Finlandssvenska fonder
av Håkan Nylund Forum 1985-09, sida 08-11, 22.05.1985
Visst har
Dolda makthavare fondern pengar men…
Minister Christoffer Taxells bredsida mot bankernas och försäkringsinrättningarnas stora ägarroll i företagen fäste uppmärksamhet vid en grupp av näringslivets institutionella ägare. Den andra stora institutionella ägargruppen, stiftelser och allmännyttiga föreningar — populärt kallade ”fonder" — har det däremot varit ganska tyst om sedan radikalismens dagar, då de var populära måltavlor för kritik.
Flere av de största fonderna är finlandssvenska. Vad äger de, vad gör de med sina pengar, vilke maktfaktor är de tiftelser och med dem jämförbara allS männyttiga föreningar är liksom vanli ga föreningar legio i Finland. Flertalet är små, och en stor grupp utgörs av sådana som upprätthåller olika inrättningar: sjukhus, ålderdomshem, pensionärsbostader mm. Typiskt för inrättningsstiftelserna är, att den offentliga sektorn spelar en aktiv roll i dem, och står för en stor del av fiolerna.
De mest kända ”fonderna” är de som stöder vetenskap och kultur — dels för att vissa av dem är mycket stora, dels för att deras årliga stjärnregn av stipendier, priser och understöd ger publicitet.
En stiftelse, två föreningar
På finlandssvenskt håll finns det tre stora block av ”fonder”, en stiftelse och två föreningar: Stiftelsen för Åbo Akademi, Föreningen Konstsamfundet samt Svenska Litteratursällskapet i Finland och den till detta — förmögenhetsmässigt — anknutna Svenska Kulturfonden — alla med förmögenheter som räknas i flere hundra miljoner mark.
Till gruppen av stora finlandssvenska fonder räknas ibland Sigrid Juselius stiftelse, detta på grund av att stiftelsen i placeringsfrågor ibland samarbetar med de finlandssvenska ”fonderna” och delar flere förtroendemän med dem. I sin verksamhet och utdelning är stiftelsen, som stöder medicinsk forskning, inte bunden till språk eller nationalitet.
Efter de tre stora följer en större grup medelstora, där en rankinglista är svår att göra och finlandssvenskheten i verksamhet och utdelning inte alltid entydig. En betydande, men inte allmänt känd är Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne — Wärtsiläs störta aktieägare — som stöder barnavård i Svenskfinland. Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse stöder förutom konstsamlingen i Villa Gyllenberg medicinsk forskning, en verksamhet som också får stöd av Finska Läkaresällskapets och Folkhälsans portföljer.
Andra samfund som Finska Vetenskaps-Societeten, Svenska Folkskolans Vänner och Arbetets Vänner har också förmögenheter av viss betydelse, och Stiftelsen för Svenska handelshögskolan drygar ut Hankens verksamhetsbetingelser efter förstatligandet. Stiftelsen Pro Juventute Nostra har sedan Laguska skolan försvann med skolreformen funnit sig ett nytt verksamhetsfält i Mellan-Nyland. På Åland och i Österbotten verkar regionala kulturstiftelser kompletterade av lokala ”ensaksstiftelser”. Björneborg har en egen Svensk Kulturfond. Bland de okända, men fort farande mer betydande fonderna hittar vi också William Thurings stiftelse och Oscar Öflunds stiftelse.
Svårräknad substans
Hur förmögna är de finlandssvenska ”fonderna”? Frågan är lika intressant som svårbesvarad, även om man som Forum inriktar sig på de tre stora. Fondernas öppenhet är visserligen idag relativt stor, me bokföringsvärdena i balansräkningen berättar ändå bara en del av verkligheten, och marknadsvärdet av förmögenheterna är till en del frågetecken för de ansvariga.
Stiftelsernas och föreningarnas = tillgångar ligger i huvudsak i värdepapper och fastigheter. Värdepappren borde vara enklast att värdera, men aktierna är ofta bokade enligt nominella värden eller anskaffningsvärdet och inte till börskurserna. Aktieägarförteckningrna är inte helt tillförlitliga, eftersom fonderna dels på senare tid aktivare skiftat sina positioner | olika företag, dels inte alltid registrerat sina innehav.
