Finländska utställare börjar kunna sin sak men slarvar ännu med planering och uppföljning

av Monica Löfgren-Mäenpää Forum 1978-08, sida 24-26, 10.05.1978

Mässchefen Olle Herold:

Finländska utställare börjar kunnasin sak co uppföljnin men slarvar ännu med planering o

Monica Löfgren-Mäenpää

Mässbranschen är väl en av de få i vårt land, som inte kan klaga, trots svåra ekonomiska tider. I år ordnas ett rekordstort antal mässor och utställningar — inalles tretti runtom i tandet.

Mässverksamheten blomstrar alltså trots det strama ekonomiska läget eller kanske just på grund av det, Mässorna ger företagen möjligheter att under en kort tid skapa ett stort antal kontakter med initierade besökare.

Men hur är det, lyckas de finländska utställarna utnyttja detta marknadsföringsinstrument på bästa möjliga sätt? Kommerserådet Olle Herold, VD för Andelslaget Finlands Mässa, ger utställarna ett rätt gott betyg. — Men visst syndas det ännu. Ofta brister det i planeringen och uppföljningen av en mässa. Inte heller personalen för utställningsavdelningen väljs alltid tillräckligt väl.

Alla utställare, lägg detta på minnet! Olle Herold har mer erfarenhet än de flesta inom mässektorn. Han har lett Finlands Mässa under närmare hälften av dess sexti verksamhetsår.

ay)» Finlands Mässa har under de senaste åren alltmer försökt svara på de krav utställarna har rätt att ställa på mässarrangören.

Ryggraden i Finlands Mässas verksamhet är den kontinuitet man har försökt åstadkomma i mässverksamheten. De olika mässevenemangen — inalles tio stycken — återkommer regelbundet vid undefär samma tidpunkt en gång i året eller vartannat år. Både utställarna och besökarna vet alltså rätt väl på förhand när de olika mässorna anordnas. Några drastiska förändringar i mässchemat är inte heller att vänta under de närmaste åren.

— Men visst måste Finlands Mässa vara en dynamisk organisation, säger Olle Herold. — Vi måste känna av när det finns behov av en ny mässa, vi måste vara öppna för nya impulser. Allt berör ju på hur industrin utvecklas.

Sedan år 1973 har Finlands Mässa tillämpat en offentlig utstlällningskontroll. Denna kontroll, som utförs av Upplagekontroll Ab, gäller bl 2 såld utställningsyta, antal utställare, antal besökare (uppdelade på inbjudet fackfolk och allmän publik) och antal representerade länder.

Nästa år är det dags för jubileum på Andelslaget Finlands Mässa, vår ä!dsta och största mässarrangör, I oktober år 1919 grundades ett förvaltningsråd för en riksomfattande mässa. Initiativtagare var Förbundet för Finlands Arbete.

Tanken på en riksomfattande mässa vann brett stöd hos såväl myndigheter som näringsliv eftersom den nya självständiga staten efter krigsslutet befann sig i en ekonomisk kris. Den ryska marknaden var avstängd och Finlands utrikeshandel måste nu riktas västerut. Det finländska näringslivet måste ges en puff framåt så att den nya staten skulle kunna stå på egna ben.

Finlands Mässa verkade de första åren som ett aktiebolag, men ombildades år 1921 till ett andelslag. Medlemmar är näringslivets centralorganisationer och förelag inom alla industrisektorer.

Den första mässan i den nygrundade organisationens regi öppnades i juni år 1920. (Mässan var dock inte den första i landet, den första industriutställningen hade anordnats redan år 1876). Finlands Mässas första riksomfattande utställning invigdes högtidligt av president K J Ståhlberg i jackett och cylinder och en orkester med självaste Jean Sibelius som dirigent stod för musiken vid öppningshögtidligheten.

Ingen mäsströlthet

Mycket har förändrats under Finlands Mässas snart sextio år långa verksamhet.

