Finländska företag i Sverige

av Peter Stackelberg Forum 1970-12, sida 37-40, 26.08.1970

Taggar: Orter: Sverige Teman: företag

Finländska företag i Sverige

Av ekon.mag. Peter Stackelberg

Synpunkter som framkommit i en empirisk kartläggning av finländsk företagsetablering

Sverige intar i dag rollen som den mest betydande handelspartnern för Finland, Samtidigt som handeln länderna emellan har vuxit, har kapitalrörelsen i form av direkta investeringar upplevt ett betydande uppsving. Intill den 1.10. 1969 omfattade den finländska företagssektorn i Sverige 92 dotterbolag, representerande 116 företagsenheter. Av det totala antalet dotterbolag i Sverige, har de flesta eller 88 procent tillkommit under 1960-talet. Dessutom har efter 1965 en betydande ökning skett, 36 dotterbolag har etablerats under perioden 1965—68. Denna period svarar också för de flesta övriga finländska investeringar utomlands. Uppgifterna innefattar inte avvecklade finländska dotterbolag i Sverige. Sammanlagt torde 13 dotterbolag ha avvecklats helt.

I undersökningen har inte innefattats finländska dotterbolag i Sverige med en omsättning mindre än 1 milj. skr. Tabell 1 belyser sammanfattningsvis den finländska företagssektorn i Sverige, och av tabellen framgår vidare begränsningen i undersökningspopulationen.

De finländska dotterbolagen i Sverige är främst koncentrerade till Stockholm med omnejd. Denna region svarar för ca 83 procent av de i Sverige befintliga finländska dotterbolagen. Då man beaktar att de flesta finländska dotterbolagen i Sverige främst fyller en försäljningsfunktion, är det föga förvånande att Stockholm intar den centrala platsen. Stockholm utgör ju kärnpunkten i Sveriges ekonomiska liv och dessutom den kanske mest naturliga kontaktpunkten med Finland. Man kan således säga att den främsta lokaliseringsgrunden för finländska dotterbolag i Sverige varit företagens funktioner.

Branschfördelningen

De undersökta företagens branschfördelning framgår av tabell 2. Av fördelningen framgår att metall- och verkstadsindustrin är den dominerande branschen för finländska dotterbolag i Sverige. Om man till detta lägger den kemiska industrin och den elektrotekniska industrin är den relativa andelen för dessa industrigrenar ca 45 procent. Dessa industrigrenar svarar ocks - för den största andelen av alla utländska företag i Sverige.

Bland dessa industrigrenar, som alla präglas av en hög teknologigrad, märks främst metall- och verkstadsindustrin som antalsmässigt och värdemässigt är den i särklass största branschen. Textilindustrin tillsammans med sko-, konfektionsoch sömnadsindustrin svarar för ca 20 procent av de finländska dotterbolagen i Sverige.

Bolagens finansiella struktur

Bolagens finansiella struktur framgår av tabell 3. Det sammanlagda aktiekapitalet för de undersökta företagen uppgår till 15 130 000 skr, vilket innebär att aktiekapitalet för de undersökta företagen i genomsnitt uppgår till ca 350 000 skr. Det är dock att märka, att tillverkningsföretagen svarar för 11 660 000 skr, vilket avsevärt höjer genomsnittet för alla företag. Genomsnittet för försäljningsbolagen uppgår till ca 102 000 skr. Aktiekapital utgör en liten del av det totala i företagen verksamma kapitalet. Enligt en genomsnittsberäkning uppgår akVänd!

Tabell 1. Antalet finländska dotterbolag och företagsenheter i Sverige.

DB FE Totalantalet till 1. 10. 1969 92 118 J. Antalet tillkomna efter 1. 6. 1968 12 18 ./. Antalet vilande bolag 5 5 .J. Antalet bolag med mindre oms än 1 milj. kr 29 29 ./. Antalet avvecklade bolag efter 31. 12. 1968 4 4 = Undersökningspopulation 1 42") 62

DB = Dotterbolag FE = Företagsenheter.

”) Dessa företag svarar omsättningsmässigt för ca 95 procent av alla finländska dotterbolag i Sverige.

