Utgiven i Forum nr 1977-17

Finländsk know-how intresserar Bangladesh

av Tore Ahola Forum 1977-17, sida 11, 09.11.1977

Taggar: Orter: Bangladesh Teman: export

Finländsk know-ho intresserar Bangladesh

Republiken Bangladesh är i högsta grad intresserad av att intensifiera sitt ekonomiska samarbete med Finland, framhöll ambassadör Maxum ul-Hakim vid ett informationstillfälle i Helsingfors i början av oktober. Detta för några år sedan självständigblivna land är till arealen jordens åttonde största, med en befolkning på ca 80 miljoner människor. Denna stora marknad är nu framför allt intresserad av teknologis hjälp, gärna i form av sk ”joint projects”.

=» Inbördeskriget i Pakistan i början av 1970-talet och de svåra naturkatastrofer som <:drabbade Bangladesh strax efter fredsslutet har lett till en bild av Bangladesh som ett land kännetecknat av olyckor och ond bråd död. Den bilden är inte mera korrekt — landet tillhör visserligen de fattigaste utvecklingsländerna, men är nu med stöd av Internationella Valutafonden och den asiatiska utvecklingsbanken i färd med att modernisera sin ekonomi och skapa en ny välfärd för landets innevånare. Genom att skapa ett blandekonomiskt system försöker man nå största möjliga effektivitet, och har de senaste åren nått en ökning av bruttonationalprodukten med ca 11 procent årligen. Den allmänna prisnivån har hållits vid 2—3 procent.

Jordbruket traditionell näringsgren

Jordbruket har traditionellt varit Bangladesh” främsta näringsgren, berättar ambassadör = ul-Hakim. Framför allt har man producerat jute, vilket både som råfiber och i förädlad form varit landets främsta exportartikel. Finlands import av juteprodukter har varit ca 1500 ton per år. Te är en annan stapelprodukt; Bangladesh producerar årligen ca 3—5 procent av det te som köps in av de engelska tehusen. Liksom i övriga sydostasiatiska länder har riset varit det viktigaste födoämnet. Jordbrukets största problem har emellertid varit att det är föga mekaniserat och därför improduktivt.

Nu vill man göra exporten mångsidigare, säger ambassadören. Fruktoch grönsakstransporter vintertid med charterflyg är nya möjligheter.

FORUM 17/77

Transportproblemen en nackdel

Transportproblemen mellan Finland och Bangladesh är ett av de största hindren för ett ökat handelsutbyte mellan länderna, säger konsul Harry Blässar, Bangladesh” permanenta representant i Helsingfors — ambassaden är stationerad i Stockholm. Alla transporter måste ske med fraktfartyg och är dessutom beroende av omlastning i någon mellaneuropeisk hamn. Himalajamassivet förhindrar att Bangladesh upprättar järnvägsförbindelser till Europa. Transporterna blir därför långa och beklagligt dyra, och förhindrar rentav exporten av vissa produkter, tex djupfrysta räkor, som rönt stark efterfrågan framför allt i USA.

Stora möjligheter för finländsk teknik

Intresset för samarbetsprojekt av skilda slag har i alla fall varit större än väntat hos den finländska industrin, säger konsul Blässar. Konsultverksamhet förekommer redan inom ramen för pappers- och cellulosaindustrin, och Wärtsilä har bla levererat två pappersmaskiner till Bangladesh. Bangladesh har också annan industri inom vilken finländsk know-how kunde göra sig gällande: det finns stålverk, ett oljeraffineri, sockerindustri och produktion av konstgödsel.

Elektrifieringen av Chittagong-om rådet är ett projekt i vilket Nokia och Strömberg anmält sitt intresse att delta. Också varvsindustrin har en möjlighet — Bangladesh är pga sin geografiska struktur starkt beroende av flodtransporter och för dessa behövliga farkoster av olika slag. Icke minst har landet stora fyndigheter av naturgas — utländsk teknisk hjälp är också här en förutsättning för exploatering.

Stabil regering inser sit behov av hjälp

Finlands roll som givare av direkt u-hjälp har varit blygsam, 1974 beviljades en kredit på 13 miljoner mark, med villkor att summan skulle utnyttjas för inköp från Finland. Senare gavs en donation av vete till ett värde av 3,5 miljoner mark. Utrikesminister Väyrynen har emellertid ställt i utsikt en höjning av uhjälpsanslagen till Bangladesh i samband med en allmän ökning av det finländska utvecklingsbiståndet. Sverige har tex understött Bangladesh med ca 100 miljoner kronor årligen.

Ambassadör ul-Hakim framhåller, att den politiska situationen i landet numera stabiliserats, vilket innebär att utländska investerare tryggt kan placera kapital i Bangladesh. En riklig tillgång på billig arbetskraft kan Bangladesh, liksom så många andra u-länder, erbjuda. Man vill också poängtera, att landet, då det välkomnar utländskt kapital, samtidigt ger garantier för att investerarna får ut räntor och profiter utan att regeringen i Dacca ställer hinder härför. General Ziur Rahmans regering består av realistiska teknokrater, vilka inser landets behov av utomstående hjälp, och därför inte vill ge anledning till bristande förtroende för Bangladesh” förmåga och vilja att följa ingångna internationella överenskommelser, betonar ambassadören. mi

Tore Ahola

Bangladesh” handelsutbyte med Finland ! 1972 1973 Import 881 000 275 000 Export 445 000 2 037 00 197 2141 786 2452 02 197 1019 965 2245 02 197 6 556 605 2335 31 1) Beloppen i Fmk, avser Bangladesh som konsumtions- resp. ursprungsland.

1

Utgiven i Forum nr 1977-17

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."