Företagare i Finland

av Jouko Tyyri Forum 1979-12, sida 30-31, 29.08.1979

Taggar: Teman: företagare

Jouko Tyyri

Företagare i Finland

Vinsten är det pris företagen måste betala för framtiden — för att säkra sig en framtid. Men hos oss beskattas vinsten som en förbjuden njutning. Det finländska företagarklimatet har sina rötter i historien — likaså handelsförbindelserna. Och fortfarande är företagarnas egen skygghet den högst tullmuren …

wWy” Den finländska företagaren arbetar enligt samma linjer som sin skandinaviska konkurrent: målsättningarna och metoderna är principiellt de samma,

Verkningarna av de tunga krigen har dock i motsats till de övriga nordiska länderna hos oss satt sina spår för åtminstone detta sekel. Landet förlorade i samband med krigen rika områden, livskraft, tid, och en stor del av dem som nu borde vara ledande företagare eller beslutsfattare.

Finland har förlorat en avsevärd företagarpotential också i form av emigranter — främst till Amerika och Sverige. Just nu väcker speciellt de språkkunniga kvinnornas emigrationsvillighet uppmärksamhet.

Privatföretagarnas antal minskar. En av orsakerna till detta är den av hävd stora gruppen småföretagare. De och deras familjer har arbetat flitigt trots minimala vinster. Barnen är inte längre villiga att fortsätta med denna ”knapphandel”, då den allmänna lönenivån och den anställdas ställning i avgörande grad förändrats. Individen får en säkrare ställning genom utbildning än genom att ha ett eget företag.

30

Vinsten — priset för framtiden

Vidare kan man konstatera ett gemensamt drag för alla socialbyråkratiska länder: vinsten har dolt sig i näringslivets undermedvetna, Den beskattas som vilken förbjuden njutning eller onödig lyx som helst.

Speciellt svårt har man gjort överförandet av pengar till ny efterfrågan och därmed nya företag. Samhället stöder gamla behov, till exempel boende, och motarbetar på detta sätt passivt nya arbeten.

På grund därav är det allt svårare för medborgaren att sköta sin egen ekonomi som ett företag där han själv fattar de viktigaste besluten. Begreppet jämlikhet har fått innebörden likriktning.

Motståndsrörelsen

Den långa krigstiden stärkte statens grepp om ekonomin. Trots det är staten inte i Finland en lika överlägsen makt som exempelvis i Sverige. Det finländska samhället är rätt borgerligt i den speciella bemärkelsen att ”kronan” uppfattas som främmande beskattare. Statens representanter har otvetydiga drag av fogdar.

Detta har sin bakgrund i lydlan dets historia. Finlands krönta regenter var svenska kungar eller ryska tsarer. Ståthållarna talade främmande språk. Nutidens ämbetsmannaspråk är föga mera begripligt än den forna överklassens språk för allmogen.

Maktens legimitet är därmed redan av hävd i någon mån ifrågasatt, Till yttermera visso ställer sig den relativt konstanta icke-socialistiska majoriteten tvivlande till den relativt bestående folkfrontens kompetens och målsättningar. Som följd av detta accentueras konflikten mellan den kollektiva staten och det borgerliga samhället.

I Finland har man en relativt stark ”motståndsrörelse” på det politiska fältets båda ytterkanter. Finland är svårt att regera över, och många är också kätterska nog att anse att politikerna försökt ”regera” över alltför många och alltför stora helheter. Staten borde nöja sig med en mindre tomt, och i stället sköta den bättre.

”Högervridningen”

Politiskt har denna situation spjälkt upp vänstern i fyra grupper, av vilka den största endast erhåller en fjärdedel av rösterna. På höger FORUM 12/7 håll har oppositionen uppnått en minoritet på en tredjedel av rösterna, vilket är av strategisk betydelse i Finland.

I praktiken betyder det att ingen form av ”socialisering” längre får allmänt understöd i Finland. Detta kallas ”högervridning”. Denna ”högervridning” har dock fortgått så länge, att förändringen måste anses bestående. Vårt största parti skulle redan nu vara borgerligt utan Svenska folkpartiet.

