Finns Kanada på exportkartan?
av Ragnhild Artimo Forum 1985-09, sida 34-35, 22.05.1985
OM
Unik butik i Prag ökar vår östexport
I handeln mellan Finland och Tjeckoslovakien har man sedan början av 70-talet i experimentsyfte använt konvertibla valutor som betalningsmedel. Detta trots att clearingavtalet ingalunda sagts upp. I slutet av 70-talet kammade Tjeckoslovakien hem ett betydande valutaöverskott i handeln med Finland. Under de senaste åren har man uppnått en relativ jämvikt den här balansen.
bidragit till det tjeckiska överskottet. Avtalet avlägsnar tullar och har främ jat Tjeckoslovakiens import. I början av detta årtionde började man söka metoder för att balansera den bilaterala handeln, därför att KEVSOS (ett ömsesidigt avlägsnande av handelshinder) i praktiken inte ledde till en allsidig harmonisk utveckling. Den Tuzex Finlandia -valutabutik, som grundats i Prag, kan ses som en särskild åtgärd för att öka Finlands export till Tjeckoslovakien, Denna försäljningspunkt i Tjeckoslovakiens huvudstad, en bit utanför stadens centrum, är av allt att döma en unik marknadskanal i hela öst-västhandelns historia. Tuzex är ett tjeckiskt bolag för utrikeshandel. Det importerar konsumtionsvaror från väst och säljer dem för konvertibla valutor i sina egna butiker. Motsvarande organisationer finns i alla SEV-länder, såsom Berjozka-butikerna i Sovjetunionen och Pewex-butikerna i Polen. Förutom konsum JC öaot ica anses väsentligt h 3 tionsvaror från väst saluför butikerna nuförtiden också ett ganska stort urval av de bästa innemska produkterna. Valutaaffärerna är i allmänhet inte indelade landsvis I de socialistiska länderna, Därför är Tuzex Finlandia, som fungerat i flera år, unik. Man har inte ens hört rykten om att motsvarande experiment skulle planeras på annat håll, trots att man t ex talat för att grunda en finlänsk Pewex-enhet i Polen.
Lång leveranstid
Tuzex Finlandia har en tämligen rymlig försäljningshall, närmast därför att läcermöblemang är huvudartikeln bland specialerbjudandena. Av de utställda modellerna kan kunden välja ut önskade produkter. Sedan får han dem levererade från Finland med ett par månaders leveranstid.
I butiken finns också TV-apparater och hushållsmaskiner som, enligt de lokala myndigheterna, väcker stort intresse bland kunderna. Exakta uppgifter om försäljningssifforna ges dock inte.
Tuzex Finlandia saluför också produkter som är mindre skrymmande — finländsk kosmetika, knivar, drag, idrottsredskap och Finlandia-vodka. Framför allt då det gäller den sistnämnda produkten finns det ingen orsak att klaga på åtgången.
För att vara en specialbutik hat Tuzex Finlandia ändå ett synnerligen begränsat produkturval. Textil-, beklädnads- och skoindustri är över huvudtaget inte representerade. Av livsmedlen finns endast chokladen med — och den är väl närmast ett njutningsmedel.
Köp för kuponger
Samtidigt måste man beakta att kundklientelet är mycket begränsat I Tuzexbutikerna duger i allmänhet endast västvauta och Tuzex-koruna som betalning. Tuzexoruna är betalningskuponger som kan jämföras med västvaluta. I enlighet med den allmänna modellen i SEV-länderna kan man få lokala pengar som godkänns av vautabutiken t ex genom att sälja publiceringsrätten till sin bok till väst eller genom att arbeta för väst. Därefter kan valutan växas till Tuzex-kuponger. Dessutom ges dessa i Tjeckoslovakien tryckta betalningsmedel av allt att döma som delbetalning eler bonus åt dem som har ett krävande arbete.
Eftersom Tuzex-korunan eller betalningskupongen ger rätt att handla i specialbutiker är den värdefullare än en inhemsk koruna. Grovt räknat får t ex en finländsk turist ett par vanliga kuponger för sin mark vi 271985 FORUN officiell växling. Men då han handlar i en Tuzex-butik anges priserna i Tuzex-kuponger och en sådan är värd ungefär en finländsk mark. Förhållandet melian den officiella korunan och Tuzex-pengar är alltså ungefär 1:2.
Lokal efterfrågan
Det är klart att Tuzex Finlandia fungerar nästan uteslutande för den Iokala kundkretsen. Turister som har med sig konvertibla västvalutor förirrar sig knappast någonsin till butiken redan på grund av dess placering. Dessutom strävar utbudet inte till att tillfredsställa turisternas behov.
Hos Tuzex är man trots det förhållandevis nöjd över den omsättning Finlandiabutiken kommit upp till och försäkrar att lyxprodukterna har en tillräckligt stor åtgång i den snäva kretsen av förmögna kunder. Samtidigt påpekas att en ökning av efterfrågan som förutsätter tilläggsutrymmen eller utvidgat produkturval inte är att vänta. De Som är intresserade av produkterna, potentiella kunder som har betalningssedlar, vet var Finlandia-butiken finns och vad den erbjuder. Därför skulle inte en informationskampanj väsentligt inverka på åtgången.
