Flockbeteende och bubblor på finansiella marknader
av Lars Hassel Forum 2011-02, sida 15, 24.02.2011
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 2 2011
Lars Hassel är professor iredovisning vid Åbo Akademi.
Flockbeteende och bubblor på finansiella marknader
Historien uppvisar en lång räcka rosen av börsrallyn och aktiebubb lor som lett till börskrascher och finansiella kriser. Den senaste krisen är i färskt minne. Varför leder en behärskad uppgång ibland till en bubbla så att hela marknaden spricker? Förklaringen kan inte sökas i den effektiva marknadsteorin utani dess anomalier. Anomalier kan ges psykologiska förklaringar utgående från läror om finansiellt beteende.
Handelsvolymen på börsen är ibland enorm och den reagerar på nyheter som får placerare att överreagera. Varför sker all denna handel? Är den nödvändig? Investerare antas handla rationellt då de har olika intressen och kunskap om aktier. Aktier kan uppfattas som under- eller övervärderade. Samtidigt tycks volymen på handeln vara större än vad som kan förklaras av rationella skäl.
Enligt effektiv marknadsteori kommer handeln från rationella investerare att öka om så kallade “noise traders’ medverkar till att priset på aktier avviker från deras fundamentala värde. Rationella investerare antas då i sin tur bidra till att priset korrigeras i rätt riktning. Empiriska observationer inom beteendefinans visar att möjligheten att begränsa effekten av “noise trading” är begränsad varför det finns skäl att ifrågasätta marknadsteorin, Det är väl snarare så att rationella investerare påverkas av noise traders och därmed bidrar till att förstärka en bubbla, snarare än att motverka en rå påverkas av institutionella värderingar och grupptillhörighet. Förvaltare opererar aldrig i ett vakuum utan de är beroende av vad andra på marknaden gör och av den organisation de representerar.
Man brukar skilja mellan kortvarig och långvarig social påverkan. Den förstnämnda typen av inflytande kallas mer allmänt flockbeteende (herding). Mer långvarig påverkan relateras till sociala normer och värden i finansiella institutioner.
Informativt inflytande kan ske både genom direkt imitation av andras agerande på marknaden eller genom att investerare indirekt agerar på signaler. Det indirekta inflytandet kan bero på att placerare har samma kunskap, följer samma trender och investeringsstrategier. Avgörande är också hur de får kompensation för sitt arbete. Kompensation som en form av socialt inflytande leder till att investeringsbolag ofta belönar sina anställda genom att jämföra deras prestation med andras prestation, vilket kan innebära att förvaltarna tjänar mindre om de avviker från marknadsnorm eller index. Normativt socialt inflytande sker då människor vill uppfylla andras positiva förväntningar för att bli accepterade av gruppen. Detta drabbar främst professionella investerare som har ansvar att förvalta andras pengar, eftersom det kan ha förödande effekter på förvaltarnas rykte om utfallet av deras placeringar avviker för mycket från vad andra åstadkommer.
En orsak till de extrema svängningarna på aktiemarknaden är investerares flockbeteen dande pristrend.
Enligt en traditionellt ekonomisk syn tillhör investerare släktet “homo oeconomicus; en art som samverkar med andra enbart för att vinna värdefull information för egen del. Investerare tar intryck av andra bara i den mån det är rationellt att göra så.
I verkligheten tillhör investerare arten homo sapiens vars beslut
Förvaltare opererar aldrig i ett vakuum utan de är beroende av vad andra på marknaden gör och av den organisation de representerar.
de, Det gäller att förstå inte bara informationsflödets roll utan också det sociala inflytande finanshusen har när förvaltare bedömer risker och besluter om köp och försäljning, Finanshusen själva kan bidra till en stabilare marknad genom att se över sina kortsiktiga bonussystem som förstärker flockbeteendet och uppkomsten av bubblor. am