Fondsparande: odin leder avkastnings ligan

av Fredrik Nars Forum 1997-04, sida 24-26, 24.04.1997

Taggar: Teman: placeringsfonder

Fondsparande:

Odin leder

AVKASTNINGSLIGAN

NU FINNS DET 14,5 MRD MK I PLACERINGSFONDER I FINLAND. FÖRRA ÅRETS SUPERAVKASTNINGAR PÅ AKTIEFONDER PÅ NÄRMARE 40-70 PROCENT LÄR INTE UPPREPAS.

ubriken ovan kunde ha lyt ”Fondsparandet ökar. De skulle då ha blivit ytterligar en i en oändlig rad om artik Jar under identiska rubriker om placeringsfonder de senaste åren i Finland. Det är sant att fondsparandet dvs. att köpa andelar i fonder som placerar medlen i värdepapper istället för att själv direkt köpa värdepapper - har ökat i Finland. Men den förutspådda starka tillväxten har uteblivit.

I slutet av mars fanns det ca 14,5 mrd mk placerade i finländska placeringsfonder. Sedan årsskiftet har 3 mrd mk kommit till placeringsfonderna, främst till korträntefonder som lanserades 1996.

Störst av de i Finland placerande aktie- eller kombinationsfonderna är aktiefonden Alfred Berg Finland med sina närmare 0,5 mrd mk. Andra stora aktiefonder är Odin Finland (417 Mmk), Evli Select (357 Mmk) och Gyllenberg Industri (308 Mmk). Men störst är inte alltid vackrast, det kan t.o.m. vara tvärtom i placeringsfondsbusinessen. Placerarna är naturligtvis mest intresserade av avkastningen.

De stora schamanerna i fondbusinessen är fondförvaltarna: de spår i tesump, skär i inälvorna på lamm och dansar regndanser för att finna just de aktier som skall öka på fondens avkastning mest. Oftast sker dock valen genom att själv göra och läsa andras företagsanalyser.

De som under det gångna året varit innehavare av aktieplaceringsfonder som placerar på H:forsbörsen har inte varit besvikna. Under det senaste året har avkastningen, dvs. värdestegringen på fonderna, legat på fantastiska 40-70 procent. Hur går det under det kommande året? Fondförvaltare för bl.a. Gyllenberg Small Firm Matti Rusanen svarar: ”Jag tror inte att samma sak upprepas. Vi får vara nöjda om vi klarar en hälften så stor avkastning nästa år”. Och det är inte fy skam. Henrik Damstén,

Fredrik Nars

Kung på Helsingforsbörsen - för tillfället. Peter Edwall bar lyckats få sin Odin Finland placeringsfond att avkasta fantastiska 70 procent.

fondföljförvaltare för Evli Select, räknar med att aktiefonder på sikt skall avkasta 12-15 procent per år, blandfonder 8-10 procent och räntefonder 6-8 procent.

Svensken Peter Edwall, som förvaltar Odin Finland som sedan oktober toppat avkastningsligan för aktieplaceringsfonder med en avkastning på fantastiska 76 procent under det gångna året, säger i sitt kontor i Stockholm: ”Det gäller att investera i aktier som inte är populära och sedan hålla dem en längre tid". Han gör en grundlig analys av själva bolaget - gärna småbolag. ”Det är lättare för ett litet bolag att fördubbla sitt börsvärde än för t.ex. Nokia. Odin Finland har övervikt i mindre bolag på H:forsbörsen och erbjuder finska placerare en mix i både stora och små bolag”.

Placeringsfonder får inte placera mer än en tiondel av sina pengar i ett bolag. Dessutom får de maximalt äga en tiondel av ett enskilt bolag. Odin Finland är norskregistrerad men följer sedan 1993 samma placeringsregler som de finskregisterade fonderna. Kritiken över att det varit lätt att få en god avkastnin med en större pott av Nokias aktier än de andra bemöter han med en klackspark: ”Nokiaposten sålde vi 1993 och vi hade aldrig mer än 10 procent i Nokia”.

Odin har ett bra historiskt resultat men tar också ett högt pris för det. Odin Finlands köpavgift är 2-3 procent, högre än någon annan finländsk aktiefond (se tabell t.h.).

På andra plats i avkastningsligan har Postbankens Presta aktiefond kilat in. Fonden var för övrigt den första i Finland då den lanserades 1987.