— Den största förändringen är övergången från stora allmänna mässor till mässor, som är inriktade på ett speciellt tema, säger Olle Herold. — Då jag inledde min verksamhet här ordnade vi årligen bara en allmän mässa ”vårmässan” och vart femte år en sk stormässa. Tex 1955 års stormässa — öppen 16 dagar — samlade omkring 400000 besökare —

FORUM 8/78

På mässområdets nöjesfält år 1920 åkte besökarna — på finskt sätt med gravallvarlig uppsyn — flitigt rutschbanan, som efter mässans första direktör kallades ”kuoppamäki”.

en nordisk toppsiffra ännu i dag. Finlands Mässas besökarsiffror är ungefär lika stora också i dag. Men nu fördelas besökarantalet över åtta eller nio mässor årligen. Någon mäsströtthet kan inte spåras, finländarna är flitiga utställare och mässbesökare. Olle Herold: — Mässorna har visat sig vara ett marknadsföringsmedel, som består trots teknikens utveckling. Redan efter första världskriget fanns det sådana, som trodde att mässornas tid var förbi, att det fanns andra medel, senare tex televisionen, som bättre skulle kunna presentera produkterna. — I dag måste vi tvärtom konstatera att mässverksamheten håller på att vänd!

FORUM 8/78

VEITSILUOTO OSAKEYHTIÖ

RESULTATRÄKNING 1. 1. - 31. 12. 1977 1977 mmk 2” 1976 mmk ” Omsättning 719,43 100,0 726,61 100,0 Kostnader Material och förnödenheter . ……….ss 402,66 342,07 Löner ena 145,41 140,86 Sociala kostnader 64,29 4,14 67,99 BT,8 + 29,18 —648,53 89,3 12,2 + 78,08 10,8 Avskrivningar Byggnader och konstruktioner ..s..sos » 5,62 4,73 Maskiner och inventarier . oe 10,72 18,98 Immateriella rättigheter .. . 0,07 0,01 Övriga utgifter med lång verkningstid . 1,69 — 18,10 — 2,5 1,58 —- 25,30 — 3,5 Rörelsevinst .sssssesrreerrrrr res rrras res sen rasar + 69,85 — 9,7 + 52,18 7,3 Övriga intäkter och kostnader Ränteintäkter . . 5,38 2,43 Dividendintäkte 1,88 2,66 Övriga intäkter . 14,54 11,70 Övriga kostnader . 8,73 4 13,07 1,8 — T5B + 9,21 3 + 82,92 11,5 + 61,99 = 8,5 Förändringar | reserveringar - = 021 Räntekostnader « …sssosee reser - BLä2 113 - 58,17 — 8,0 Direkta skatter .. iir ses 2,00 04 — 4,54 — 0,6 Räkenskapsperiodens resultat …..ssssriseriirerrrsa 1,50 02 0.1 BALANSRÄKNING 31. 12. 1977 Aktiva 1977 mmk 1976 mmk Finansieringstillgångar Penningar och banktillgodahavanden ……. sen 0,32 26,88 Försäljningsfordringar . . - . 43,79 28,91 Lånefordringar. .. …- 11,01 9,78 Förskottsbetalningar 0,31 0,23 Resultatregleringar . .. 17,25 19,67 Övriga finansieringstillg 14,65 87,33 13,40 — 98,87 Omsättningstillgångar Förskoltshetalningar 1,45 11,76 Material och förnödenheter 179,58 134,67 Hel- och halvfabrikat . .. 15,45 — 262,48 54,65 201,08

