Finns det alternativ till EEC?
Forum 1971-19, sida 07, 01.12.1971FORUM
Finlands expor till Europa januari-augusti 197 (milj.mk)y 1. England 1162 2. Sverioe 929 3. Sovjetunionen 658 4. Västtyskland 641 5. Nederländerna 269 6. Norge 253 7. Danmark 238 8. Frankrike 236 9. Italien 128 10. Schweiz 117
Forum 19/7 1. 12. 1971
Finns det alternativ till EEC?
EEC-KOMMISSIONEN har till sitt ministerråd överlämnat en rapport om de sonderande samtal som kommissionen fört med de länder som icke sökt medlemskap i EEC. Till denna grupp hör förutom Finland, Sverige, Schweiz, Österrike, Island och Portugal.
Finland har klart sagt ifrån att man inom ramen för en strikt neutralitetspolitik i första hand försöker uppnå en frihandelsuppgörelse för industrivaror med EEC. Denna lösning omfattar inemot 70 procent av vår handel som nu går till EFTA- och EEC-länderna. Vi har uteslutit möjligheten att direkt delta i EEC:s jordbrukspolitik. Ställningstagandet innebär att vi önskar bibehålla vår autonoma beslutanderätt beträffande handelspolitiken. Detta begränsar naturligtvis våra möjligheter att delta i EEC-samarbetet.
ENLIGT RAPPORTEN har man från finländsk sida framhållit att ett bibehållande av de traditionella arrangemangen för handelsutbytet med Sovjetunionen är av väsentligt intresse. Man är dock medveten om den snedvridning av handeln och andra konkurrensproblem som uppstår om vi får ett avtal som innebär tullförmåner. Dessa problem räknar man med att kunna lösa och hänvisar till att den finsksovjetiska handeln icke lett till några större problem för EFTA- eller GATTsamarbetet.
Gemensamt för alla dessa EEC-kandidater som icke sökt medlemskap är att samtliga deltagit i EFTA-samarbetet. De önskar att de resultat som uppnåtts inom ramen för samarbetet icke raseras genom en utvidgning av gemenskapen. Man har understrukit att alla nya avtal bör vara förenliga med GATT:s regler och att de bör träda i kraft samtidigt som de uppgörelser som EEC träffat med Danmark, Norge, Irland och Storbritannien.
Trots att Finland alltså redan en längr - handeln tid förberett dessa underhandlingar med EEC saknar vi uppgifter om vad vårt EEC-engagemang innebär på kort och lång sikt.
VI ÖNSKAR en enkel utredning som visar vad det kostar Finland att komma med eller stanna utanför EEC. Det måste vara statsmaktens skyldighet att ge denna utredning så att debatten inte spårar ur. Tidningarnas och andra medias upp ” gift måste vara att få igång en öppen oc mångsidig debatt i denna verkligt stora fråga.
Erkki Tuomioja godkänner inte i sin bok ”Suomi ja EEC” vårt engagemang i EEC. Han föreslår att vi i stället satsar på öst Man kan ifrågasätta om det överhuvudtaget är möjligt att diskutera Tuomiojas förslag som ett alternativ…
Man har svårt att tro det när man ser på hur vår handel idag är sammansatt. Vi har redan nu svårigheter att få balans i vår östhandel. Vi har svårt att acceptera att vår exportmix till EEC och EFTA i fortsättningen i huvudsak består av råvaror och halvfabrikat. Finlands folk godkänner inte en mindre ekonomisk tillväxt med sänkt levnadsstandard och större arbetslöshet som följd av att vi inte kan sköta vår handelspolitik.
VAD VI NU VÄNTAR OSS är en debatt där olika alternativ diskuteras. Vi väntar oss att denna debatt underbyggs med fakta om bl a hur vår handelsbalans kommer att se ut om vi stannar utanför EEC. Om inte statsmakten nu ger den utredning vi alla väntar på kommer alternativ av dén typ som Tuomioja presenterat att bli allt vanligare och de har alla samma fel när man analyserar dem — de belyser inte hela sammanhanget.
Kanske vår presidentregering kan ta fram dessa, uppgifter utan att den politiska balansen störs. 7