssatsningen hittills uppgår till ca 24 Mmk, som främst gått åt till maskiner, byggnader, fordon för virkestransport och experthjälp. Projektet borde vara slutfört 1988 så att de nio finländska experterna kan resa hem och verksamheten helt övergå i kenyanska händer. Totalsatsningen har då stigit till 37 Mmk.

Håkan Nylund &

Brännve .ura i östra Kenya, 120 km från gränsen till Somalia, var i slutet av 1970 talet en liten by på den torra, nästan ökenartade savannen. Idag är är det en jordbrukstätort med ca 15 000 invånare från alla delar av Kenya, och ett exempel på hur storstilade planer går snett och utvecklingens miljöeffekter.

Inlandet i östra Kenya är torrt och hett. Temperaturen i Bura stiger under vinterhalvåret till 40—45 grader Celsius, och regnmängden är knappt 400 mm i året. Före årets regn i april hade de senaste regnen kommit två år tidigare.

Jättelikt kolonisationsprojekt

Jorden är emellertid fruktbar, och genom regionen rinner Kenyas största flod, Tana, som från sina källor i centrala Kenya för med sig 80 m? vatten i sekunden. Underlag för ett stort bevattnings- och kolonisationsprojekt föreföll därför att finnas när planeringen började i slutet av 1960-talet. 50 000 jord- och arbetslösa skulle bosätta sig i Bura. Världsbanken och en rad andra biståndsgivare ställde upp med finansieringen. Arbetena startade i slutet av 1970-talet, och de första invånarna flyttade in 1981.

Idag bor ca 15 000 personer i 10 numrerade och identiska byar, och odlar 2 700 ha bevattnade åkrar, uppdelade i familjelotter på 1,3 ha var. Grödan är turvis bomull för försäljning och majs för mat. Förarbetena för kolonisation och bevattning enligt de ursprungliga planerna är gjorda, men det är osäkert om projektet förverkligas i full skala. Både genomförandet och idén har fått kraftig kritik från högsta ort i Kenya, och tekniska och finansiella flaskhalsar bromsar det.

Den främsta bromsen är vattenbristen. Vattnet i Tana-floden räcker, uttaget är bara 9 m? i sekunden, men pumparna som för vattnet till det omfattande kanalsystemet går ständigt i olag p g a lera och slam som den strida floden för med sig.

FÖRUN 13/198 :“Ved — ett brännande problem

Finlands andel i projektet är liten, och skall trygga tillgången på brännved, som i den skogsknappa trakten blivit ett allt större problem för invånarna och ett akut miljöproblem. Kvinnornas vedhämtningsresor har blivit 1 0 m 10 km långa, och priset på ett vedknippe som räcker några dagar har stigit från 50 KSH till 105, drygt 30 FIM och odlarpriset på 21 säckar bomull! Nästan alla träd i närheten har huggits ned, och den täta, men smala remsan av naturskog längs floden är i fara.

— Utvecklingen är alarmerande, men vi kan inte skydda skogen eftersom den inte är officiell statsskog, förklarar överforstmästare Felix Ngunjiri från Bura-projketets ledning. — Dessutom kan man inte klandra mänskorna för att de hugger i skogen — de har inget annat val.

Nqunjiri och hans finländska kollegers uppgift är att ge ett alternativ genom odlad energiskog.

— Vi har röjt och byggt bevattningskanaler på ett 600 ha:s område, och hittills planterat 40 ha med eukalyptus och prosopis, ett sydamerikanskt träd. Bägge är mycket snabbväxande, som gror från frö till planteringsfärdig planta på 8 månader. 5 år efter planteringen är träden tillräckligt grova att användas som bränsle, och stubbarna skjuter nya skott.

Lösning med risker

Plantorna hämtas ännu från en plantskola i Mombasa, men huvudkompbnenten i det finländska biståndsprojektet är en plantskola i Bura.

— Plantskotans första skede skall vara klart 1987. Då kan vi driva upp 250 000 plantor per skörd, och få två, tre skördar per år, berättar forsttekniker Jouni Määttä från kontraktorn Enso-Gutzeit. — Med egen plantförsörjning bör målet att plantera 600 ha energiskog relativt snabbt kunna uppnås.

40 ha av den planerade 600 ha energiskogen är redan planterad, och Felix Ngunjiri och Jouni Määttä (bilden t v) granskar tillväxten.

Ovan: Eukalyptus och prosopis växer snabbt från fröet i Felix Ngunjiris hand till höjden på snårskogen Ii bakgrunden så länge vattnet räcker. Ngunjirl och kollegan Jackson Mulatya forskar också i vilka inhemska trädslag som kunde ge liknande resultat i Bura.

Arbetena på plantskolan ligger ännu efter tidtabellen, eftersom materialtransporterna försenats av byråkratiska hinder.

Eukalyptus och prosopis är snabbväxande, men törstiga träd vars rötter går diupt. Risken finns att de stör områdets grundvattenbalans.

— Vi är medvetna om risken, men någonting måste helt enkelt göras. Vi kan inte söka efter den perfekta lösningen hur länge som helst. Men vi bedriver också forskning här och provar andra importerade och inhemska trädslags möjligheter. Vi forskar också i skyddet av flodskogen och själva floden, understryker Nguniiri.

Det finländska brännvedsprojektet försöker också angripa vedproblemen på konsumtionssidan. Inom ramen för ett socioekonomiskt delprojekt strävar man bla till att få byborna att bygga bränsleeffektiva Jiko-spisar för matlagningen. Här, liksom i mycket annat utvecklingsarbete, är kvinnorna i en nyckelställning. HN ‘Hahdeln—— Finland janspråklös nivå. oa exporterade Fina varor för 53,6 Mmk och! importerade var |‘naderna i år är 19,4.te: | /Obalansen i i siffrorna f | importen (61, 8 Mmk 105,50, 8 Mmk 8/196 är säsongbunden. Finlands största expo | artiklar år 1985 var papper, ‘r. och karto | 44,2 Mmk, konstgödsel, 19,6 MMK. sal n limask/ At: anläggningar del; 13:38 Mrmk. En.Be ten finansierasimed bi transport e delav exp biståndsmedel. HN