Flyga stort, fort eller billigt?
av Kurt Hedström Forum 1971-08, sida 11, 28.04.1971
Teknikens gränser + Teknikens gränser +»
Teknikens gränser »
Teknikens gränser + Teknikens gränser
Flyga stort, for — eller billigt?
Av DiplLing. Kurt Hedströ e Traditionsmässigt har de flygtekniska framstegen varit frukterna av militärt utvecklingsarbete, under det senaste decenniet i växande grad smaksatta av ingredienser från rymdforskningens område. Civilflyget har varit den tagande parten. I och med den lavinartade ökningen av flygtransporter, mätt i passagerare eller ton, har trafikflygets betydelse för den flygtekniska utvecklingen stadigt ökat.
Projektet Concorde, västvärldens första överljudsplan för civilt bruk, saknar motstycke inom militärflyget vad format och operativa krav beträffar. Flygmotortekniken har utvecklats under sträng diktamen av flygbolagens ekonomer — ner med bränsleförbrukningen och driftkostnaderna, här eldas inte åt kråkorna. Trängseln på de stora flyglederna har frammanat kravet på förbättrade navigationssystem och flygledningsmetoder. Om också apparaturen har direkta, i månget fall mer avancerade, paralleller inom rymdtekniken, har trafikflyget utvecklat egna tillämpningar som bokstavligen kommer den mindre utsvävande människan till gagn.
Idag har vi Jumbon, Boeings 747, därför att ett stort flygplan med moderna fläktmotorer som flyger fram med snudd på ljudhastigheten erbjuder sänkt produktionskostnad per transportenhet, ton- eller passagerarkilometer. Men akte sej att flyga med en tom Jumbo .. .
Hurra, ropar nu bembölingen, kom låt oss göra en ännu större. För att inte sjunka till fotknölarna i startbanans betongplatta behövs en besvärlig mängd hjul till, som måste stuvas in någonstans när man väl segat sej upp i luften.
För att sega sej upp i luften med stipulerad marginal vid banans ända 3 kilometer senare behövs en myckenhet av skjutkraft som enligt en oskriven naturlag helst inte skall alstras av flera än 4 motorer. Det behövs alltså stora motorer. Tystlåtna, bränslesnåla, hygieniska. De största blåslamporna idag har en skjutkraft på något under 20 ton och en specifik bränsleförbrukning i trakten av 0,65 kg bränsle/timme/kp skjutkraft. Ingen gör större ifall inte en tillräcklig marknad garanteras för täckandet av utvecklingskostnaderna.
Det behövs nya material — kolfiberdominerade — för sänkandet av konstruktionsvikt och för att klara höjda turbintemperaturer. Förbättrad förbränning, mindre sot, mindre buller. Forskning.
Idag projekteras plan för ca 1000 passagerare och bilindustrin sneglar på ritningar av jättelika transportplan. En DC-8 väger tom 65 ton, en 747 100 ton.
Dagens kilopris pendlar kring 750 mk. Hur mången är hugad att investera i låt oss säga 200 tons aluminiummoln? Concorde är ett överljudsplan som flyger med en hastighet av 2,2 gånger ljudets, där inte de markbundna lagstiftarna satt
Forum 8/71
P för överljudsknallar. Restiden över Atlanten går under 3 timmar, vilket utan tvivel har sin betydelse för dem som har bråttom. Att biljetten till en början är belagd med fartskatt betyder kanske inte så mycket.
Tekniskt är Concorden ett avancerat steg fram till värmevallen. Skall man köra fortare blir planets yta av friktionen mot luften så het att aluminium inte mer kan användas. Materialbyte vid värmevallen till rostfritt stål och titanlegeringar. Ny materialteknik, forskning och kostnader. USA valde denna väg och började sitt projekt år 1958, Vid början av andra halvleken år 1966 hade kostnaderna stigit till ca 1,5 miljarder mark. Sedan dess har utvwecklingsarbetet gått för halv maskin och hotar nu att helt avstanna sedan majoritetens tumme i kongressen pekade nedåt då det gällde beviljandet av ca 5 miljarder mark för fortsättandet. Ett svårt bakslag för amerikansk flygteknik som vant sej att vara främst. En chans för Concorden och Sovjets TU-144 — Konkordski kallad — att kapa marknaden.
Överljudsplan kräver en avancerad teknik för bibehållande av flygsäkerheten och ekonomin. Den inbesparade restiden är ur resenärens synvinkel det väsentliga framsteget. På kortare distanser kan samma resultat uppnås genom tillämpning av en annan teknik, där ineffektiva resmoment i möjligaste mån elimineras. Bort med bussresor ut till flygfält, köande och formaliteter. STOL och VTOL (Short och Vertical Take Off and Landing) är idag två vedertagna begrepp inom flygtekniken. Tekniskt, men inte ekonomiskt, lösta tillämpningar. Helikoptertekniken är trots en lång barndom ännu inte helt mogen. Men när den blir det, i en eller annan hybrid form, ligger marknaden öppen. Luftbussen till Borgå avgår vid Kejsarinnans sten om fem minuter, tag plats, tag plats. Civilflyget passerar ljudvallen och segar sej över värmevallen. Men vid ekonomiska muren blir det stopp.
a bh AR