En orsak till denna utveckling torde vara Finlands handelspolitiska ställning. Exporten måste i sista hand stå för de medel, med vilka politikerna förverkligar sina önskemål, och inte ens dessa ”beslutsfattare” har möjlighet att bryta de lagar som styr handelsutbytet. På detta sätt skyddar exporten också de företagare som opererar på hemmamarknaden,

Finlands läge

Helsingfors placerar sig historiskt sett mellan Stockholm, St Petersburg, Hamburg och London. Den finländska företagaren har således kort väg till dessa viktiga centra, och förbin delserna vattenvägen sparar in många kostnader.

Åbo låg under den svenska stormaktstiden i hjärtat av riket, och redan före Adam Smith verkade i Finland den tidens mest upplyste liberal Anders Chydenius som skriftställare. Bottniska viken snarare förenade än skiljde åt.

Helsingfors å sin sida var grannstad till St Petersburg och uppfördes på grund av detta läge till huvudstad i storfurstendömet. Rysslands mest köpstarka områden var hemmamarknad för de finländska företagarna ända fram till revolutionen, och mången blev rik på mycket kort tid. Med hjälp av gamla traditioner och en ny politik har Finland åter fått en god ställning då det gäller de stora östaffärerna.

Revolutionen berövade Finland de bästa köparna och den billiga spannmålen — ”leipä”, det finska ordet för bröd, är lånat från ryskan. Det blev nödvändigt att möjligast snabbt erövra nya marknader. Rekordet inom Finlands sågvaruexport uppnåddes 1927 och har fortfarande inte överträffats.

Skygghet black om foten

Sedermera har den finländska företagaren fiskat i mera fjärran vatten än Östersjön, via London. Under de senaste åren har hemmamarknaden utvidgats västerut, till Skandinavien. Det är ett synnerligen rikt område, vars språk vi har lätt att lära.

Mot bakgrunden av Hansa-traditionen kan man inte ens hävda att Finlands läge är speciellt nordligt, Den svåraste tullmuren har varit företagarens egen skygghet. Men idag hör Finland till världens äldre stater — och till de rikare nationernas klubb.

Avståndet krymper nu framför allt genom den allt snabbare och billigare informationsförmedlingen, som är näringslivets viktigaste tillväxtsektor. Od

Artikeln har skrivits av förfat taren och krönikören Jouko Tyyri.

I den finländska produktionens

Vårt samhälle får sin livskraft av den finländska produktionen. Industrins fortlöpande behov av råmaterial och maskinell utrustning kan ofta tillfredsställas med hjälp av finländska produkter. Om inte de inhemska resurserna räcker till är det dags att vända blicken utåt och etablera internationellt samarbete. Oberoende av vilken väg so skall väljas står vi till förfogande.

Hela vår verksamhet inriktar sig på att trygga förutsättningarna fö den finländska produktionen.

Vårt företag har fyra olika sektorer som specialiserat sig på försäljning av råvaror och produktionsförnödenheter från såväl utländska som finländska leverantörer. Vår lagerservice är snabb och smidig. Våra två produktionsenheter som bygger på finländsk yrkesskicklighet kompletterar företagsbilden.

tjänst.

Tradition och gedigen erfarenhet. Etablerade internationella kontakter. Teknisk och ekonomisk know-how på högsta nivå. Allt detta är ett kapital som vi har byggt upp i över 80 års tid. Det är vad vi erbjude den finländska industrin tillsammans med vårt mångsidiga produkturval. För oss är arbetet för ett ökat välstånd i vårt land en inspirerande uppgift.

KEMIKALIER « LÄKEMEDEL » MASKINER OCH ANLÄGGNINGAR - METALLER - RÖR » STÅL

ALGOL

Södra kajen 8, 00130 Helsingfors 13

FORUM 12/79

Telefon (90) 176 631 Telex 121430 algol s 31