Tabell 2. De finländska dotterbolagens branschför delning. ‘)

N 249 1. Livsmedelsindustri 2 4.78 4. Textilindustri 4 9.52 5. Sko-, konfektions- och sömnadsindustri 4 9.52 7. Möbelindustri 3 7A4 8. Pappersindustri 3 7A4 11. Gummiindustri 1 2.38 12. Kemisk industri 3 7.14 15. Metall- och verkstadsindustrl 12 28.40 17. Elektro-teknisk industri 4 9.52 20. Rederi- och flygtrafik 2 4,76 21. Flera industrigrenar 4 9.5 42 100.00 1) Fördelningen gäller undersökningspopulation I.

Forum 12/7 3 38

Finnair flyger faktiskt fem gånger per dag enbart till Stockholm. Från Helsing fors kl. 7.45, 14.10 oc 18.50.

Från Åbo kl. 13.15 och kl. 10.25 via Mariehamn.

Finnair flyger också dagligén till Köpenhamn, Oslo och Göteborg. Dessutom har vi trafik från Vasa

e till Sundsvall/Härnösand tre gånger i veckan och til nne en!

Umeå fyra gånger i veckan,

Finnairs europeisk flygnät omfattar 2 städer — och till New

York flyger vi gånger i veckan med DC-8-62 via Köpenhamn och Amsterdam. Se närmare i tidtabellen eller hör Er för hos - Er resebyrå.

Forum 12/7 tiekapitalet i de undersökta företagen till ca 1/17 av det totala passiva kapitalet. Detta ger vid handen att det sammanlagda i företagen arbetande kapitalet uppgår till ca 250 milj skr. Det är dock omöjligt att få fram den andel, som består av från Finland exporterat kapital. I totalsiffran ingår sådana poster av vilka det inte är möjligt att härleda kapitalets ursprung. Den andel främmande kapital som utgörs av lån från moderbolagen är oftast inte specificerad i boksluten, dessutom kan sådana poster som varuskulder och leverantörskrediter innehålla kapital som indirekt utgör koncernkapital. Dotterbolagen är i 76 procent av fallen till 100 procent ägda av moderbolagen. En uppfattning bland de undersökta företagen som gjort sig gällande är att man i högre grad borde gå in för samägda dotterbolag. Med detta avses i första hand ett samgående mellan flera finländska företag om ett gemensamt dotterbolag i Sverige, men det förekommer också situationer där ett joint-venture mellan finländska och svenska bolag är ett alternativ. Tills vidare är dessa former inte utnyttjade i någon större utsträckning, endast i ca 13 procent av fallen förekommer någon av dessa ägarkonstellationer.

Omsättningen

Tabell 4 anger dotterbolagens omsättning enligt bransch. Av tabellen framgår, att den sammanlagda omsättningen för alla de undersökta företagen uppgår till ca 300 milj skr. Detta representerar ca 34 procent av värdet för Finlands export till Sverige år 1968. Här är att märka, att en stor del av värdet för exporten består av de finländska moderbolagens leveranser till sina svenska dotterbolag. I fråga om försäljningsbolagen torde denna andel uppgå till skillnaden mellan faktureringsvärde och kostnaderna för dotterbolaget plus påslag. Dessa kostnader uppgår till något mellan 4—12 procent beroende på vilka funktioner företaget utför. Om man avdrar 8 procent, vilket utgör genomsnittet av faktureringsvärdet för försäljningsbolagen, följer att ca 150 milj skr har inräknats i exportstatistiken, som således utgör leveranser från finländska moderbolag till svenska dotterbolag. Därtill bör läggas moderbolagens export till de tillverkande dotterbolagen, vilken uppgår till ca 20 milj skr. Sammanlagt uppgår då den del av dotterbolagens omsättning, som ingår i exportstatistiken till ca 170 milj skr eller ca 19 procent av Finlands export till Sverige. Omsättningen för alla finländska dotterbolag i utlandet uppgick för samma tid till ca 7 procent av Finlands totala export, vilket alltså innebär att andelen för Sveriges vidkommande är 12 procent högre. De finländska dotterbolagens omsättning i Sverige är i genomsnitt ca 7 milj skr. Om man inräknar alla de småföretag, som inte ingår i denna beräkning sjunker genomsnittet till ungefär hälften. Genomsnittet för tillverkningsbolagen ligger vid ca 11 milj skr. Det bör dock påpekas, att genomsnittssiffran dras upp av främst tre stora företag på tillverkningssidan, vilka tillsammans svarar för mer än 30 procent av den totala omsättningen.

