Företag(arna)s Fennia har medvind

av Håkan Nylund Forum 1986-09, sida 16-17, 22.05.1986

Taggar: Teman: företagande

ra, säger VD Karl Elo. — De prakBia tekniska och företagskulturell svårigheterna att slå ihop två medelstora försäkringsbolag är så gott som avklarade, marknadsstrategin och företagsbilden har klarifierats, och resultatet har vänts från minus till plus. Och vi håller fast vid den svenska servicen.

Utgångsläget för sammanslagningen — eller noga räknat överförandet av Fennias försäkringsbestånd till Företagarnas Försäkring, som efter breddning av garantibasen blev Företagarnas Fennia — var besvärligt. Hela försäkringsbranschen mådde dåligt under början av 1980-talet. Skadeförhållandet försämrades i de flesta försäkringsgrenar, och den utländska återförsäkringen råkade internationellt i svårigheter och medförde stora smällar. Bara intäkterna från placeringarna höll resultaten hos försäkringsbolagen på plussidan.

Utvecklingen drev fram fusioner och konsolideringar av de existerande grupperna både på skade- och pensionsförsäkringssidan. Aura och Pohja blev Tapiola, Kalervo delades, Sarnpo startade egen pensionsförsäkring mm.

Komplement för gruppen

För Pensions-Varma — Industriförsäkring — Fennia-gruppens del var fusionen med Företagarnas både en offensiv och en defensiv satsning. Defensiv eftersom Fennia hade uppenbara svårigheter, offensiv då man genom fusionen fick en stark motsvarighet till storindustriinriktade Industriförsäkring för de mindre och medelstora företagen, och ett starkare fotfäste i privatförsäkringarna.

Själva sammanslagningen kostade en hel del badwill, eftersom det större, börsnoterade Fennia togs över av det mindre, och betydelsefullt nog, ömsesidiga Företagarnas, och mycket arbete. I försäkringsbranschen spelar rutinerna och databehandlingen, back office-funktionerna, en stor roll eftersom papperskriget och kundvolymen är stor. Företagarnas Fennia har ca en kvarts miljon privatkunder och ca 30 000 företagskunder! Dessutom håller myndigheterna ett mycket vaksamt öga över försäkringsbolagen.

VD Kari Elo konstaterar att sammanslagningen var mer arbetsam än han kunnat räkna med. — Men sett ur den högsta ledningens perspektiv har allt gått bra, och inga större krascher har inträffat. Rutinerna och systemen förenhetligades i huvudsak i fjol, och vi har kunnat ta i bruk ett helt nytt On-line skadebehandlingssystem.

Återförsäkringen bort

En strategisk linjedragning var också att det “nya” bolaget helt lämnade den utländska återförsäkringen, som gamla Fennia satsat hårt på.

Efter sammanslagningen har också kontorsnätet bantats från startens 94 till 65 idag, medan personalen sjunkit från 1070 personer till ca 950.

16

Företag(arna)s Fennia i medvind, men privatsidan släpar efter

Fennias uppgång i det mindre Företagarnas Försäkring väckte livlig debatt hösten 1983. Sedan dess har kapen och klippen blivit vardagsmat, och stormarna kring fusionen har bedarrat.

Hur ser Företagarnas Fennia ut idag i ljuset av resultatet från 1985, som var det sammanslagna bolagets första fulla verksamhetsår — Någon personalnedskärning i större skala har inte behövts, utan vi har tvärtom nyrekryterat ett 20-tal nyckelpersoner, förklarar Elo. — Kostnaderna för fältnätet — ett av motiven för fusionen — har sjunkit, men är givetvis ännu förhållandevis höga med tanke på kundunderlaget.

— Kontorsnätet är emellertid inte för dyrt, och vår verksamhetsidé kräver service nära kunderna, fastslår Kari Elo. — Driftskostnaderna sväljer ca 30 procent av premieintäkterna, vilket motsvarar nivån hos storbolagen. Dessutom måste man beakta, att fältnätet också betjänar de övriga företagen i gruppen, och att vår omsättning saknar den volymgivande återförsäkringen.