Endast fem aktieplaceringsfonder lyckas slå det index de tävlar emot, BEXportföljindex, dvs. det index som har samma investeringsrestriktioner som aktieplaceringsfonderna, Varför är det så svårt? Henrik Damstén på Evli säger: ”Vi måste ha en del av våra medel i likvida medel. Därför klarar vi oss sämre än index då värdet på aktierna går upp, men bättre då det sjunker”

STOR SKILLNAD PÅ 1,25 ÅR

Värdestegring på de fem största aktieplaceringsfonderna 1/96-3/9 22 2001 175 150 125

Evli Select ieDsft 100,8”

Köl: SO 2 1/96 3/96 6/96 9/96 1/97 3/97

Sedan januari 1996 bar Odin Finland avkastat mer än dubbelt mer än OP-Delta.

FORUM NR 4

HEX-portföljindex Alfred Berg Finl.

En bra fond skall varken vara för liten eller för stor eller ha för många ägare. Om fonden är för liten kan den inte dra nytta av de stordriftsfördelar som är grundidé till placeringsfonder: att standardiserat förvalta pengar åt kunder. Om fonden är för stor kan det bli svårt för fondförvaltaren att hålla en god avkastning, efterso om han kommer på ett sätt att tjäna några miljoner på småbolagen - som är sämst analyserade och där chansen är störst att hitta felprissatta aktier - så kommer det

Placeringsfonderna som marknadsförs i Finland

Risk Risk volatilitet Antal Förs.provision volatilitet Antal Förs.provision 9,12 mån. ägare o/mk A.12 mån, ägare /mk 31 MARS Avkastffing — Storlek Köpprovision Admin, Avkastning — Storlek Köpprovision Admin. 26 12 mån = Mmk mk avgift, 12 mån, Mmk mk avgift,

Avkastning: avkastning utan köp- och säljprovision men inklusive administrationsavgift. Säljavgift: den engångsavgift som betalas på den summa som tas ut,

Risken: mäts med volatilitet, dvs, hur mycket värdet på fonden varierar under 12 mån. Köpavgift: den engångsavgift som betalas varje gång pengar sätts in i fonden.

FORUM NR 4

Administrationsavgift: avgifter som betalas årligen för förvar och administration av fonden. Denna avgift ser kunden oftast inte då den finns inbakad i avkastningen [första kolumnen).

SO 25 2 att ha en försumbar effekt på totalavkastningen. Dessutom kan det vara svårt för en stor fond att vid kursturbulens köpa eller sälja sina stora partier. Edwall säger att en aktiefond på 2 mrd mk blir trögrörlig på Helsingforsbörsen. Så stor är dock ännu ingen finländsk aktiefond. Många delägare i fonden - vanligt i t.ex. många bankers fonder - medför stora adminstrationskostnader som måste täckas med en högre administrationsprovision.

Ett stort fondsparande är ett tecken på en mogen finansiell marknad. Privat Fondsparande ärinte gratis. Bankerna och bankirfirmorna som administrerar placeringsfonderna tar naturigtvis betalt för sina tjänster. Det kostar att göra analyser på värdepapper, att erbjuda kundtjänst och upprätthålla datasystem som håller reda på kundernas placeringar.

Vanligtvis tar fondbolaget en köpbrovision för att du placerar dina pengar i fonden. Den varierar med typ av fond och fondbolag. Korträntefonder ligger på nivån 0-1 procent på det insatta kapitalet. Rena aktiefonders teckningsprovision är högre; 0-3 procent, dels för att det är mera jobb för bankirfirman med dem, men också för att fondbolagen rekommenderar att kunderna skall hålla aktiefonderna en längre tid för att jämna ut värdefluktuationer. Fonder som klarat sig bra kan ta ut en högre teckningsprovision, t.ex. är Odin Finlands provision 2-3 procent. Ju mer pengar du placerar desto lägre teckningspris kan du förhandla dig fram till Många placeringsfonder lockar kunder genom att erbjuda gratis teckningsavgift. Genom att be om offerter från flera placeringsfonder kan avgiften minskas eller undvikas helt.

Därutöver tar fonden en avgift för administration och förvar. Dessa avgifter dras av från fondens avkastning och betalas sålunda inte skilt. Ju högre avgift fonden tar, desto sämre avkastning visar den i avkastningsjämförelserna. Denna avgift går det vanligen inte att tumma på.

Så återstår ännu den sista avgiften, försäljningsprovisionen, som betalas på den summa som tas ut ur fonden. Även den varierar mellan ty personer sparar då genom att köpa fondandelar i stället för att låta dem ligga på bankkonton. Fondsparandet hamnade på sidospår då de lanserades i slutet av 80talet och har haft svårt nå det stora genombrottet, som t.ex. i Sverige där allemansfonderna redan tidigt var skattegynnade. Varför sparar finländare fortfarande så litet genom fondandelar ”Vet inte”. säger Markku Savikko på Placeringsfondsföreningen frustrerat och fortsätter: ”Det är fråga om en långsam rörelse mot ökat fondsparande”.