Anläggningstillgångar och ävrig; utgifter med lång verkningstid

Förskottsbetalningar .. 2,65 66,44 Halvfärdiga arbeten . . 1,87 102,76 Jord- och vattenområden .. 60,26 58,94 Värdeförhöjning på jord- och 20,00 = Byggnader och konstruktioner 212,87 117,35 Maskiner och inventarier .. 805,72 275,80 Övriga materiella tillgångar 14,85 14,00 Aktier och andelar …….. 0 42,58 40,79 Immateriella rättigheter …sscssersrrerer isens enes 2,00 —1.162,80 0,02 676,10 Övriga långfristiga investeringstillgångar Värdepapper .. - 0,05 Värderingsposter 2 34,95 — 580 1.547,56 981,90 Passiva Främmande kapital Kortfristigt Leverantörskulder 285,56 93,66 Förskottsbetalningar . 57,87 43,14 Resultatregleringar 52,27 40,21 Finansieringsväxlar 100,35 93,69 Årsamorteringar på 102,66 64,86 Övriga kortfristiga skulder . . 193,51 792,22 141,59 477,15 Långfristigt Lån av penni 480,09 322,17 Pensionslån .. 55,25 42,36 Övriga långfris 32,59 567,93 1.360,15 5,00 369,53 846,68 Värderingsposter 20,00 Överföring till reservfond 20,00 Reserveringar Kreditförlustreserveringar . 0,51 0,51 Eget kapital Aktiekapital . 83,77 Reservfond 51.00 Arbetarnas 0,54 Förvaltnin s disp 0,10 Upplupna vinstmedel 0,23 Räkenskapsperiodens resultat . —1,50 -1,36 186,90 -0,53 — -0,70 134,7 1.547,56 981,90

ARR I I I I I III

Från föreg sid växa näringslivet över huvudet. En internationell företeelse är att näringslivet under de senaste tio åren har börjat klaga över det stora antalet mässor. Näringslivet anser att mässorna alltför mycket uppkommer av lokala prestigeskäl, och att mässorna genomförs utan nära samarbete med näringslivet. Internationella handelskammaren har under de senaste sex, sju åren försökt begränsa mässornas antal.

Olle Herold säger att också hos oss skulle antalet mässor vara betydligt större om inte Centralhandelskammarens Mässnämnd skulle försöka stävja mässverksamheten något. Nu försöker man förhindra att flere mässevenemang, som innehållsmässigt täcker varandra, arrangeras. Mässnämnden är ett övervakande och koordinerande organ för mässverksamheten i vårt land. Nämnden har verkat i 25 år. Årligen publiceras en förteckning över de mässor och utställningar, som Mässnämnden rekommenderar. Denna förteckning upptar i år tex fyra lantbruksutställningar. Åtta av mässevenemangen på Mässnämndens förteckning arrangeras av Finlands Mässa.

Nära samarbele med näringslivet

Under diskussionens gång betonar Olle Herold flere gånger det nära samarbetet mellan Finlands Mässa och näringslivet.

— Vi tillgriper inte några nya mässformer utan att först ha konsulterat ifrågavarande branschorganisationer. Genom att följa denhär linjen försäkrar vi oss om branschens fulla stöd.

Ett uttryck i praktiken för det nära samarbetet mellan mässarrangören och näringslivet är att olika bransehorganisationer fungerar som uppdragsgivare för mässorna. Tillsammans med mässarrangören bildar representanter för branschorganisationerna en utställningskommitté, som sköter det förberedande arbetet för en mässa. Utställningskommittén fastställer bl a produktgrupperna på mässan.

Ett annat uttryck för det förtroende som industrin har för Finlands Mässa är dess exportutställningsverksamhet. Sedan början av 1950-talet har Finlands Mässa svarat för landets officiella framträdande på utländska mässor och haft hand om det praktiska genomförandet av mässdeltagandet. Hittills har Finlands Mässa skött det officiella fin 2 ländska framträdandet på omkring 600 mässor utomlands.

Effektivt Mässcentrum

Det kanske synligaste tecknet på näringslivets gynnsamma inställning till Finlands Mässa är det faktum att mässdeltagandet under de senaste åren har varit tillfredsställande trots den allmänna depressionen. En orsak till det goda resultatet för Finlands Mässas del är det nya Mässcentrumet i Östra Böle.