Företagarnas Fennias första prioritet efter sammanslagningen var att säkra sit grepp om företagskunderna, som står för ca 60 procent av premieinkomsten. — Där har vi lyckats behålla både marknadsandel och kundantalet, förklarar marknadsdirektör Bengt Eriksson, en av de nyrektryterade nyckelpersonerna. — Vissa justeringar i försäkringsbeståndet har gjorts med industriförsäkring.

Småföretagen ökar

Bolagets strategi är att profilera sig som ett specialbolag för de mindre och medelstora företagen och företagarna. Segmentet är överlag intressant för hela finanssektorn — banker, försäkringsbolag och finansbolag — eftersom det är en växande sektor där man är beredd att betala för service oc — Namnvalet krävde långa diskussioner, förklarar VD Karl Elo. — Företagarnas är viktigt för vår strategiska inriktning, medan Fennia är ett bra och vällnarbetat namn. Därför behöll vi bägge.

9/1986 FORUM bekvämlighet och inte som storbolagen pressa den sista decimalen.

— Den överväldigande majoriteten av Finlands ca 100 000 företag är små, konstaterar Eriksson. — Det grundas ca 17 000 nya företag per år, och då man beaktar dem som slutar är nettotillskottet ungefär 12 000 per år. Både ekonomin och logiken är klar: det är bland de små och medelstora företagen som det hänger — Vi har segmenterat företagsmarknaden enligt storlek och utvecklat produkterna enligt segmentens behov, förklarar Bengt Eriksson.

— För de små företagen med upp till några tiotal anställda har vi enligt företagarnas önskemål utvecklat ”Företagarens primärskydd”, en allrisk försäkring som fortfarande är unik på marknaden. Försäkringen täcker egendoms-, verksamhet- och personrisker samt ansvarsrisker och rättskydd. Försäkringen kan ersätta uteblivet täckningsbidrag på upp till 12 månader, och har utvecklats så att den ger skydd vid en samarbetspartners konkurs, berättar Eriksson. — Målet är att försäkringen skall vara enkel och heltäckande, och vi har sått den till över 4 000 företag.

Bland de medelstora företagen, där försäkringsbolagen traditionellt konkurrerat med pris och långivning, går Företagarnas Fennia in med sin Företagsskyddsförsäkring, som bygger på den 8 k Systematiska Riskanalysen.

— Med systemet tar vi varje kund, existerande eller potentiell, som ett unikt fall och skräddarsyr försäkringen, säger Bengt Eriksson. — Det är ett jobbigt och dyrt sätt att arbeta, som har krävt att vi lagt ut tekniska specialister i regionerna, men vi tror att det lönar sig att arbeta seriöst.

Mearknadsdirektör Bengt Eriksson har kommit till Företagarnas Fennia utifrån branschen. Marknadstaktiken går ut på att bygga ut och fördjupa de existerande kundförhållandena.

FSRUN 9/198 — Premieinkomsterna från Företagsskyddet ökade i fjol med 27 procent och Primärskyddets trefaldigades, påminner VD Kari Elo. — Med bägge produkterna torde vi ha ett par års försprång till konkurrenterna.

Även om långivningen till företagen inte ses som det främsta konkurrensmedlet, så har bolaget också utvecklat den sidan. — Kreditgivningen har delegerats längre ned till fältet, säger Elo. Dessutom samarbetar gruppen med Föreningsbanken, så att försäkringsbolagen automatiskt går med i finansieringen av FBF-kundernas nystartade företag. För att täcka andra slags finansieringsbehov hos kunderna har vi varit med om att starta ett finansbolag, Y-finans.

För lite paketkunder

Elo och Eriksson är inte lika nöjda med utvecklingen på konsumentförsäkringssidan. — De privata försäkringarna står för ungefär 40 procent av premieintäkterna, och är mycket betydelsefulia för oss, konstaterar Eriksson. — Vi har ca 250 000 privatkunder, med tyngdpunkten på trafik- och bilförsäkringar, men varken Företagarnas eller Fennia var tillräckligt aggressiva i att göra delkunder till helkunder med totalpaket. Medan hälften av landets 1,5 miljoner hushåll idag har paketförsäkringar är det bara en tredjedel av våra kunder som har dem — Det är klart att vi inte kan vara hela folkets försäkrare, men vi kommer definitivt att arbeta på två sektorer, företagen och privatmarknaden, slår Eriksson fast. — På konsumentmarknaden inriktar vi oss främst på tjänstemän, företagsledningen och företagare privat. 10 procent av detta högre segment av marknaden är målet, och en mindre mängd totalkunder är bättre än ett större antal delkunder.