Högst på Savikkos önskelista ligger

Vad Kostar;fondsparande av fond. För aktiefonder är kostnaden 0-2 procent av den summa som kunder tar ut från fonden.

På försäljningsvinsten betalas källskatt, för tillfället 28 procent.

Enligt fondförvaltarna är köp- och försäljningsprovisionerna i Finland de lägstai Europa. Administrations- och förvaltningsavgifterna ligger på europeisk nivå. Detta stämmer om man ser på tabellens utländska placeringsfonder. T.ex. Fleming FF European tar hela 1-5,5 procent i köpprovision.

Vid en analys av aktiefonderna i Finland visar det sig att Postbankens Presta klart ‘dyrast’ och Trevise Aktiefond billigast. FORUM räknade ut kostnaderna för att placera 50 000 mk för fem år i

Placeringsfondernas avgifter = | Om du placerar 50 000 mk för 5 år i en finländsk aktieplaceringsfond och alla fonder lyckas skapa en 15 procents årlig avkastning": Fårdu Tjänar efter fondbolaget Sår: — under 5 år:

Trevise Aktiefond — 94559 mk 5819 mk Interbank Aktie 94 508 mk 5 870 m | Selin-Aktie 94 344 mk 6 262 mk PSP-Kasvuosake 94 258 mk 6 120 mk | | Diana Aktie 93 508 mk 6 870 mk |

Alfred Berg Finland — 93 505 mk 6 873 mk Gyllenberg Finlandia 93 505 mk 6 873 mk Arctos Finland 92 572 mk 7478 mk

Investa-Aktie 91424 mk 8258 mk |

I Merita Fennia 90 616 mk 8948 mk

I OP-Delta 90 616 mk 8948 mk Evli Select 90 209 mk 9237 mk | Odin Finland 90 119 mk 9446 m , Aktia Capital 89 602 mk 9367 mk | G-berg Small Firm 89 102 mk 9867 mk Presta 85 463 mk 12 774 mk |

Avkastning före inträdesavgift, adminstrations- — | och förvarsavgift och försäljningsavgift.

skatteavdrag för personer som pensionssparar genom placeringsfonder. I dag måste pensionssparare köpa s.k. unit Hnk-försäkringar för att årligen få dra av upp till 50 000 mk i beskattningen.

”Varför måste en pensionsparare vända sig till ett försäkringsbolag för att få dra av sina pensionsbesparingar i beskattningen? Lättare och till lägre kostnader sker sparandet om det görs direkt i placeringsfonder”

Om Savikko skall bli nöjd måste vi ännu många gånger läsa rubriken ”Fondsparandet öka olika fonder (antaget att värdet på alla fonder stiger med t.ex. 15 procent per år). Fondernas priser är tagna ur SOM:s rapport på £.g. sida. I fall av flera olika priser har vi tagit det dyrare.

Presta tar endast 250 mk (0,3 procent) i inträdesavgift men därefter blir det dyrt: under fem år betalar kunden 3,1 procent per år i administration och förvar dvs. totalt 10 512 mk.Dessa kostnader har ju den trevliga egenskapen att de stiger då fondens värde stiger. Dessa kostnader ser kunden dock aldrig eftersom de är inbakade i avkastningen, men de tär på den egentliga avkastningen på placeringsfonden. Efter fem år betalar kunden 2011 mk för att få ut sina pengar. Totalt har Postbanken tjänat 12 774 mk på denna kund i avgifter. Om fonden har avkastat 15 procent per år (minus administrations- och förvarsavgifter) under fem år har värdet på placeringen, inberäknat alla kostnaderystigit till 85 463 mk. Det innebär att då Presta placerat i aktier som i snitt avkastat 15 procent per år får ägaren av Presta en Årlig avkastning på 11,3 procent.

Enligt samma analys är Gyllenberg Small Firm nästdyrast och därefter Aktia Capital. Billigast är Trevise Aktiefond (avkastade i exemplet 13,6 procent) och Interbank Aktie. De ”kostade’ i samma exempel 5 819 mk respektive 5 870 mk.

Provisionerna bör naturligtvis alltid jämföras med hur mycket en akticfond avkastar. Om pertföljförvaltaren är så skicklig att han kontinuerligt kan åstadkomma en högre avkastning än de andra kan han i princip kräva hur höga provisioner som helst. FN &

FORUM NR 4