Finsk succé i Dallas

av Bo Ingves Forum 1989-14, sida 22-23, 28.09.1989

Taggar: Teman: program

Text: Bo Ingves

Smile Audiovisual gjorde

FINSK SUCCÉ I DALLAS

Finländarna är ett envist folk. Trots 500 år under svenskt välde och drygt 100 år som ett ryskt storfurstendöme har den finska folksjälen hållit sig så gott som oförändrad.

Även om klubban har ersatts av datamaskinen, är det fortfarande envishet och framåtanda som är nyckeln till Finlands utveckling till ett välmående industriland? Bilden är en av de 630 som ingår i det vinnande multivistonsprogrammet Experience Finland.

påverkningar och den motsträviga na turen ett välmående högteknologiland. Att säga att den finska succén beror på finländarnas envishet och på att de är tillräckligt dumma för att i tidernas godmorgon ha sökt sig hit, faller kanske inte 1 god jord i alla läger. Men som förklaring till fenomenet är den väl lika god som andra teorier.

Denna finlandsbild visade sig nylige 5 är Finland trots alla dessa yttr 2 to m vara god som guld. Bildspelet, eller multivisionsprogrammet. Experience Finland tog nämligen hem förstapriset i världens största bildspelfestival. AMP89, i Dallas, Texas. Företaget som har producerat programmet heter Smile Audiovisual Oy. Bland finansiärerna finns förutom utrikesministeriet och utrikeshandelsförbundet en rad kända finska storföretag.

• Hotellet där festivalen ordnades var jättestort, allt i Dallas är jättestort och vi hade en jätteframgång, konstaterar företagets VD Sirkka Rinta-Valkama.

Fem program, fem medaljer

Smile deltog med fem program i fem olika lasser och alla program placerade sig bland de tre bästa i respektive klass. Två av prisen hade guldvalör. Ingen representant för något annat nordiskt land klarade sig vidare till final. Sammanlagt deltog över 1 200 producenter i festivalen. Redan rån tidigare hade Smile samlat över 100 pris från inhemska och utländska tävling Smile-Audiovisuals VD Sirkka Rinta-Valkama har anledning att se nöjd ut. Företaget tog nyligen hem något av en jackpot på världens största festival för bildspel i USA.

ar, men årets Ami överträffade nog ändå alla förväntningar.

Företaget är en av de mera kända audiovisueila servicebyråerna i Finland. I likhet med flera andra byråer i samma bransch har byrån en vittomfattande skala med allt från reklamvideor till invecklade multivisionsprogram.

Företaget grundades 1984 av Rinta— Valkama och Seppo Palminen, båda avhoppare från Ohjelmantekijät Oy. De samlade ihop ett litet team av finska toppförmågor och gick ut med flaggan i topp.

• I början profilerade vi oss medvetet som den dyraste byrån. Och givetvis också den bästa. Konkurrensen i dag är dock så benhård att det inte längre går att marknadsföra sig som den dyraste. Däremot är man tvungen att kämpa för att hållas kvar i toppen, konstaterar Rinta-Valkama.

Början var på många sätt däremot ganska lätt för det nystartade företaget, eftersom de hade ett klart koncept färdigt.

— Vi visste t ex hur många kunder som skulle följa de garvade branschveteraner som kom med oss. Därför var det t ex inga problem att få lånekapital till grundinvesteringarna, berättar hon.

Dyra investeringar krävs

Och kapital behövs verkligen, för den audiovisuella branschen är mycket kapitalintensiv. 100 000 mark är t ex bara småpotatis. Det första året sysslade företaget enbart med bildspel, och efterhand började sedan videon också komma med i spelet.

= Men ”toys for the boys” behövs. Inte som ett självändamål, utan för att ge reella möjligheter till att skapa kvalitet och för att kunna verkställa det som vårt hjärnkapital arbetar fram, understryker Rinta— Valkama.

