Fladdermössens egenskaper kan ge svar om virusbekämpning

av Henric Borgström Forum 2020-05, sida 28-29, 04.06.2020

Taggar: Teman: fladdermöss

Världshälsoorganisationen, WHO, har mellan januari och maj utfärdat över hundra rapporter med anledning av coronaviruset. Men de 193 medlemsländerna är djupt splittrade när det gäller åtgärder mot spridningen, inte bara de medicinska aspekterna, utan framför allt i vilken utsträckning man ska föreslå stängning av delar av samhällslivet.

Regeringarna är helt utlämnade till de medicinska experter som är oeniga sinsemellan. Läkemedelsföretagen famlar när det gäller hur man snabbt ska få fram vaccin. Och nationalekonomer är som vanligt vilse när det gäller effekterna på ekonomin.

Det finns stor erfarenhet av tidigare epidemier, som kallas pandemier när de sprids över världen. Ordet farsot används också, vilket härleds ur att fara iväg som smitta.

Det stora gisslet för människan har varit smittkoppor under åtminstone 10 000 år fram till dess att WHO år 1980 kunde förklara sjukdomen utrotad. Dit nådde man framför allt via omfattande vaccination.

Över 300 miljoner människor beräknas ha avlidit i sjukdomen räknat från tidernas begynnelse. Ett känt fall är egyptiske Farao Ramses V som avled år 1157 f.kr. och vars mumie vid gravöppningen visade i sig ha utslag som liknar smittkoppor.

I norra Europa försvann smittkopporna på 1950-talet. Så sent som i början på 1970-talet registrerades i världen cirka två miljoner dödsfall årligen, det sista fallet noterades 1977 i Somalia. Den smitta som finns i dag är lindriga former som inte leder till död.

Det nya coronaviruset visade på skillnaderna mellan en diktatur som Kina och en demokrati som Taiwan. I Kina tog det lång tid att börja agera mot smittspridningen, medan Taiwan började agera med kraft så snart rapporterna från fastlandet nådde fram.

En bieffekt efter coronan blir sannolikt att fladdermusens betydelse för mänskligheten lyfts fram. Och då inte med tidningsrubriker i stil med ”Fladdermöss orsak till coronaviruset”.

Myggjagare av rang. Zoologer har ryckt ut till den nyttiga fladdermusens försvar. Den behövs för att jaga mygg och andra insekter som ofta är smittspridare. Alla 13 arter som påträffats i Finland är fridlysta och flera är rödlistade, de vill säga riskerar dö ut.

Ute i världen finns cirka 170 arter av stora fladdermöss, inklusive flyghundar. Små fladdermöss delas in i cirka 750 arter.

När detta skrivs är det ännu inte klarlagt om fladdermusen från början spridit coronan. Sällan framhålls nyttan, exempelvis att över 500 växter är beroende av den för sin pollinering. Det gäller även nyttiga orientaliska växter som agave för mat, durian fruktkött och balsa som är ett lätt och starkt trä.

Dvärgpipistrell som finns i södra Sverige kan äta 3 000 myggor på ett dygn och gör därmed våta somrar mindre besvärliga.

I tropikerna hindrar fladdermöss att myggor sprider malaria och denguefeber. Dessutom har vampyrfladdermusen saliv som kan användas i sjukvården för att lösa upp blodproppar.

Henric Borgström text

Läs hela artikeln i papperstidningen.