Märkesvaror på licens
Valutabutikerna i SEV-länderna har under decennier varit ett slags marknadsledare som formare av konsumtionsvanor. Väster ländska produkter eller inhemska produkter av västerländsk rangskala formar konsumtionsvanorna i hela landet. Då levnadsstandarden småningom ökar på det här sättet har man i väst köpt varor som funnits I valutabutikernas produktsortiment för att sälja dem i normala butiker där kunderna kan beala med lokal valuta. Mycket ofta har man i det här övergångsskedet strävat till att förhandla om licenstillverkning av västprodukter därför att man av betalningsskäl inte alltid kan köpa in så stora konsumtionsvarupartier som masskonsumtionen förutsätter.
Det finns gott om exempel på den här typen av verksamhet: levi-Strauss jeans, Adidas idrottsredskap, Triumph underkläder, Nivea kosmetik, Marlboro cigaretter, Tuborg öl osv. I många fall har ‘västbolagets alternativ:då varitjatt nöja sig med den intressanta men smala marknadsnisch som valutahandeln medger, eller att flytta produktionsteknologin till ett socialistiskt land för att bredda marknaden.
Allmänt taget har finlänska produkter förekommit mycket sparsamt eller knappast alls på hyllorna i SEV-ländernas valutabutiker. Detta är förståeligt, eftersom valutabutikerna är en viktigt källa till västvaluta för de socialistiska staterna, som vill ha stor omsättning och ett gott bidrag på märkesvarorna de säljer. Därför är det inte meningsfullt att lansera produkter. Turisterna köper choklad och drycker i valutabutikerna oc eftersom största delen av besökarna är från Mellaneuropa, är marknadsproducenterna där i en mycket stark ställning då de levererar produkter till valutabutikskedjorna i SEVländerna.
Postorder bra business
Trots att valutabutikerna är uppbyggda på en tämligen fast grund finns det ännu plats för innovationer. Senaste år skrev det västtyska — postorderföretaget Versandhaus Quelle med Ungern ett kontrakt som bygger på att den västliga partnerns beställningskataloger distribueras till vissa kontaktpunkter i Ungern. En kund som betalar med våluta kan beställa produkterna i katalogerna och den regelbundna långtradartrafiken levererar varorna. Den ungerska utrikeshandelsförvaltningen undgår på det sättet både risker och besvär vid inköp: felaktiga beslut och lagerkostnader kan undvikas.
Tuzex Finlandia måste naturligtvis också anses vara en intressant innovation, som månget västland säkert gärna kopierar. Myndigheterna i Tjeckoslovakien tycks, åtminstone för tillfället, inte vara intresserade av en omfattande kopiering av idén. Att grunda en systerbutik till Tuzex Finlandia i Slovakiens huvudstad Bratislava är inte aktuellt även om man har en positiv inställning till Suomi-butiken i Prag då den nu verkat i några år.
Tauno Tiusanen &
OSUUSPANKKIEN KESKUSPANKKI OY ANDELSBANKERNAS CENTRALBANK AB
Aktiva
Finansieringstillgångar Inhemska fordringar Kassa och fordringar hos Finlands Bank Specialdepositioner i Finlands Hank Fordringar hos andra banker. . Sheckräkningskrediter
Krediter i utländsk valuta BetalningsFörmedling . . oo Övriga finansieringstillgångar .
Utländska fordringar I utländsk valuta .. I mark ooo .
Omsättningstillgånga Utländskt mynt.
Masskuldebrev …-. erree Övriga omsättningstillgångar ..
Investeringstillgångar Masskuldebrev Aktier och andelar Fastigheter och fastighetsaktier
Anläggningstillgångar och ovrig utgifter med lång verkningstid
Maskiner och inventarier . ver Övriga anläggningstillgångar och utgifter med lång verkningstid Skatter …. Löner och s Övriga utgifter ..
Månadsbalans den 30 april 1985
Passiva
Främmande kapital Inhemska skulder Checkräkningar Depositioner Depositioner i utländs! Skulder till Finlands Bank . Skulder till andra banker .. Skulder till staten… Betalningsförmedling Övriga skulder Utländska skulder
I utländsk valuta … 1 mark ..
Räntor och öv
Reserveringar
Eget kapital Aktiekapital Reservfond . ne Värderegleringsfond ..Övriga fonder ……..Vinst från tidigare år …
82 479 314,06 161 088 872,0 5 211 060 301,56 169 509 842,84 149 425 818,64 1936 229 952,62 2.140 $42 972,16 423 316 598,78 32 275 392,7 2005 331 779,15 19 661 253,5 3734 017,77 199 156 831,97 63 975 329,5 1 541 751 029,24 21 534 963,88 37 329 062,2 126 742 582,05 116 037 752,02 130 404 294,4 18 202 093,2 4253 034,18 34 596 524,30 63 615 348,8 14 694 255 961,89
För Direktionen Helge Laakso
FORUM 2/1985
Ansvarsförbindelser
Sulo Immone 236 983 220,88 387 735 566,85 922 477 557.60 127 231 679,80 4 696 000 819,84 2969 943 300,03 658 059 044,19 403 361 314,4 3 336 269 322,26 48 264 771,68 143 377 373,76 337 114 343,0 395 000 000,00 18 700 000,00 10 000 000,0 3 683 165,53 54 481,7 14 694 255 961,89 - mk 4 728 964 517,33
För Förvalningsrådet
Esa Timone 31
