Finländskt elementbyggande introduceras i Frankrike

Taggar: Teman: byggnadsindustrin

14

FORUM 19 - 75

Finländskt elementbyggande introduceras i Frankrike

Finlands byggnadsindustri har i två-tre års tid underhandlat med franska myndigheter och entreprenörer.

I dag varierar åsikterna: kommer detta att leda till goda exportaffärer för Finland, eller kommer fransmännen bar att dra nytta av våra ideer.

Att sälja know-how är inte alltid lätt.

De finländska elementsystemen har tilldragit sig mycket stort intresse i Frankrike. Fransmännen påstår att vi har ett optimalt system. Inte det bästa systemet, inte det billigaste men det optimala.

Som sådant passar det dock inte för den franska marknaden, men i fransmännens strävan mot nationella måttstandarder kan det vara idegivande.

WyÖ»” Frågan är nu vad finländarna vinner på samarbetet. Underhandlingarna har hittills förts främst på det officiella planet. Delvis har de varit rätt ömtåliga, eftersom de franska myndigheterna och byggnadsentreprenörerna drar åt olika håll.

Våra exportmöjligheter torde röra sig kring följande alternativ » Frankrike köper know-how av oss. Detta betraktas dock som tämligen osannolikt. Inte minst licensieringen är kinkig, eftersom man inte kan licensiera tex ett måttsystem, endast en metod. Därför kan fransmännen — vilket några misstänker — bara ”samarbeta” för att få våra idéer. Och sedan — tack och adjö.

• Frankrike köper av oss process-knowhow. Här kan man redan hänvisa åtminstone till delpatent och exportmöjligheterna här är mera reella.

e Frankrike köper (åtminstone i ett begynnelseskede) maskiner, kanske hela elementfabriker av oss.

Som en liten del av den finländska exportdriven till Frankrike presenteras finländskt elementbyggande för närvarande på en av Västeuropas största byggnadsmässor BATIMAT 75 i Paris (20—30 november). Finlands utställningsyta är minimal, 35 kvadratmeter, men man var sént ute med platsbökningen och fick sätta alla klutar till för att få ens dessa 35 av de eftertraktade kvadratmetrarna.

Deltagandet i mässan blir därför mer symboliskt, för att visa den franska marknadens betydelse för Finland. Med på utställningen är Partek och Rakennusvalmiste samt Lobja, Puutalo och Rakennusdomino.

Många franska delegationer på hög nivå har besökt Finland. Den 16 november reste en finländsk delegation till Frankrike, inbjudna av Fédération Nationale du Båtiment.

Liberaliserade franska byggnadsbestämmelser — refererade i Jaakko Munkkis artikel i detta nummer av Forum — kan öppna möjligheterna för vår export. Frankrike har hittills haft slutna byggnadssystem; varje entreprenör har hållit sina egna mått, och byggnadselementen har inte passat in i något annat system. Nu när man sakta håller på att bana vägen för ett öppet nationellt system med prefabricerade element, betyder det att byggandet delvis tas över av komponentfabriker, och byggplatserna blir hopsättningsplatser. Realistiska exportmöjligheter räknar bl a verkst dir Kimmo Jalamo på Partek Machines Export med. Redan för ett år sedan sålde Partek en gjutform till fransmännen, där man alltså kunde gjuta flera bärande väggar på en gång. Direktör Jalamo väntar dock att marknaden nu skall öppna sig mera :för byggnadselementmaskiner och -fabriker. Han konstaterar dock att de franska entreprenörerna är motståndare att räkna med — inte minst för att de mycket effektivt har lyckats marknadsföra sina slutna system också utomlands.

Bakgrunden till denna artikel ges i industrisekreterare Jaakko Munkkis artikel på sid 24 i detta nummer av Forum.

Vid sidan av BES-systemet som Partek representerar finns i Finland också det sk AUSA-måttsystemet, som bla vann pris i det stora byggtävlingen i Bonn för några år sedan. Det finländska företag som fick i uppdrag att förverkliga det gick för några år sedan i konkurs, och övertogs då av Oy Lohja Ab. Som av allt att döma inte riktigt vet vad de skall göra med projektet. AUSAs begränsning ligger i att det är ett slutet system. Verkställande direktör Ilkka Larjomaa från Finlands Betongindustris Centralförbund bekräftar att vårt BES-system verkligen har väckt stor internationell uppmärksamhet. Ett måttsystem som detta får man dock inte licens för och den kommersiella nyttan av det kan därför närmast ligga i de tekniska tilllämpningarna, och produkterna som bygger på detta måttsystem. Men enligt direktör Larjomaa har det i alla fall ett PR-värde för Finland, att andra länder får upp ögonen för vår långt utvecklade teknologi på detta område. Det är inte utan att finländarna själva börjar tro att de verkligen är ”hårda gossar” i dehär sammanhangen. Vad en nationell måttstandard betyder, kan vi redan visa konkreta prov på. I Finland uppstod ju en fullkomlig svallvåg av produkter i den nya måttstandardens spår. BES-systemet har bla översatts till franska, engelska och tyska.

Nu är i alla fall grunden lagd,‘konstaterar direktör Larjomaa, och det är företagen som får ta över och visa vad de kan åstadkomma. m