— Mässcentrum har fyllt sitt syfte utomordentligt bra, säger VD Olle Herold. — Mässutrymmena fungerar väl och betydligt effektivare än de gamla Mässhallarna. Det har gett oss en möjlighet att rationalisera och effektivera vår verksamhet — något som i sista hand kommer utställarna till godo. Finlands Mässas verksamhet är av allmännyttig karaktär. Det som vi lyckas skrapa ihop på mässverksamheten används till att förbättra servicen och höja den tekniska nivån i Mässcentrum.

I och med invigningen av Mässcentrum i Östra Böle för drygt tre år sedan befriades Finlands Mässa från den konstanta utrymmesbrist man led av i Mässhallarna vid Mannerheimvägen. Det nya Mässcentrumet, som tillkom efter tjugo år av påtryckningar, betecknar Olle Herold som en av de viktigaste milstolparna i Finlands Mässas verksamhet. Den första påstöten till myndigheterna om ett nytt Mässcentrum gjordes redan år 1954.

En annan viktig milstolpe var invigningen av A-mässhallen år 1935. Först efter en femton år lång verksamhet fick Finlands Mässa alltså permanenta = utställningsutrymmen. Under de första åren ordnades mässorna på olika håll i huvudstaden, bla i Gardesmanegen, där mässan fick en kanske mindre önskvärd särprägel av hästlukt (alla hästvänner får förlåta).

Mässan viktig för huvudstaden

Olle Herold betonar också vikten av den indirekta betydelse mässorna har för Helsingfors stad.

— Finlands Mässa har under sin verksamhet lyckats placera Finland och Helsingfors på mässornas världskarta. Vi är internationellt kända som mässorganisalion.

— Dessutom har mässorna stor betydelse för staden i form av olika intäkter. Tänk bara på att omkring hällten av våra besökare kommer från andra orter än Helsingfors. Det här har stor betydelse för restauranger, hotell och andra servicepunkter. Under mässorna behövs det dessutom hundratals anställda, tex snickare, tekniker och dekoratörer, som bygger upp utställningsavdelningarna. Mässverksamheten = för alltså också med sig en hel del pengar i huvudstadens kassaskrin. Som ett uttryck för det nära samarbetet mellan Finlands Mässa och Helsingfors stad får man väl se det faktum att överborgmästare Teuvo Aura svingar ordförandeklubban i = andelslagets förvaltningsråd.

Hur man lyckas vid mässor

Utställningskontrollen underlättar utställarens möjligheter att jämföra mässdeltagandet med = alternativa marknadsföringsåtgärder. Finlands Mässa har således bäddat rätt väl för utställarna. Men hur lyckas utställarna med marknadsföringen av den egna utställningsavdelningen? Det är Finlands Mässas sak att locka besökarna till Mässcentrum, men därefter är det utställarens sak att intressera besökarna för den egna utställningsavdelningen.

Olle Herold ger de finländska utställarna ett rätt gott betyg. — De finländska utställarna kan nog sin sak, men visst glöms många viktiga saker ofta bort. Det är dyrt att delta i en mässa. Själva platshyran motsvarar bara omkring en femtedel av kostnaderna för företaget, men de övriga kostnaderna kan pressas ned med tex god planering.

— Det verkar som om behovet av planering ofta glöms bort. Företagen måste se till att mässdeltagandet passar in i den allmänna marknadsföringen. - Mässdeltagandet måste alltså vara en integrerad del av företagets marknadsföring.

— I dag besluter man sig ofta för att delta i en mässa alltför sent. Det leder bla till att arbetet på själva utställningsavdelningen görs under de allra sista dagarna och det i sin tur leder till övertidsersättningar för personalen m m.

— Också uppföljningen av en mässa syndas det ofta mot. På utställningar utomlands kan man se hur utställaren håller kartotek över de viktigaste besökarna. Hos oss går man ofta miste om en potentiell kund bara därför att utställaren inte tar kontakt med besökarna efter mässan. — Dessutom är det mycket viktigt att utse kvalificerad personal till mässavdelningen. Det här är speciellt viktigt vid fackmässor. Nyttan av att delta i en mässa går förlorad om personalen är dålig. O

FORUM 8/78