Fast i svenskbygdern — Vår linje på både företags- och privatmarknaden är därför inte att aggressivt försöka öka kundantalet, utan att fördjupa kundförhållandet och göra det hettäckande. På privatsektorn är förmånliga gruppförsäkringar och t ex ungdomsförsäkringarna enbart motiverade om man på sikt kan bygga ut kundförhållandet, anser Bengt Eriksson.

Marknadsföringstaktiken har anpassats enligt dessa krav, och enligt Eriksson arbetar man mycket med direktreklam och telefonförsäljning riktad till den existerande kundbasen. — Styr- och provisionssystem har omarbetats så att de premierar kvalitet i stället för volym, förklarar han.

VD Kari Elo anser inte att Företagarnas Fennia skulle ha tappat Fennias gamla positioner på den finlandssvenska marknaden, — Vi är marknadsledare i det svenska Österbotten, och Karleby är vårt bästa distrikt. Distrikten i Vasa och Nyland hör också till våra bästa, och 12 procent av personalen är svenskspråkig.

Håkan Nylund

Klart bättre resulta 1985 var det första verksamhetsåret för Företagarnas Fennia, där överföringen av Fennias försäkringsbestånd, minus de delar som Industriförsäkring tog hand om och smulorna söm stannade hos Patria, inverkade för fullt. Siffrorna är inte jämförbara med bdkslutet 1984.

Bolagets omsättning, dvs premieintäkterna från direkt- och återförsäkring och intäkterna från investeringar vart 771,9 Mmk jämfört med 563,6 Mmk 1984. Om man i ett teoretiskt räkneexempel slår på beståndsöverföringen på 147 Mmk som ersättning för de fyra månaderna utan Fennia-beståndet år 1984. Tillväxten var alltså kännbar i fjol. Prestationen var stark då man beaktar att premieiniäkterna från återförsäkringen i enlighet med strategin sjönk från 37,3 Mmk till bara 6,7 Mmkl

Premieinkomsterna från direktförsäkringen var 6261 Mmk, medan investeringarna gav 139,1 Mmk, till tre fjärdedelar räntor. Efter avbränningar för kréditförluster på premier, investeringsverksamhetens kostnader och ökat premieansvar var intäkterna för försäkringsverksamheten 747 Mmk jämfört med 577 Mmk år 1984.

Bolaget betalade ut 426,2 Mmk i ersättningar. -— Skadeförhållandet förbättrades med ca 5 procent, konstaterar VD Kari Elo. — Förbättringen var ett resultat av noggrannare kund- och riskval och av våra nya produkter.

De tjocka skivorna av premieinkomster kom ändå från lagstadgade försäkringar för olycksfall och trafik. Skadeförhållandet för de lagstadgade olycksfallsförsäkringarna förbättrades, men på privatsidan var förhållandet dystrare, enligt Elo pgra fördelaktiga gruppförsäkringar.

Återförsäkringen var trots nedskärningen en dålig affär för Företagarnas Fennia. Premieinkomsterna var bara 6,8 Mmk, medan bolaget fick lägga ut 21,3 Mmk i ersättningar. Samtidigt var den egna återförsäkringsaffären en god affär för återförsäkrarna.

Företagarnas Fennias resultat förbättrades kännbart i fjol, Det stokastiska resultatet, dvs ”råresultatet” utan försäkringsbranschens invecklade utjämningar mellan goda och dåliga år, steg från minus 2,8 Mrk till plus 51,9 Mmk. Rörelseöverskottet steg från minus 2,8 Mmk till plus 3,9 Mmk. Som örnsesidigt bolag visar resultaträkningen upp ett an språkslöst överskott på drygt en halv miljon mk.

Bolagets placeringar ligger förutom i lån främst i fastigheter. HN 17