Fastighetsinnehaven är ännu mycket svårare att värdera, eftersom objektenas verkliga värde bestäms först vid en verklig försäljning. — Konstsamfundets andel i Forum-kvarteret, aktierna i City-Forum, är upptagna för 43 Mmk i vårt bokslut, berättar VD C O Tallgren. Vår andel av byggprojektet är däremot budgeterad till drygt 200 Mmk. Men vilket är det verkliga värdet, då man betänker att Haka betalade 140 Mmk enbart för Koittos hus, som är ett litet hörn av kvarteret? Kanske någonting mellan 300 och 500 Mmk.
Svårbedömt är också värdet av Konstsamfundets jordinnehav i Åboland. — Vad är 110 km strand i Åbolands skärgård värt, frågar Tallgren. Mycket under stuabyggandets vilda år, men betydligt mindre idag, gränsande till Skärgårdshavets nationalpark
CICCCCCCOOOO) cC
KA re i N — Sedan Åbo Akademi förstatligades har vi kunnat bli aktivare i förmägenhetsförvaltningen, säger John Lagström. Stiftelsen bygger som bäst ett affärshus I teaterhuskvarteret i Åbo.
9/1985 FORUN,
C O Tallgren är den mest synliga representanten för ”fonderna” i bolagsstyrelserna. Förutom VD i Konstsamfundet är han också styrelseordförande i Stiftelsen för Åbo Akademi.
Ideell egendom
Skattmästaren för Stiftelsen för Åbo Akademi John Lagström räknar däremot att den bokförda siffran för stiftelsens fastigheter, några bostadshus, akademins fastighetsbestånd och det pågående storprojektet i Teaterhuskvarteret i Åbo om 85 Mmk är relativt realistisk. — Men givetvis är det mycket svårt att värdera de gamla, historiskt värdefulla akademibyggnaderna, påpekar Lagström. Akademins byggnader och teaterhuset ger oss inga hyresinkomster,
Kulturens tre stora
Stiftelsen för Åbo Akademi grundades 1917 för att upprätthålla en svenskspråkig högskola och andra institutioner. När Åbo Akademi förstatligades år 1981 tog staten över huvudansvaret för undervisningen och forskningen, men stiftelsen förband sig att stå de fysiska möjligheterna, avs byggnaderna och deras underhåll. Dessutom satsar den på forskning vid stiftelsens forskningsinstitut och stöder museer och sam FÖRUN 2/198 tvärtom står vi för underhållet av akademins byggnader enligt överenskommelsen med staten.
Svenska Litteratursällskapet/Svenska Kulturfonden har likaså ideell egendom i sin förmögenhetsportfölj, och EM Henry Wiklund ekar kollegerna: — Stor-Sarvlax gård representerar med sina 1800 ha av stränder och öar i Östra Nyland ett stort värde, men måste enligt stipulationerna hållas som sådant. Godset ger därmed bara e lingar såsom Sibeliusmuseet, Ett hem och sjöhistoriska museet m fl.
Stiftelsens förmögenhet består dels av aktier i bl a Partek, Kymmene-Strömberg, HAB, Stockmann, Wärtsilä och Tampella Aktieposten är bokad för ca 88 Mmk, men börsvärdet är klart högre: enbart innehaven i de fyra förstnämnda bolagen är vid dagens låga kurser värda över 110 Mmk.
Stiftelsens fastighetsinnehav består av de hus akademin verkar i, delvis historiskt värdefulla, delvis moderna, ett par bostadshus och det affärshus som byggs på Teaterhustomten. Akademin och teatern betalar inga hyror. Fastigheterna är bokförda för 85 Mrek, en siffra som skattmästaren Joh anspråkslös avkastning från jord- och skogsbruket.
Vissa ”fondbolag”
Aktier belastas däremot inte med sam ma ideella värden, men eftersom fonderna uppstått ur donationer och testamenten av personer ur samma grupper kan en koncentration till vissa bolag skönjas. Stiftelsen ör Åbo Akademi är största aktieägare I Kymmene-Strömberg med 8,2 procent av aktierna, där också Litteratursällskapet, Brija Maria Renlunds Minne och Sigrid Juseius stiftelse har portföljer. Stiftelsen är också störst i Partek med 8,8 procent, där också andra stiftelser har placerat. Konstsamundet är största aktionär i Helsingfors Aktiebank med 6,9 procent direkt, plus att närstående bolag som Hufvudstadsbladet har aktier i banken. Flankstöd ger Stiftelsen ör Åbo Akademi med 2,5 procent. I Stockmann är Konstsamfundet nummer två med drygt 10 procent, biträtt av Åbo med 4,2, Folkhälsan m fl. Litteratursällskapet har en mer spridd portfölj, men har som andra stiftelser satsat på Nokia (2,5 procent). Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne är Wärtsiläs största akieägare, 3,7 procent av aktierna och 4,6 procent av rösterna, och Åbo Akademi, Sigrid Juselius, Folkhälsan och Litteratursällskapet har även satsat på bolaget. Föreningsbanken är ett populärt papper bland “fonderna”, men bankens ägande är så spritt att andelarna ligger under en procent. Litteratursällskapet är stort i Kaukas (3,8 procent).
