Förbättrad likviditet i affärsbankerna i augusti
av B. Bgn Forum 1971-15, sida 24-25, 06.10.1971
MERCATOR
Räntehöjningen gör verkan
Inlåningens förhållandevis gynnsamma utveckling och den ökade upplåningen i inhemska penninginstitut ledde till en förbättring av affärsbankernas likviditet under augusti. Trots det säsongmässigt starkare trycket på kreditsidan ökade inlåningen emellertid snabbare än utlåningen och bankerna kunde sålunda tredje månaden i följd minska sin skuld i Finlands Bank. Centralbanksskulden. minskade nu med 37 miljoner till 786 miljoner mark och har sålunda under de tre sommarmånaderna sjunkit med 108 miljoner från 894 miljoner mark i maj. Skulden är dock ännu betydligt större än för ett år sedan då den exempelvis i augusti utgjorde 676 miljoner mark. Då dessutom kassorna fick ett betydande tillskott på 72 miljoner — bankerna önskade förmodligen hålla tillräckligt stora kassor för att kunna möta ett eventuellt kraftigt utflöde från checkräkningarna i stil med det som inträffade i juli — förbättrades den primära likviditeten i affärsbankerna med 109 miljoner mark.
Utlåningen till allmänheten steg under månaden med 62 miljoner. Depositionsökningen var å andra sidan obetydlig, men då checkräkningarha ökade desto snabbare steg inlåningen från allmänheten med 88 miljoner mark, vilket sålunda i nettohänseende innebar en likviditetsförstärkning med 26 miljoner. Såsom under tidigare månader var upplåningen från övriga inhemska penninginstitut också under augusti av en viss betydelse för affärsbankernas likviditet. Då inlåningen från dessa banker ökade med 44 miljoner och motsvarande utlåning med 31 miljoner blev nettoförstärkningen genom dessa poster 13 miljoner mark. Till augustilättnaden bidrog också betalningsförmedlingen med ett nettobelopp på 61 miljoner och balansernas ”Övriga poster” gav ett likviditetsplus på hela 74 miljoner. Å andra sidan försvagades likviditeten av att bankernas innehav av obligationer steg med 26 miljoner till 653 miljoner mark.
Restriktionetna beträffande upplåningen i utlandet och förmodligen också valutakrisen påverkade i viss mån utrikesrörelsen under augusti. Bankerna minskade sålunda sina utländska skulder med 46 miljoner mark men då å andra sidan även de utländska fordringarna sjönk med 28 miljoner försvagades bankernas likviditet med endast 18 miljoner. Importkrediterna till kunder i hemlandet ökade under månaden med 14 miljoner och då dessutom valutakontona minskade med 7 miljoner stod dessa poster för ett likviditetsminus på 21 miljoner mark.
Inlåningen. Vad depositionerna beträffar var augusti också i år en säsongmässigt svag månad. I juli blev depositionsökningen till följd bl.a. av räntehöjningen hela 34 miljoner mark men i augusti endast 6 miljoner. Totalt har depositionerna ökat med 185 miljoner under innevarande års åtta första månade 2 mot 406 miljoner mark under motsvarande tid i fjol. Checkräkningarna fick däremot i augusti ett betydande tillskott på 88 miljoner mark, vilket till stor del kompenserade den stora minskningen under juli. Inlåningen från allmänheten har hittills i år stigit med 244 miljoner jämfört med 350 miljoner mark senaste år. Utlåningen. Inom utlåningen låg tyngdpunkten i augusti på de långfristiga krediterna. Av den totala utlåningsökningen på 62 miljoner mark svarade lånen sålunda för 53 miljoner. Totalt har utlåningen till allmänheten ökat med 576 miljoner under januari-augusti mot 630 miljoner under motsvarande tid i fjol. Augustiutvecklingen kan ses som ett första tecken på det säsongmässigt ökade behovet av kredit för finansiering av höstens investeringar, bostadsbyggandet och spannmåilshandeln. För att öka bankernas möjlighet att finansiera investeringarna beslöt Finlands Bank den 21 september att höja kvoterna för bankernas centralbankskredit från nuvarande 898 miljoner till sammanlagt 1 224 miljoner mark vid ingången av öktober. Härigenom kompletteras regeringens beslut att frige konjunktur- och investeringsdepositionerna från och med början av årets fjärde kvartal. De investeringar som frigivningen av dessa medel förväntas ge upphov till kräver emellertid tilläggskapital i betydande utsträckning och genom beslutet att höja bankernas kreditkvoter har centralbanken sålunda givit den inhemska finansieringsmarknaden ökade möljligheter att mätta detta kapitalbehov. Lättnaden gäller emellertid endast investeringskrediter medan konsumtionen däremot fortfarande skall hållas i styr och därför bibehålls restriktionerna för personkrediternas vidkommande.
B. Ber.
Finlands Bank:
Valutakassan minskar
Till följd av det något lättare läget på penningmarknaden under sommaren har bankerna kunnat avkorta sin skuld i Finlands Bank med sammanlagt 108 miljoner mark. Räntehöjningen, som innebar en ökad kostnad också för bankernas egen upplåning i centralbanken, har förmodligen stimulerat depositionsrörelsen samtidigt som bl.a. den mattare investeringsverksamheten dämpat kreditefterfrågan. Under augusti minskade. affärsbankerna sin centralbankskredit med 37 miljoner mark. Då FB:s checkräkningskrediter till bankerna
Forum 15/71
Förbättrad likviditet i affärsbarerna i august samtidigt ökade med 8 miljoner mark förbättrades affärsbankernas likviditet gentemot centralbanken med 29 miljoner mark.
