För stora husplaner
av Christer Ekebom Forum 1984-18, sida 18-19, 31.10.1984
F | RUN 18/84 ;
Vet husbyggaren'
Av CHRISTER EKEBOM
I Att skaffa sig en egen bostad är ett av finländarnas främsta mål i livet. I Finland är en ägobostad det mest attraktiva alternativet — att bo på hyra är en ”nödlösning”. Att skaffa eget i Finland är också mycket dyrt och vad gäller priset ligger dessutom huvudstadsregionen i en klass för sig med en prisnivå som ligger skyhögt över medelnivån för landet. Det gäller alltså att se till att den bostad man skaffar motsvarar de önskemål man satt upp — så långt det är möjligt.
Inte bara pengar
Många tycker kanske att det här med egen bostad egentligen inte är så mycket annat än en fråga om finansiering. Finansieringen är naturligtvis en viktig sak, men å andra sidan är finansieringen ändå oftast det minsta problemet i den meningen att man ganska enkelt kan ta reda på dels ungefär vad en bostad kommer att kosta och dels vilka möjligheter man har att skrapa ihop pengarna. Lite kunskaper i enkel matematik räcker i de flesta fall till för en tämligen pålitlig kalkyl ur vilken framgår vilket pris man har råd att betala. Betydligt värre blir det redan att välja själva bostaden och platsen. Om det gäller en färdig (befintlig) bostad, brukar det inte vara särskilt svårt att bedöma dess lämplighet — det är ju ”bara” att ta en titt på lokalen. Om man i sin nuvarande lokal har iakttagit familjens levnadsmönster och funktionssätt, kan man ganska enkelt avgöra om den tänkta lokalen kommer att fungera på önskat sätt. Om man är osäker är det dessutom enkelt att skaffa mera kunskaper genom att studera böcker och tidningar om hem och hushåll. Sådana finns det gott om. Det blir genast en hel del knepigare om man måste ty sig till en planritning. Det fordras nämligen en del erfarenhet för att kunna föreställa sig en lokal utgående från en planritning. Den erfarenheten skaffar man sig enklast genom att besöka olika lokaler som är till salu och på platsen jämföra planritningen med verkligheten. Det händer faktiskt att verkligheten är ganska överraskande — både i positiv och i negativ bemärkelse — jämfört med den uppfattning man har fått av planritningen!
Lägets betydelse
Men tyvärr räcker det inte ens med en fungerande lokal till ett lämpligt pris. Lo mu ———“Ö..:&(— > ;;— m—smmmmmmm— 2 s 18
Rätt ofta hör man egnahemsbyggare beklaga sig över missar i det egna huset. De flesta som har något att beklaga sig över brukar säga att man alltid borde bygga ett provhus först och sedan bygga det riktiga huset. Nu är emellertid investeringen i det egna huset för de allra flesta ”livets största penningplacering” och därmed finns det inte rum för något provhus — bygget ska lyckas med en gång, annars får man dras med sina missar Husleverantörerna är alla eniga om att deras mål bör vara en nöjd kund. Hur ser de till att kunden blir nöjd kalens geografiska placering har också en viss betydelse och det gäller för familjen att noga överväga för- och nackdelarna med placeringen. Här spelar rätt ofta känslomässiga faktorer in jämsides med de rent praktiska. Till den senare kategorin kan räknas närhet till service såsom butiker, skolor, fritidsutrymmen. Närheten till trafikleder eller industrier kan vara en negativ faktor som man kanske inte först tänker på. Sist men inte minst bör bostaden kunna accepteras med tanke på den dagliga färden till och från arbetsplatsen. Då faktorer som dessa ska värderas, måste var och en ty sig till sig själv. Det gäller nämligen att komma underfund med vad man är beredd att acceptera eller vad man vill ha. Här spelar den personliga inställningen och familjens behov en avgörande roil. Generellt kan man emellertid säga att det för det mesta är lättare för en familj att flytta till ett ställe som fungerar enligt familjens önskemål än att försöka anpassa familjens liv till omgivningens förutsättningar.
Eget hus — naturligtvis
Det har visat sig att de flesta finländare vill bo i ett egnahemshus, eller småhus som det också brukar kallas. Men att välja småhus är inte enkelt. Det går självfallet att köpa ett färdigt hus, men då får man dels ta vad man får och dels betala fullt pris, vilket vanligen är just det man vill undvika då man besluter sig för att bygga eget. Största utbytet torde man alltså få av ett småhus som man bygger och väljer själv. Men då ska man också vara beredd på diverse problem av vilka många har med husets planering att skaffa.