Antalet anställda

Det sammanlagda antalet anställda vid de undersökta företagen uppgick till 1871. Detta innebär samtidigt, att det genomsnittliga antalet anställda är 44 per företag. Metall- och verkstadsindustrin svarar för den överlägset största andelen anställda. Detta är ju inte förvånande då tillverkningsbolagen till 75 procent är koncentrerade på denna industrigren. Vidare kan man konstatera, att andelen finländsk arbetskraft i genomsnitt uppgår till endast 29 procent. Arbetskraften består således till 71 procent av svensk arbetskraft. Endast i 7 procent av fallen uppgår andelen finländsk arbetskraft till mer än 50 procent. Detta förhållande kan ju synas något förvånande emedan det totala antalet finländare i Sverige torde vara ca 250 000 idag.

Forum 12/70

Tabell 3. Aktiekapitalets storlek enligt bransch (1 000 Skr.) ‘)

A B ec 1. Livsmedelsindustri 105 105 4. Textilindustri 155 1500 1655 5. Sko-, konfektions och sömnadsind. 185 185 7. Möbellndustri 530 530 8. Pappersindustri 15 250 265 11. Gummiindustri 50 50 12. Kemisk industri 310 310 15. Metall- och verkstadsindustri 380 9910 10290 17. Elektro-teknisk industri 375 375 20. Rederi- och flygtrafik 55 55 21. Flera industrigrenar 1310 131 3470 11660 15130

A = Försäljningsbolag B = Tillverkningsbolag C = Summ 1) Fördelningen gäller för undersökningspopulation I.

Tabell 4. Dotterbolagens omsättning enligt bransch. (Und. population I). (1 000 Skr.) EN

B 1. Livsmedelsindustri 12900 12 900 4. Textilindustri 7150 19 696 26 846 5. Sko-, konfektions- o.

sömnadsindustri 21788 21788 7. Möbelindustri 9800 9 800 8. Pappersindustri 17 672 1813 19485 11. Gummiindustri 4985 4985 12. Kemisk industri 8991 8991 15. Metall- o. verkstadsind. 19.149 112 381 131 530 17. Elektro-teknisk ind. 36 340 36 340 20. Rederl- ao. flygtrafik 3385 3385 21. Flera industrigrenar 20119 2011 162 279 133 890 296 169

A = Försäljningsbolag B = Tillverkningsbolag C = Sammanlagt

VD i allmänhet svensk medborgare

VD vid dotterbolagen visade sig i 65 procent av fallen vara svensk medborgare. Detta är ganska naturligt, det kan ju från många synpunkter vara fördelaktigt — eller till och med nödvändigt — att den person som står i ledningen för dotterbolaget har en gedigen kännedom om den svenska marknaden.

Bolagens funktioner

De undersökta företagen uppgav sig i 69 procent av fallen fylla en försäljningsfunktion inklusive fakturering. Det förekommer således även sådana fall där faktureringen sköts av moderbolaget i Finland, varvid dotterbolaget endast handhar säljfrämjande funktioner. Lagerhållningsfunktionen ingick i 23 procent av fallen helt i dotterbolagens verksamhet. Dessutom uppgav 52 procent att de delvis håller eget lager i Sverige. För tillverkningsbolagens del visade sig lagerhållningen till 100 procent ingå helt eller delvis i verksamheten. Den bransch, som i största utsträckning har lagerhållning, är metall- och verkstadsindustrin, detta förhållande förklaras av att tillverkningsbolagen är starkt koncentrerade till denna bransch. Servicefunktionen utgjorde 30 procent av de undersökta företagens funktioner. Sammanlagt uppgav 45 procent av företagen, att de inte utför någon service alls. Det flesta försälj Vänd 40

Helsingfors Internationell 17-27.9.1970

Mässåret kulminerar i september. Då står Helsingfors Internationella Mässa i turen redan för femte gången. Mässan, som redan anses höra till de främsta kommersiella utställningarna i Europa, presenterar för Er nya produkter från hela världen. Närmare 300 utställare och 17 officiella avdelningar. Och den finska industrin visar lejonklon igen.

