Företagen måste få det lättare!

Taggar: Teman: företag

Alla samhällsgrupper överens:

Företagen måste få det lättare 9 Ett pris- och lönestopp på ett halvt år har ett massiv understöd i alla socialgrupper.

e Det råder också en mycket stor enighet i alla folklager om att företagens villkor inte får göras svårare. Finländarna i alla socialgrupper tycker att företagsbeskattningen ska mildras och att det borde bli lättare för företagen att få lån.

e En stor grupp, framför allt bland arbetarna, vill samtidigt minska företagens vinster. Man motsätter sig dock strängare beskattning, och frågan om på vilket sätt vinsterna sk minskas blir öppen.

e Över hälften av finländarna anser att företagen ger en felaktig bild av sin ekonomiska situation. De, som tycker så här, finns också oftast i den grupp som anser att det finns råd på att höja lönerna utan att det påverkar priserna.

=» De här uppgifterna kommer fram i en stor undersökning som Forum tillsammans med Finska Gallup har utfört, och som finansierats av Näringslivets delegation EVA.

Vi ville känna finländarna på pulsen när det gällde kunskaperna om näringslivet, inställningen till olika ekonomisk-politiska åtgärder, uppfattningarna om vinster och förluster i olika branscher och bedömningen av hur trovärdig företagens information anses vara.

Folk tror och folk tycker

Det brukar framföras många påståenden om ”vad folk tycker”. Vad folk egentligen tycker och vem som tycker vad har inte i större utsträckning undersökts.

Man hör bland annat följande motstridiga påståenden 9 vår ekonomiska kris beror huvudsakligen på oss själva/på importerade faktore 0 företagen ger i allmänhet en alltför dyster/alltför ljus bild av sin situatio Ö företagens vinster borde vara större/är oskäligt stora

FORUM 1/7 Ö man kan inte höja/man kan naturligtvis höja lönerna utan att påverka prisern & man borde skärpa/lindra företagens beskattning

Q ett löne- och prisstopp är i dagens läge det enda rätta/är alltid av ondo,

Nu visade det sig alltså bland annat, att ett löne- och prisstopp har ett mycket kraftigt understöd i vida medborgarkretsar. Intervjuerna genomfördes till största delen veckorna före jul, när diskussionen om maktlagen var som intensivast (den godkändes av riksdagen den 22 december). Över tre fjärdedelar (76 9/9) av de svarande gav åtgärden sitt stöd. Endast 9 procent motsatte sig.

Företagen svartmålar!

Något större förtroende för företagens förmåga att ge en riktig bild av sin ekonomiska situation har man däremot inte. Över hälften av befolkningen (53/09) anser att bilden är oriktig, och för det mesta alltför dyster i förhållande till verkligheten. Precis hälften av arbetarna anser att informationen svartmålar situationen, och denna uppfattning delas av 42 procent av tjänstemännen och

Vänd

Undersökningens bakgrund

Den här undersökningens syfte är att se hur mycket allmänheten känner till om ekonomiska frågor. Den koncentrerar sig på den aktuella ekonomiska situationen, på uppskattningar om olika branschers vinster och förluster samt på finländarnas understöd för olika ekonomisk-politiska åtgärder. Undersökningen utfördes på Forums initiativ och finansierades av Näringslivets Delegation EVA. Finska Gallup genomförde den i form av 479 personliga intervjuundersökningar bland’ ett representativt urval av den 15 år fyllda befolkningen. Den omfattar hela landet med undantag av Åland.

Tidpunkten för intervjuerna var 9—27 december 1977. De utbildade inter vjuarna var 86 till antalet.

De intervjuade personerna fördelade sig i olika grupper enligt följande:

N “70

Alla 479 100 Kön kvinnor 247 ss män 233 4 Älder 15—24 år 86 18 25—34 år 139 2 35—49 år 114 2 50— år 141 29

Utbildning mellanskola 254 53 folkskola 143 30 sludent/akad.ex. B3 1 lantbrukare 73 1 arbetarbefolkning 232 48

Alla N fa 479 100 Utbildning tjänstemän Oo pers. i led. ställning 174 36 Inkomster under 24 000:— 93 19 24 000-42 000:— = 180 38 över 42 000:— 188 35 Boningsorl storstäder 114 24 Övriga städer 164 34 landsbygden 202 42 Län Södra Finland 284 59 Mellersta Finland 118 25 Norra Finland 78 16 ”Medicinmän” förtjänar bäst, varven går äms (Men alla vinster ska ner, säger arbetarn 36 procent av lantbrukarna. Unga personer (under 24 år) är mera benägna att tro att informationen är korrekt.

Det här misstroendet mot informationens korrekthet slår direkt igenom i en annan fråga. Den grupp, som anser att företagen ger en riktig bild av sin ekonomiska situation, anser nämligen att man i dagens läge inte kan höja lönerna utan att det samtidigt måste slå igenom också på priserna.

