Finländskt för en miljon fransmän
av Christian Sundgren Forum 1978-15, sida 13, 11.10.1978
Finländskt för en miljon fransmän
I oktober-november blir det finländskt i Pompidou-centret i Paris. Utställningen har förberetts i nära två år. Den sker enligt en överenskommelse i de fransk-finländska kultur samarbetsavtalen.
På 600 m? i det omdiskuterade kulturcentret skall den finländska livsmiljön presenteras i två månader.
wF)” Pompidou-centret anses av en del fransmän vara en ”horribel industrianläggning” som förstör de gamla hallkvarteren. För andra representerar kulturkomplexet den arkitekturtradition som började med Grand Palais och Eiffeltornet.
Men centret är välbesökt. På mindre än ett och ett halvt år hade 10 miljoner personer passerat publikräknaren. Louvrens popularitetet är bra mycket mindre och dessutom representererar - Pompidou-centrets besökare alla samhällsklasser.
Också ”Finlämdska metamorfoser” som utställningen heter kan räkna med en stor publik. Avdelningen för industriell planering och design ligger på bottenplanet. Utställningarna här är gratis och lättillgängliga för alla Pompidou-besökare på väg till biblioteket eller till någon av de andra utställningsavdelningarna. Centret räknar med 500 000 besökare per månad. Finland-utställningen kan alltså räkna med att nå hela 1 miljon fransmän.
Hela centret rymmer omkring 100 rörliga utställningar per år. Konkurrensen är således hård. Den finländska arkitektur- och designutställningen följer efter en sovjetisk arkitekturutställning.
Byggandet och naturen
Huvudsyftet med utställningen är inte att ge en fullständig bild av den finländska kulturen och konstindustrins historia, utan poängtera den byggda miljöns samband med naturförhållanden, den kulturella traditionen, levnadssätt och samhälleliga situation, heter det i arrangörernas presentation,
Med utställda föremål, bilder, affischer, ritningar och fotografier skall den finländska livsmiljön igår
Pompidou-centret — skön arkitekturtradition eller ”horribel industrianläggning”?
FORUM 15/7 och idag skildras: ”Den byggda miljön, bostäderna, arbetsplatserna, de offentliga byggnaderna och bruksföremålen avspeglar konkret samhällets materiella och kulturella utveckling.”
Utställningsarrangörer från finländsk sida har varit Finlands Arkitekturmuseum och = Konstflitföreningen i Finland. Planeringen har Kristian Gullichsen och Antero Paatero stått för. De riktigt intresserade besökarna kan för 32 frangs köpa 137 sidor + 244 illustrationer finländsk arkitektur- och designhistoria att bläddra i hemma.
Finland exotiskt
Intresset för utställningen garanteras av Finlands goda arkitekturrenommé. Fransmännen anser också att Finland är exotiskt. Denna sida understryks i presskommunikén till de franska journalisterna: ”Finland är ett avlägset land mellan öst och väst… efter bastun sommarkvällens i värme, vid insjöstrandens lugn, upplever finländaren det verkliga livet”, kan man läsa i kommunikén.
Men det är inte bara det exotiska, det fina, det glänsande man vill visa med utställningen.
— Målet är att ge en tillbakablick på utvecklingen i Finland. Vi försöker vara så objektiva som möj ligt och visar också på de planeringsfel som gjorts, säger kulturattaché Jouni Lilja vid ambassaden i Paris. Bland alla föremål och glansbilder kommer alltså utställningsbesökaren att få se bilder av dagens Utflyttnings-Finland och Rusnings-Finland. — När det gäller harmonin och balansen mellan mänskan och naturen har vi en hel del att visa upp. Fransmännen, som så småningom håller på att börja lämna det pompösa och massiva, har mycket att lära av oss, konstaterar Jouni Lilja.
Massor av ultställningsobjekt
Med <:Aalto-pallar, = Hittala-glas, Wärtsilä-kaffepannor, Arabia-smycken, Fiskars-saxar och Artek-lampor skall fransmännen lära sig att den finländska designen inte längre är elitistisk utan finns till för den vanliga konsumenten.
Att designen av idag i Finland bygger på gamla traditioner vill utställarna visa med en Gallén-Kallelarya och gamla träsniden.
Utställningen passar bra in i omgivningen: avdelningen för industriell design och planering. Men till exempel träets betydelse i den finländska formgivningen har man inte kunnat visa i detalj; brandföreskrifterna förbjuder eldfarliga föremål.
Forts. på sid. 25