Hon berättar att Smile har satsat på egen utrustning i så hög grad, att företaget t o m internationellt sett är ganska speciellt.

— Vi köper t ex inga freelancetjänster, vilket annars är kutym i branschen, utan sköter allt själva. På detta sätt har vi möjlighet att i detalj finslipa detaljerna utan att tänka på tider och timersättningar till t ex inspelningsstudior. Dessutom är det ju en stor fördel när arbetsteamet är en väl sammansvetsad grupp, konstaterar hon.

Bildspel kan vara roliga

Bildspel är det när man bekvämt parkerad i en fåtölj i ett mörkt rum följer med hur en kavalkad av hundratals diapositiv i halsbrytande fart avlöser varandra på en vit duk ackompanjerade av fräsig musik och en välljudande speakerröst.

14/1989

Innan ett bildspel är färdigt för publikens ögon har tusentals bilder studerats under luppen. Smiles andre delägare och s a s konstnärlige ledare Seppo Palminen till vänster väljer tillsammans med grafiker Tarja Toikka och fotograf Juha Jormanainen ut bilder för ett kommande multivisionsprogram.

För att kunna göra detta krävs många diaprojektorer som styrs t ex av ett dataprogram, Bilderna kan ligga upp och ner å sida och på längden, trickfilmas ovanpå varandra, förbättras med grafik, kombineras till breda vidvinkelbilder, springa efter varann som på film osv. Kort sagt kan de ombineras på alla sätt som tänkas kan.

= Gränserna finns egentligen endast os teamet som arbetar ihop multivisionsprogrammet. De enklaste bildspelen består helt enkelt av bilder som med hjälp av 3-6 projektorer i stort sett radas upp efter varandra på duken medan en röst berättar vad som händer. Den andra motsatsen är sedan mycket påkostade projekt med tiotals projektorer, miljoneffekter och egentligen inget innehåll, berättar

Seppo Palminen, idéspruta, manusskriva re och ibland också regissör.

Humor ett bra vapen

Ofta beställs bildspelen av ett företag och då är målet givetvis att ge en positiv bild av en produkt eller hela företaget. Palminen konstaterar att det ändå gäller att hålla tungan rätt i mun så att det inte blir för många överord.

• Personligen anser jag också att humor. även självironi, är ett bra sätt att packa in de budskap man vill framföra. Det gäller dock att inte odla för mycket skämtsamhet, för då kan man missa ändamålet med hela projektet. Dvs goodwillen för den som satsat pengarna. säger Palminen.

Ibland kommer det också beställningar som ger helt fria händer. Förstås inom vissa budgetramar. Om t ex Experience Finland utgör en ganska avvikande finlandsbild. så är programmet Helsinki for ever and ever, som gav Smiles andra guldmedalj i Dallas, en totalt avvikande Helsingforsbild. Det är fråga om ett program som definitivt skjuter i sank bilden av Helsingfors som en internationell stad - Programmet hade beställts av staden för att väcka såväl deltagarna som diskus FRUN, 14/128 sion på ett seminarium i Finlandiahuset i våras. Jag anser personligen att det är mycket progressivt av staden att vi fick fria händer för att göra ett så här fränt s k motivationsprogram, säger Palminen.

Finska företag har finska rötter

Eftersom de audiovisuella företagen intimt deltar i sina kundföretags utvecklingsplaner har de också en fin utsiktsplats över internationaliseringssträvandena. Givetvis väcker företagens imagesträvanden också tankar om vart finska företag är på väg. —- Man börjar glömma bort att det finsa välståndet är rotat i skogen. I ivern att skaka av sig den illaluktande cellulosan verkar många företag närmast skämmas ör att de är finska, säger Palminen.