Bra info, bättre förtroende

De som anser att företagens information inte motsvarar verkligheten

VARNSINDUSTRI anser oftare att det finns råd med löneförhöjningar utan tyåtföljande prishöjningar.

Om företagen skulle kunna öka trovärdigheten hos sin information, kunde alltså en inflationsdämpande lönepolitik kanske vara lättare att bedriva. Dock anser cirka hälften (49 2/0) att det inte finns möjligheter att undvika bindningen löne-prisstegringar.

Bakom misstron mot informationens trovärdighet kan naturligtvis delvis ligga ideologiska orsaker. Observeras bör i detta sammanhang, att det är fråga om företagens egen information, inte om ”allmän” information.

DN JA,DEN HAR GÄTT NER I VARV.

Men man kan naturligtvis fråga sig om informationen dessutom är dålig. Att informationen bland personer med högre utbildning ansågs korrektare kan bero på att dessa personer är mera intresserade att ta del av sådana uppgifter, men också på att de ges i en form som människor med högre utbildning bättre kan tillgodogöra sig.

. Läkemedel vinstetta

De intervjuade tillfrågades också om sin uppfattning om lönsamheten i tio olika branscher. Dessa var utplockade så att de dels representerade den tunga delen av Finlands industri, träförädling och metall, men också sådana branscher som ”vanligt folk” känner till och intresserar sig för: livsmedel, läkemedel, bilförsäljning, reklam och kläder.

I tabellerna här nedan är de grupperade i ordningsföljd, efter vilka branscher som ansågs mest vinstgivande, respektive mest förlustbringande.

Med = förkrossande överlägsenhet rankades läkemedelsindustrin som den mest vinstgivande branschen, hela 67 procent ansåg att vinsterna var ”stora”. Vinstbringande verksamhet är också enligt genomsnittsfinländaren försäljning av nya bilar och reklambranschen.

Vår basindustri: svart bild

Mest röster på ”förlustsidan” samlade varvsindustrin och skogsindustrin — med andra ord vår sk basindustri.

Vilka branscher anses vara mest vinstbringande

Här anges i procent de svarande som ansåg att tio stycken angivna branscher gick med ”stor” eller “liten” vinst. Branscherna är grupperade i ordningsföljd efter hur mycket ”röster” de samlade.

1. Läkemedelsindustrin B2 a 2. Livsmedelsindustrin 75 Va

Försäljning av hushållsmaskiner 75 ?/o 4. Försäljning av nya bilar 72 Ya 5. Livsmedelsaffärer 71 Yo 6. Reklambyråer 6B ”/s 7. Konfektionsindustri 60 9/0 8. Byggnadsindustrin 57 o 9. Skogsindustrin 52 “fo 10. Varvsindustrin 46 “70

FORUM 1/7 ”Handel lönar sig alltid”, anser finländarna, och speciellt i storstäderna tycker man att bil- och hushållsmaskinhandeln är speciellt lönande. I städer upplever man tydligen konkurrensen inom denna handel mera markant, det går ofta att pruta lite på priserna och då antar man kanske att det också måste finnas en vinstmarginal att pruta ned,

I de flesta branscher var det arbetarna som trodde på de största vinsterna, egentligen i alla kategorier utom livsmedel, hushållsmaskiner och bilar. Detta alltså mitt under lågkonjunktur med permitteringar och arbetslöshet. Har informationen ännu inte gått fram?

Lantbrukarna misstror livsmedelsindustrin

Omdömet om företagens information skiljde sig inte hos de svarande beroende på bransch. Både inom vinstbranschen läkemedelsindustrin och förlustbranschen varvsindustrin ansågs informationen vara alltför dyster i förhållande till verkligheten. Åsikterna om hur branscherna ligger till, från mest vinstgivande till mest förlustbringande, var överraskande enhetlig i alla socialgrupper. Ordningsföljden var i stort sett densamma hos alla.

Men lantbrukarna är misstrogna mot livsmedelsindustrin. Medan endast 19 procent av tjänstemännen ansåg att denna industri gjorde ”stora” vinster, ansåg hela 32 pro Vilka branscher går med förlust?

N=47 1. Varvsindustrin 23 Va 2. Skogsindustrin 21 “a 3. Konfektionsindustrin 7 “fo 4. Byggnradsindustrin 13 Yo 5. Försäljning av nya bilar 7 “10 6. Försäljning av hushållsmask. 6 “/o Livsmedelsaffärer 6 “/ 8. Livsmedelsindustrin 4 “fo 9, Reklambyråer 3 Yo 10. Läkemedelsindustrin 270

Man var mest osäker på reklambyråernas lönsamhet. En femtedel av de svarande kunde inte svara på om de gick med vinst eller förlust.

FORUM 1/7 cent av lantbrukarbefolkningen att vinsterna var betydande. Kanske man känner sig dragen vid näsan?