Finlayson, Tampella, Tamfelt, Serlachius och Lohja är också bolag där stiftelserna är eller nyligen varit med. Fonder med medicinsk inriktning har gärna placerat i bolag inom branschen som t ex Instrumentarium.
Aktivare placeringspolitik Fondernas aktieportföljer var tidigar mycket statiska, och förvaltningen konser vativ, men greppet är idag betydligt mer ak tivt. — Inom Litteratursällskapet har vi i de — Ideell egendom som Stor Sarvlax gård representerar stora värden, men kan inte exploateras kommersiellt, säger Litteratursällskapets Henry Wiklund.
närmaste halverat antalet bolag vi placerat i, dets för att underlätta skötseln av placeringarna, dels för att få bättre avkastning, uppger Henry Wiklund. Även om fonder måste ta vissa ideella och känslomässiga hänsyn är avkastningen det viktigaste.
— Konstsamfundet har sedan medlet av 1970-talet hårt och aktivt gått in för att omdisponera sin förmögenhet, säger C O Tallgren å sin sida. Synligast är avvecklingen av vårt engagemang i den grafiska industrin — Tilgmann — och satsningen på Forumprojektet. För närvarande är vi försiktiga på hela planet, eftersom Forum-bygget binder så stora resurser.
Också Stiftelsen för Åbo Akademi har blivit mer aktiv i sin förvaltning under de senaste åren. — Så länge ansvaret för akademin med ca 500 anställda och 4 000 studerande vilade på oss var det naturligt att policyn var försiktig, konstaterar John Lagström. Nu försöker vi omdisponera kapitalet för att ge en bättre avkastning och få en bättre spridning på portföljen. Några snabba klipp är stiftelsen dock inte ute efter, understryker Lagström. Akadernistiftelsen har ändå som andra institutioner sålt ut sina fria aktier när de var I ropet.
Marknadspengarna var under åren 1983—384 ett alternativ för många fonder. Börskurserna var höga, inflationen bromsade upp och räntan var hög. Med sjunkande marknadsräntor börjar alternativet nu bl mindre attraktivt, och pengarna börjar igen söka sig till värdepapper — eller affärsfastigheter.
Investeringar i affärsfastigheter är en klar trend i de finlandssvenska fondernas placeringspolitik idag. Konstsamfundet bygger Forum, medan Akademistiftelsen som bäst håller på med en investering i 50-miljonersklassen i ett affärshus i teaterhuskvarteret i Åbo. Litteratursällskapet är ägare till Svenska Gården -komplexet i Sörnäs, och köpte för ca ett år sedan tillsammans med Sigrid Juselius och Brita Maria Renlunds stiftelse upp affärshuset vid Fredrikgatan 47 — ”Angleterres hus”.
Trenden bromsas dock av att attraktiva affärsfastigheter börjar vara en bristvara — deis svåra att överhuvudtaget komma över, dels så dyra att de ligger utom räckhåll för de flesta enskilda stiftelsers resurser.
Makten och avkastningen Vilken ägarmakt utövar eller borde fonderna utöva? Inte någon stor, förefaller svaret att vara. — Stiftelsen för Åbo Akademi strävar till att inte ha någon dominerande position i något företag, understryker John Lagström. En dominerande aktiepost | ett företag binder till ett ägaransvar som inte är vårt — vår uppgift är att få avkastning. Våra andelar | Kymmene-Strömberg och Partek, som inte uppkommit genom någon mål Lagström anser ”mer realistisk än värdepappren".