Han berättar att Smile t ex i samband med alla festivaler arrangerar en egen Finand-tillställning för att göra reklam för hemlandet. — Givetvis innebär det här inte att vi i all evighet enbart vill fungera på den finsa marknaden. Vår bas kommer dock alltid att finnas här, vi har ingen tanke på att bli ytterligare ett kvasi-internationellt mediaföretag, understryker Palmine - Vi har nu nått något av optimal stor ek, vilket också i praktiken gör det svårt att utvidga verksamheten t ex i internationellare riktning. I år är den budgeterade omsättningen ca 13 miljoner mark (10 miljoner mark i fjol) och antalet anställda är 26. - T ex ljudstudion och den nuvarande personalen fungerar nu på maximal effekt. Därför gäller det att tänka efter två gånger innan vi går över den nuvarande gränsen. Initialkostnaderna blir så höga att omsättningen måste stiga mycket kraftigt. Och om vi blir något av en fabrik finns det stora risker för att kvaliteten sjunker, konstaterar Rinta-Valkama.

• Men givetvis finns det tankar också på utlandsprojekt, eftersom man lugnt kan säga att vårt företag är i världsklass, fyller Palmineni. LJ

Konjunktur…

fortsättning från sid 1 gens bankfullmäktige har dock än en gång avvärjt Finlands Banks planer på en höjning av grundräntan.

En ekonomisk hästkur behövs dock idag, för att rädda vår ekonomi från en mycket allvarlig kris, även om hästkurer brukar föra med sig problem. Traditionellt har en åtstramad finanspolitik främst drabbat personer eftersom det vanligtvis är fråga om minskade samhälleliga utgifter eller höjda skatter. Åtstramning genom räntepolitiken har ansetts drabba företag, och därigenom först genom en eventuellt ökad arbetslöshet också enskilda personer.

Sett ur inkomstfördelningssynvinkel har en finanspolitisk åtstramning ansetts vara mindre attraktiv, speciellt om det gäller indirekta skatter som anses drabba lägre inkomsttagargrupper tyngre.

Situationen börjar emellertid idag vara en annan och grundräntans penningpolitiska roll har förändrats. Idag är det främst bostadslån som är bundna till grundräntan. Av de nya krediterna har andelen som är bundna till grundräntan minskat.

En höjd grundränta drabbar främst personer med stora bostadslån. Dessa är ofta unga, eller sådana som bor i huvudstadsregionen. De som skulle vinna på en grundränteförhöjning, dvs de som har grundräntebundna bankdepositioner, är däremot ofta äldre och framförallt skuldtia. De facto är effekten av en grundränteförhöjning den att deponerarna får mera pengar än det tas in av låntagarna. Den direkta åtstramningseffekten är därmed mindre än man tror. Om den alls existerar.

Effekten på företagen är liten, egent igen bara i den mån marknadsräntenivån reagerar på grundräntan. Det finns alltså skäl att se över uppfattningen att hårda finanspolitiska åtgärder är inkomstfördelningsmässigt selektiva jämfört med räntepolitiska. Det är möjligt att vi har kommit in i en situation då en skärpning av finanspolitiken genom en kraftig — omsättningsskattehöjning — har mindre ödesdigra omfördelningseffekter än en kraftig grundräntehöjning. Dessutom är den åtstramande effekten av en grundräntehöjning inte alls given. vilket en omshöjning är.

Stabiliseringslösning

Av avgörande betydelse för hur ekonomin efter detta kommer att utveckla sig blir hur inkomstuppgörelserna artar sig. Mot bakgrund av arbetsmarknadsparternas debattinlägg verkar förutsättningarna för en stabiliseringslösning inte goda.

Mycket lösa löneuppgörelser kan emellertid sätta igång den potentiellt höga inflation som finns inbyggd i dagens ekonomiska situation. Det skulle vara ödesdigert för såväl ekonomin som realinkomstnivån. Också de fördelar som uppnåtts i inkomstbeskattningen skulle snabbt ätas upp.

I flera år har regeringen försökt få till stånd stabiliseringslösningar med hjälp av olika morötter. Det är möjligt att piskan, t ex hot om kraftiga omsättningsskatteförhöjningar. kanske behövs i år. MA 23