Brett stöd för lättnader åt företagen

En central del av Forums/Finska Gallups undersökning gällde vilket understöd olika ekonomisk-politiska åtgärder har bland en bredare allmänhet.

Utöver frågan om pris- och lönestopp mättes understödet för fyra olika åtgärder & företagens beskattning ska lindra 9 enskilda personers beskattnin ska lindra ÖQ företagen bör få lättare att erhålla lån

Q företagens vinster bör minskas

Mest röster samlade helt väntat lättnaderna i enskilda personers beskattning (85 procent). Redan på andra plats kom pris- och lönestoppet med tidigare nämnda 76 procent. På tredje plats röstade man för bättre möjligheter för företagen att få kredit, det ansåg 72 procent att skulle vara motiverat. Lättnader i företagens beskattning understöddes av 58 pro JAG SKULLE BLI FRISK AV DE HÄR PILLREN, MEN BLOTTA TANKEN PÅ HUR STOR VINST PILLERFABRIKÖRE cent (49 procent av arbetarna och 7 procent av lantbruksbefolkningen stödde tanken).

Minska skatterna!

När det gällde åtgärder som underlättade företagens villkor var enhälligheten nästan överraskande stor. De flesta förhöll sig positiva till dylika åtgärder. Till och med i de branscher där man trodde vinsterna var störst fick åtgärden att mildra företagens skatter betydligt starkare understöd än att strängera dem. Inte heller hade vinst- eller förlustbringande verksamhet något

Vänd

Hur mycket kan man höja lönerna utan att höja priserna?

Den här frågan korstabulerades med frågan om i vilken mån de intervjuade ansåg att företagen själva gav en alltför ljus, alltför dyster eller en rättvisande bild av sin eko nomliska situation. (N=479 företagen ger

Lönerna kan höjas, riktig bild utan prisförhöjningar: få mycket 4 litet 24 inte alls &B vet inte alltför dyster alltför ljus bild bild MO oja 9 8 5 39 36 5 4 —

Om ni tänker på landets nuvarande svåra ekonomiska situation, vad tror ni att den i främsta rummet beror på 1. Till största delen på den ekonomiska verksamheten i hemlande 2. Lika mycket på inhemska som på utländska faktore . Mera på utländska än på inhemska faktore 3. 4. Kan inte säga

Alla — Lantbr. Arbetare Tjänstemän Yo Yo Bf Bf 28 35 28 26 ” 36 42 ” 27 23 24 3 5 7 6 13

Kraftigt allmänt stöd för lönestopp

Inställning till olika ekonomisk-politiska åtgärder

CJ arbetar tjänstemä motsätter sig <«—> stöde lättnader i enskilda personers beskattnin pris -och lönestopp på ett halvt å lättnader i företagens beskattning

A B C lättare lån åt företagen D E företagens vinst bör minskas F skärpt beskattning av företage att göra med önskemålen att företagen lättare skulle beviljas lån. Alla ville göra bördan lättare för alla företag!

Arbetarna vill minska vinsterna

Skillnaderna mellan socialgrupperna kom tydligare fram när det gällde strängerande åtgärder. Av hela populationen ansåg 36 procent att företagens vinster borde minskas (bland arbetarbefolkningen 43 = procent, jordbrukarna 21 procent och tjänstemännen 33 procent). Den största gruppen förhöll sig här dock indifferent och varken understödde eller förkastade tanken, medan motståndarna till att företagens vinster skulle minskas uppgick till 24 procent (16 procent av arbetarna oc 1 33 procent av tjänstemännen, som också hade en mycket deciderad åsikt här, endast tre procent svarade ”vet inte”, medan 17 procent av lantbrukarna var osäkra på svaret), Minst röster eller endast 10 procent, samlade förslaget att strängera företagens beskattning. Också bland arbetarna var det endast 13 procent som understödde tanken.

Men hur?

Det här ger upphov till en fråga: eftersom = arbetarbefolkningen «(43 procent) önskar minska företagens vinster, men inte vill att detta ska ske genom beskattning — hur ska det då ske?

Det är ju via beskattningen som inkomstutjämningen i stor utsträck ning bedrivs. Pekar det här på andra önskemål inför framtiden? Vill arbetarna kanske dra direkt nytta av vinsten i vinstbringande företag (obs. att minister Rantalas förslag om löntagarfonder gjordes efter det undersökningen slutförts). Och hur gör man då i förlustbringande företag?

Det råder en överraskande stor enighet om att företagens villkor inte får göras svårare. Finländarna tycker i allmänhet att beskattningen av företagen ska minskas och att det ska bli lättare att kunna få lån.

Men en stor grupp vill trots detta minska företagens vinster. Kanske det är sysselsättningen man har i tankarna? De förbättrade villkoren kunde tex användas till att öka antalet arbetsplatser. Oo

FORUM 1/78