Det gäller först och främst att få tag i en lämplig tomt och i synnerhet i huvudstadsregionen är redan detta ett uppenbart problem — om man inte är beredd att betala astronomiska summor för sin jordplätt. En typisk tomt på ungefär 1000 kvad ratmeter kostar ett stycke utanför huvudstadsregionen någonting mellan 15 000 och 50 000 mark medan man i huvudstadsregionen får betala upp till 200 000 mark eller mera för en likadan tomt! Då man skaffar sig en tomt är det definitivt inte bara priset man ska tänka på också om priset sist och slutligen är den faktor som avgör om man kan skaffa den aktuella tomten eller inte.
Se efter vad du köper!
Framför allt gäller det att mycket noga ta reda på vad stadsplanen har att berätta. Dels gäller det byggnadsrätten på själva tomten och dels de krav myndigheterna ställer på huset, I synnerhet i städerna är dessa krav vanligen mycket noggranna och det kan faktiskt hända att den hustyp man själv skulle önska sig, inte alls får byggas på den aktuella tomten! Och vad har planeringsmyndigheterna att berätta om tomtens omgivning? Är det möjligen så att den natursköna äng som nu ligger söderom tomten och gör att tomten verkar vara rena drömtomten, efter ett par år kommer att bebyggas med höghus och därmed förändra den vackra lantliga utsikten till en betongmur? Eller kommer där att byggas industrier? Kommer det eventuellt att byggas en ny bred genomfartsled i närheten av tomten som därmed inte längre är särskilt lugn och fridfull? Och hur är det med vatten och avlopp? Måste huset förses med avloppspump?
Massor av frågetecken alltså. Svaret på frågorna får man för det mesta genom att ta god tid på sig och föra en ingående diskussion med personalen vid kommunens byggnadskantor. Och ännu en liten detalj, som kanske ofta glöms bort: innan du slår fast ett köp av en fastighet [eller en aktielägenhet), begär ett utdrag ur jord- eller fastighetsregistret. På det sättet kan du vara säker på att den som säljer tomten verkligen är tomtens ägare och har full rätt at i i
Har du granskat stadsplaneringen för området där din tilltänkta tort ligger? Kan det gå så här efter några år?
Tjusiga hus i en huskatalog är nog så lockande, men motsvarar ”drömhuset” verkligen beställarens behov? Kanske en pratstund med leverantören trots allt vore på sin plats.
= PL ACESTACES (rd Vanna
Innan man köper en tomt, är det skäl att ta reda på om det hus man har tänkt sig faktiskt får byggas just där! Myndigheterna har ofta ganska detaljerade uppfattningar om hur ett hus ska se ut på en viss plats.
sälja den. Ur registrehandlingarna framgår också om tomten eventuellt är belastad med inteckningar eller andra obehagligheter. Tänk på att en inteckning i en tomt blir kvar som belastning på tomten trots ägobytet! Det är klart att vissa oegentligheter kan ordnas upp senare i rätten, men utgången kan vara oviss och innan det hela eventuellt har rätt upp sig, kan det hela ha kostat en hel del extra pengar och besvär och i värsta fall till och med omöjliggjort en byggstart! Därför är det skäl att se till att allt är i sin ordning innan man slår fast köpet.
Vilket hus?
Och så själva huset. Nu står familjen inför samma valsituation som höghusfamiljen: vilket hus? Ytterst få hus ritas som enskilda projekt av en arkitekt. De allra flesta väljer ett typhus, dvs någon form av färdig byggsats. Arkitektritat eller inte, familjens livsmönster måste alltid beaktas och det är här problemen börjar torna upp sig. Om man får döma av de kommentarer många nyblivna småhusägare framför, är det uppenbart svårt att bestämma hur man vill ha det. En familj borde ju vara den främsta experten på hur den vill bo! Men är det faktiskt så? Om det är så, varför är rätt många då missnöjda med det hus de har skaffat sig? Är det möjligen så, att man låter fantasin och önsketankarna skena iväg med förnuftet? Risken finns. När man flyttar till en ny bostad, flyttar man vanligen till en större bostad — det är ju en av orsakerna till att man ville flytta bort frånn den gamla. Vanligen vill man också flytta tili en lokal som fungerar bättre än den gamla. Man anser att den gamla lokalen är bristfällig i ett eller flera avseende och dessa brister har man nu före satt sig att avlägsna i den nya bostaden. Forts. sid 2 19