Stiftelsens avkastning var år 1984 ca 13 Mmk. Den största delen gick till Åbo Akademi, drygt 8 Mmk, medan resten fördelades mellan ce alika institutionerna och i bidrag samt stipendier i skivor kring 1 Mmk
Enligt John Lagström strävar man nu mer aggressivt till att förbättra avkastningen sedan totalansvaret för Akademin gått till staten. — Tyvärr är det nu en allmän uppfattning att stiftelsen inte efter förstatligandet behöver stöd, säger han. Stiftelsen är emellertid ett av de starka benen som stöder den finlandssvenska kulturen, och behöver fortfarande bidrag. >»
Föreningen Konstsamfundet r.f. grundades 1940 av Amos Anderson. Dess ändamål är att stöda konsterna och konstnärerna, att utge publikationer och främja yrkesutbildning.
Konstsamfundets stora verksamhetsformer är upprätthållandet av Amos Andersons konstmuseum och Söderlångvik museum samt tryggandet av Hufvudstadsbiladets existens och även i övrigt stöda den finlandssvenska kulturen.
Konstsamfundet har kraftigt omstrukturerat sin förmögenhet genom att bl a dra sig ur Tilgmanns tryckeri, och har lagt tyngdpunkten på fastigheter, dvs Forumkvarteret. Föreningen äger också stora jordområden i Åboland Aktieportföljen är starkt koncentrerad till HAB och Stockmann, men den har också mindre poster i andra börs bolag. Förmögenhetens beskattningsvärde var för år 1984 ca 230 Mmk
Konstsamtfundet för en försiktig politik då Forum-projektet pågår, men räknar med att kunna ge mer stöd åt kulturen då bygget börjar betala sig. — Vår linje är att inte dela ut ”stjärnregn” på bred front, utan att vi skall inrikta oss på större enskilda projekt, säger VD C O Tallgren. Vi samarbetar med Stiftelsen för Åbo Akademi på Söderlångvik för Etnografiska institutets forskning. Vi stöder biblioteksundervisningen vid Akademin tillsammans med Kulturfonden och stöder också lantbruksutbildningen vid Brusaby lantmannaskola.
Svenska Litteratursällskapet i Finland och Svenska Kulturfonden har bäoge sin egen verksamhet, men är finansiellt sammankopplade. Svenska folkpartiet överlät
När Forum-kvarteret är färdigt kommer Konstsamfundet att ha kapacitet för kännbara punktsatsningar för kulturen. Amos Andersons museum får också nya utrymmen.
nämligen under oron i början av seklet äganderätten till sin förmögenhet till Litteratursällskapet, som förvaltar den men ställer avkastningen till Kulturfondens förfogande minus förvaltningsarvode Litteratursällskapet är ett kulturellt och vetenskapligt samfund inriktat på språk, litteratur och svensk kultur, och upprätthåller forskning och arkivverksamhet. Svenska Kulturfonden stöder utbildning, kulturella sammanslutningar och institutioner, vetenskaplig, litterär och konstnärlig verksamhet samt andra ändamål som tjänar svenskt kulturintresse. Fonden spelar också en viktig roll som ett slags takorganisation för de finlandssvenska kulturorganisationerna. Fonden utdelade i vår 5,2 Mmk i stipendier, pris och bidrag, och fick i år totalt 6,2 Mmk till sin disposition. Nästan 4/5-delar av LitteratursällskapetKulturfondens förmögenhet ligger hos Kulturfonden och dess många underfonder. Aktieportföljen är mer spridd än de övrigas, men innehåller större poster i bla Nokia, FBF, Kaukas, Wärtsilä och KymmeneStrömberg
På fastighetssidan äger Litteratursällskapet en del av nyinköpta Fredriksgatan 47, Svenska Gården i Sörnäs (till största delen affärshus), Kulturhuset i Vasa och en del bostadshus. Till de ideella fastigheterna hör Stor-Sarvlax gård och en del andra byggnader.
Tillgångarna är bokförda för 214 Mmk, men marknadsvärdet börjar snarare med en 3:a L 971985 FÖRUN medveten politik, är därmed egentligen iitet för stora.
Litteratursällskapets portfölj är överlag mer spridd än de båda andra storas, och enligt Henry Wiklund har man som ägare hållit en låg profil, inriktad på avkastningen.
Konstsamfundet C O Tallgren ställer också ekonomin I första hand, men tillägger: — Det är klart att det finns vissa bastioner som skall hållas.
En bastion är HAB, där Tallgren som förvaltningsrådets ordförande inte bara för fondernas del, utan för alla de gamla ägarna under vinterns turbulens klart signalerade att man inte kommer att tolerera några försök till maktövertaganden.
