Förädling av vassla belönades med ingenjörspris

av BN Forum 1983-08, sida 33, 27.04.1983

Taggar: Personer: Matti Heikonen Teman: vetenskap

= FRUN

Akouollt

Förädling av vassla belönade med ingenjörspris

Teknologiedoktor Matti Heikonen.

EF Teknologie doktor Matti Heikonen har tilldelats 1983 års pris för finländskt ingenjörsarbete. Dr Heikonen erhöll priset för sitt långvariga arbet med att förädla vassla - en biprodukt vid osttillverkning — vid Valio Mejeriexnas Centrallag.

Vasslan var tidigare endas en avfallsprodukt med ganska besvärliga miljöinverkningar. Den kunde inte användas och släpptes följaktligen ut som förorening i miljön.

Vasslan innehåller emellertid värdefulla organiska föreningar, bla laktos (4,7 procent) och vassleprotein (0,7 procent). Av denna orsak började man på Valio redan under slutet av 1960-talet undersök möjligheterna — att = tillvarata vasslans olika organiska föreningar.

Vassla produceras i relativt stora mängder. Årsprodukterna i detta nu uppgår till ca 600 000 ton. Tack vare de metoder som Dr Matti Heikonen utvecklat vid Valios Mejeriers Centrallag kan man nu tillvarata speciellt laktos och vassleprotein. Genom bla ultrafiltrering och elektrodialys har man lyckats rena laktosen och proteinet så att dessa kan användas tex i modersmjölksersättning och barnmat.

Också andra positiva resultat av Valios produktutvecklingsprojekt har i dag funnit tillämpning i industriell skala i olika mejerier. Av dessa tilllämpningar kan nämnas tillverkningen av vassleprotein vid Kuivamaito Oy:s fabriker i Lapinlahti. Kuivamaito Oy exporterade senaste år ca 1500 ton demineraliserat vassleprotein. Andra tillämpningar är ultrafiltreringen av laktos vid Keski-Pohjan Juustokunta och kontinuerlig hydrolys av laktos vid Kymmenedalens

Andelsmejeri. Hydrolys av laktos ger en sirap som kan användas i livsmedel.

Användningen av vassla är ett forskningsprojekt som hänför sig till bioteknikens område — ett område som utvecklas kraftigt. Den = biotekniska branschen är dock relativt ung i Finland, även om den finländska banbrytaren A I Virtanen redan på 1940-talet erhöll Nobels kemipris.

Dr Matti Heikonen har tillsammans med sin forskargrupp kunnat påvisa, att biotekniken också i våra dagar har betydande tillväxtmöjligheter i Finland. Tack vare detta speciella forskningsprojekt har man kunnat åstadkomma tekniska lösningar och produkter som kan marknadsföras både i hemlandet och på den internationella marknaden.

Tekniska Föreningen i Finland och Suomen Teknillinen Seura - som står bakom priset för finländskt ingenjörsarbete - betonar att även livsmedelsindustrin och biotekniken är viktiga — utvecklingsområden. Befolkningsexplosionen i världen medför problem med utmaningar också för den finländska ingenjörskåren. Det bör finnas mod att anta dessa utmaningar.

Priset - 25000 mk — jämte hedersbevis utdelades åt Dr Heikonen senaste måndag vid Suomen = Teknillinen Seuras fullmäktigemöte.

E m— — — mmm pmmm-—prmm-—ssmmmasmm-— 33