Valutareserven, som tidigare under sommaren varit en starkt lättande faktor i centralbankens rörelse, minskade i augusti med 57 miljoner mark. Den åtstramande effekten blev emellertid ännu större, eller 63 miljoner mark, genom att de övriga utländska nettotillgodohavandena sjönk med 6 miljoner. Under tidigare månader har valutareserveris ökning i hög grad uppburits av den kraftiga upplåningen i utlandet. Under augusti var denna bl.a. på grund av valutakrisen förmodligen något mindre och detta får vid sidan av underskottet i handelsbalansen ses som den främsta orsäken till reservens minskning. Andra raten av träförädlingsindustrins retroaktiva konjunkturskatt inbetalades redan i juli men bokfördes i centralbanken under augusti. Härigenom åtstramades företagens likviditet med 41 miljoner mark, På kontot i FB fanns vid slutet av månaden 84 miljoner mark. Företagen belastades ytterli Affärsbankernas ställning 31. 8. 1971
Penningmarknade gare i likviditetshänseende av att centralbankens direkta växelkredit i mark minskade med 7 miljoner.
De viktigaste lättande faktorerna i centralbankens rörelse under augusti var följande: Sedelstocken sjönk med 34 miljoner till 1307 miljoner mark, Postbanken lyfte från sitt checkkonto i FB 51 miljoner och statens checkräkning minskade med 29 miljoner mark, varför den lättande effekten av dessa poster blev sammanlagt 114 miljoner. På exportavgiftskontot återstod 98 miljoner mark sedan staten lyft 2 miljoner. Ytterligare köpte centralbanken obligationer för 4 miljoner mark.
Under de närmaste månaderna tillkommer ytterligare ett par lättande faktorer. För att stimulera investeringsverksamheten har statsrådet nämligen beslutat frige konjunktur- och investeringsdepositionerna från och med början av oktober månad, I konjunkturdepositioner hade fram till utgången av augusti insamlats sammanlagt 245 miljoner mark och i investeringsdepositioner 104 miljoner mark. ”
B. Bgn
Förändringar under augusti från början av
Aktiva KOP NFB HAB SCAB ACA ÅAB GBAB Totalt 1971 1970 1971 1970 Växlar . 621.0 893.1 181.2 116,1 106.9 22.1 4.8 19452 + 62 + 35 + 132.8 —+ 54.0 Län .. er 2281.5 531.3 280.4 227.0 73.8 18.5 6026.0 + 527 + 487 —+ 3052 —+467.9 Checkräkningskrediter 212.4 73.6 19.6 13.0 241 7.3 567.7 + 27 + 63 + 47.8 +108.4 Utlåning till allmänheten ….. . SAS22 3387.0 786,1 4161 346.9 120.0 30.6 85189 + 616 + 585 + 5758 +630.3 Utlåning till penninginst. . . 6.9 8,6 3.5 512.9 B83.0 4.1 2.9 1421.9 + 309 + 215 + 1414 + 50.3 Total inhemsk utlåning . 34501 33956 7896 9290 12290 1241 335 99608 —+ 925 +H800 + 717.2 +680.6 Obligationer . 216.5 218.4 43.5 94,7 80.2 0.0 — 653.3 + 263 + 65 — 195 —138.5 Kassa sissors ee rr 113.0 98.5 22.9 3.0 24.2 31 0.5 2632 + 71.6 + 586 + 514 —130.2 Utländska fordringar . 262.1 194.0 43.1 12.2 10.8 45.8 0.3 5681 —27.9 —368 —+ 348 + 19.6 Inh. fordr. I utl. valuta . 494.3 582.1 34.3 11.7 70.0 11 = 1203.5 + 139 +600 + 427 +414.6 Betalningsförmedling 174.6 112.3 12.6 23.1 11.4 — — I340 + 454 +F 11 — 84.8 —- 390 Övriga aktiva … . 718.7 350.6 66.5 77.0 81.3 5.5. 12 1300.8 + 408 —21 + 2287 +147.5 Summa aktiva ……… vessnan SABB3 49495 10125 11507 1507.6 1896 355 142837 +262.6 +1483 —+ 990.5 +984.8
Passlva Deposlitloner 641.4 75.8 21.9 53.0 6.1 62841 + 64 + 364 185.4 — +405.7 Checkräkningar 100.5 20.3 22.8 16.8 1.4 1201.1 + 814 — 66.5 58.4 — 56.0
Inlåning från allmänheten ….. 3472.6 3053.0 741.9 96.1 inlåning från penninginst. …. 294.2 120.3 151 588. 243.8 +349.7
Total inhemsk inlåning … . 37668 3173.3 757.0 684.2 Skuld I Finlands Bank . Utländska skulder …
Inh. skulder i utl. valuta . 143.9 182.7 25.0 6.0 Betalningsförmedling — - 189.9 151.2 12.6 1.7 Egna medel ……. 296.6 238.9 51.2 43.3 Övriga passlva …ssersserens 3111 398.6 64.7 265.9
Summa passiva . Ansvarsförbindelser
Forum 15/7 . + 524.0 11 22.7 15655 + 435 + 292 + 2102 —177.5 568.5 70.7 302 90507 +131.3 — 09 —+ 4540 +172.2 154.0 6.2 — 7856 — 372 — 67 — 507 +129.5 67.9 5.8 0.0 12547 — 455 + 414 + 695 +586.3 33 785 0.0 4394 — 71 + 89 + 215 + 218 32.6 2.9 0.0 370.9 +105.7 + 584 — 542 — 17.3 87.4 5.3 22 7249 + 01 + 13 + 191 + 92 593.9 20.2 3.1 1657.5 +115.3 + 459 + 4313 + 829 1507.6 189.6 35.5 14283.7 —+262.6 —+1483 —+ 990.5 +984.,6 516.0 29.4 29 B0287 — 416 —642 +1584.5 +—+431.5 25