Tallgren och Taxell
C O Tallgren är också i övrigt den mest synliga representanten för de finlandssvenska fonderna: förutom ordförandeposten i HAB svingar han klubban i Stockmann, är viceordförande i Parteks styrelse och medlem i Kymmene-Strömbergs. Intressant — och ett exempel på de finlandssvenska fondernas nära samarbete — är att han inte enbart är VD för Konstsamfundet utan också styrelseordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi!
Christoffer Taxell har under de senaste åren avancerat i näringslivet och är nu styrelsemediem i både Stockmann och Partek. Men i hans fail är frågan i vilken mån han
KARIS ERBJUDER FÖRETAGEN förmånlig industrimar bra trafikförbindelser till alla dela av landet hög serviceniv invalts som representant för institutionerna eller som person — en politiker i hans tyngaklass är ett kap för vilket bolags styrelse som hels Överhuvudtaget är frågan om fondernas representation i näringslivet ett höna och ägg-resonemang: fondernas finansmän har inflytelserika poster i näringslivet, men sitter i fondernas finansorgan eftersom de är inlytelserika i näringslivet. Sitter 1 ex en person som Henrik Nybergh, nyligen pensionerad toppdirektör på Föreningsbanken, I Wärtsiläs styrelse som företrädare för fonderna, framförallt Brita Maria Renlunds stifelse, eller för bolagets huvudbank? Bergsrådet Kurt Swanljung är medlem av Föreningsbankens förvaltningsråd och tidigare VD för ett av FBF-gruppens flaggskepp, Kymmene-Strömberg, men också viceordförande i Stiftelsen för Åbo Akademi.
Nära samarbete
Tack vare personalunionerna på förtroendemannaplanet är samarbetet mellan de inlandssvenska fonderna nära, och under de senaste åren har det blivit mer institutionaliserat, låt vara på ett inofficiellt plan. — Vi har sedan 6—7 år tillbaka ett gemensamt diskussionsforum, som sammankommer några gånger om året, berättar C O Tallgren. Framförallt försöker vi där uppnå en samordnad policy i kulturfrågorna, men det är klart att vi i mycket har en gemen sam syn på investeringsfrågorna. Om någon fond vill sälja aktier i ett bolag som bedöms som viktigt kanske en annan vill köpa posten, och investeringen i fastigheten vid Fredriksgatan är också ett gott exempel på samarbetet.
I vilken utsträckning kan fondernas finansiella styrka användas för att trygga de finlandssvenska intressena utöver det kulturarbete som sker genom utdelning och avkastning? Endast i någon mån, är synen hos fonderna. Med den låga ägarprofilen och inriktningen på god avkastning kan man närmast diskret försöka slå vakt om att företagen i service, marknadsföring, personalpolitik och sina bidrag till allmännyttiga ändamål inte glömmer de svenskspråkiga intressena. Som tidigare framgick är ju fondernas ägarandelar sällan dominerande.
Som tankelek kunde man förespråka en investeringspolitik inriktad på företag där språket är betydelsefullt, dvs servicenäringarna, men verkligheten är en annan. En mycket liten del av servicenäringarna är börsbolag och därmed lämpliga investeringsobjekt.
Och utan att förfalla till isflaksmentalitet måste man också erkänna, att de finlandssvenska fonderna visserligen är betydande, men att andra idag är större.
Håkan Nylund &
HYVINKÄÄ Pp HYVINGE Åf
KARIS STAD
VÄSTNYLANDS HANDELSCENTRU ca 8.300 inv. (närregion ca 18.000 inv) språkfördelningen ä 67 0 svenskar och 33 24 finna ca 3.700 arbetsplatse de största industrierna är
Oy Sisu-Auto Ab, bilar
Fix Svenska Trikå Ab, trikåprodukter Oy Stockfors Ab, metallinredningar Oy Tricol Ab, trikåvävstillverkning
INDUSTRIHALL UTHYRE — utrymmen efter behov, 100—1.000 m — förmånlig hyra — nära centrum
TAG KONTAKT — DET LÖNAR SIG handelskammare och näringsombu till företagens tjäns trevlig och förmånlig boendemiljö (hör dig för om tomt- och bostads priserna)
FÖRUN 2/1985
Karis sta näringsombud Georg Liljestrand Stadshuset 10300 Karis
RING 911-3181 11