Det behändigaste sättet för Er att bekanta Er med världsmarknaden — och göra goda affärer: Helsingfors Internationella Mässa. Kom ihåg 17—27. september. Det lönar sig att göra ett besök.

SS Reserabatterna är I kraft 15—29. 1970. Gratis returresa på Järnvägen 25"/0 rabatt på turochretur-biljettens pris på de inhemska flygrutterna.

Finländska företag i Sverig ningsbolag med försäljning av icke tekniska produkter utför i regel inte denna funktion. Den fysiska distributionen i form av varutransporter utfördes endast av 19 procent av företagen. Sales promotion, PR och reklam uppgavs i 21 procent av fallen helt ingå i verksamheten och i 64 procent av fallen delvis. Svaret »delvis» är närmast att uppfatta så, att dessa funktioner delvis handhas av utomstående byråer och delvis även av moderbolagen. Den del av dessa funktioner som faller på moderbolagets del kan tex vara reklam och kampanjplanering samt den del av reklamen, som nära sammanhänger med produkternas fysiska egenskaper, såsom förpackningsutformning, bruksföreskrifter, varudeklarationer, m m.

Frågan om företagen utför marknadsundersökningar är svårare att tyda av svarsfördelningen. 9 procent av företagen uppgav, att de helt utför marknadsundersökningar, medan 64 procent uppgav delvis. Svaret torde kunna tolkas så, att man med delvis avser att marknadsundersökningarna utförs i samråd med någon marketing- eller konsultbyrå, Svarsfördelningen på frågan om företagen utför försäljningsplanering ger vid handen, att 25 procent av dotterbolagen i sin verksamhet har denna funktion helt. Som ett slutomdöme kan sägas, att dotterbolagen i stor utsträckning förefaller att vara självständiga, detta gäller speciellt för tillverkningsbolagen. Moderbolagens direkta inflytande kommer väl främst till synes i fråga om försäljningsplanering, i form av uppställda kvoter och försäljningsbudgeter.

Motiven för etablering i Sverige

De flesta undersökta företagen uppgav att det främsta motivet för etableringen i Sverige var den svenska marknadens köpkraft och den stora efterfrågan. Detta rent marknadsorienterade motiv har i de flesta fall dessutom uppgetts tillsammans med ett annat motiv — strävan att uppnå effektivare försäljning. Ett tredje allmänt förekommande motiv har därtill varit informationsbebhovet. Dotterbolagen i Sverige fungerar som en informationskatalysator, den marknadsinformation, som härigenom kommer moderbolaget till del, är inte bara nödvändig för operationerna på den svenska marknaden utan också värdefull som ett planeringsunderlag för hemmamarknaden och övriga marknader.

Förutom rent marknadsorienterande motiv har också uppgetts motiv, som kan härledas från moderbolaget. Bland dessa uppgavs främst en strävan till större tillverkningsvolym. Detta sammanhänger med moderbolagets produktionsekonomi, och kan närmast tolkas som ett expansionsbehov för att stärka konkurrensförmågan.

Sammanfattningsvis kan sägas att de finländska dotterbolagen i Sverige överlag varit lyckade investeringar. Endast ett fåtal av de undersökta företagen uppgav sig ha negativa erfarenheter av sin verksamhet i Sverige. Men det förhåller sig dock så, vilket också varit en mycket allmän uppfattning bland de undersökta företagen, att man bör beakta de olikheter som ännu i dag förekommer mellan Finland och Sverige. Det är således av stor vikt att en sådan investering föregås av noggranna marknadsundersökningar. I de flesta fall rekommenderar man i de undersökta företagen, att man före verkställande av investeringsplaner av denna art vänder sig till svensk ekonomisk och juridisk expertis. Hur mycket Sverige än kan betraktas som hemmamarknad finns det många olikheter att beakta länderna emellan.

Forum 12/70