Företagets strategi - Den ända fasta punkten i tillvaron

av Ulf Nyberg Forum 1994-14, sida 24-25, 03.11.1994

Taggar: Teman: strategi

priset. Därefter börjar han rekommendera aktien åt övriga kunder som sedan kommer att köpa hans aktier till överkurs. En annan typ av missbruk av kundförhållandet är att utnyttja kunskapen om kundernas intentioner till att handla före kundorderna. I denna typ av “front running” kommer kunderna att handla till sämre villkor än vad skäligt är.

Mekanismer skyddar

Det är klart att en uppsjö av mer sofistikerade och mindre uppenbara varianter av agentmanipulation än de här kan förekomma. Men hur ofta förekommer de och hur kan vi undgå dylikt missbruk? Vi bör inte glömma att marknaden är rätt långt är självdisciplinerande och att dylikt beteende alltid är undantag och inte regel. Ett kundförhållande bygger ju på att dylika misstankar överbyggs — och därtill finns det finns mekanismer på marknaden med vilka kunderna kan bevaka sina rättigheter.

Information om gjorda avslut hjälper kunden att bevaka utförandet av sina order och fungerar som en effektiv sporre för aktörerna att utföra kunduppdragen snabbt och effektivt. Det ligger oftast i fondkommissionärens intresse att snabbt utföra ett kunduppdrag eftersom risken att han i efterskott skall hamna i ofördelaktig dager är rätt överhängande.

Detta betyder inte att problemet är negligerbart eller att inga förbättringar är nödvändiga. Helsingforsbörsen förmedlar information om gjorda avslut snabbt och effektivt så att även småsparare har tillgång till den. Ett ofta förekommande önskemål från aktieplacerare är att möjligheten att bevaka hur uppdragsgivarens limit order utvecklas i orderboken borde förbättras.

En utökning av informationen till allmänheten om orderbokens utseende skulle givetvis öka investerarens möjligheter att bevaka utförandet. Konkurrensen på marknaden är dock den mekanism som sist och slutligen är det effektivaste botemedlet mot manipulation. Om marknadsaktörerna är många försvåras den enskilda aktörens möjligheter att påverka marknaden enligt sitt godtycke och då kunderna har många aktörer att välja på, kommer ett gott rykte att vara en värdefull konkurrensfördel bland aktörerna på marknaden. 9

Ekon.dr. Kaj Hedvall är t.f. biträdande professor vid Svenska handelshögskolan, Institutio nen för finansiell ekonomi.

24

Ulf Nyberg

FÖRETAGETS STRATEGI DEN ENDA FASTA PUNKTEN I TILLVARON

En presentation av EKS-strategin

Vad beror framgången på? Hur skall jag veta om verksamheten blir lönsam? Finns det någon enda tast punkt i tillvaron?

Det här är frågor som ständig irriterar företagsledningen, oc medarbetarna också. Varje irritationsmoment gör att verksamheten blir mer eller mindre ineffektiv. Vad vore väl bättre än om man kunde bli kvitt dessa besvärande och pockande frågor och få arbeta och leva utan att ständigt behöva oroa sig för framtiden? Finns det någon “metod” man kan använda och lita på under alla förhållanden sultatet är inte beroende a dem utan av en enda sak: Att du tänker och handlar strategiskt rätt i dag! Framgång eller misslyckande är sedan ett resultat av detta. Det här är den enda “fasta punkten” i verksamheten; du kan inte se in i framtiden, du kan endast arbeta utgående från de soker du känner till i dag, med att förbereda jordmånen på bästa tänkbara sätt så att skörden har största möjliga utsikt att lyckas.

Resultatet beror på strategin

Verksamhetens framgång eller misslyckande beror i första hand på den förda strategin! Det här gäller inte bara afförslivet utan också den personliga karriärutvecklingen. — Strategin är den enda fasta punkten i tillvaron. Det här påstår företagsforskaren och -konsulten Woléjang Mewes (1924—, Frankurt), skaparen av EKS-strategifilosofin och -modellen. Wolfgang Mewes härledde ur sin forskning en naturlig och logisk modell för framgång, och utvecklade EKS-strategin utgå ende från denna. EKS är förkort ning på Engpass Konzentrierte Strategie, på svenska “flaskhalskoncentrerad strategi”. Man kan också säga att EKS är en europeisk strategi/filosofi, med europeiska värderingar. EKSstrategimodellen visar hur man skall koncentrera sina krafter så aft man med mindre ansträngningar kan uppnå betydligt större och, framtör allt säkrare framgång än tidigare.

J: metoder finns det, men re Strategimodeller finns det otaliga, de flesta härstammar i huvudsak från USA eller Japan. De lider i princip av ett stort gemensamt fel; de är egocent riskal Ingen av dessa modeller tar i tillräckligt hög grad i beaktande att marknaden är ett komplext, levande system eller att business är att prestera nytta, inte att maximera vinsten [se mina tidigare artiklar i denna tidskrift, de hjälper dig att först essa specialfenomen). Därför har dessa modeller inte utgjort någon fast punkt, utan man har föllt än den ena modellen, än den andra. Ibland kanske flere modeller samtidigt inom samma företag.

Ar EKS-strategimodellen då en ny tillfällig “ism”? Hur kan man påstå aft något så ogripbart som “strategi” är en fast punkt i tillvaron? Jag skall i det följande beskriva grunderna för EKS-strategin — (Källa: — Bruno Lange Oy, German Management Systems; EKS-Etäopetus. Ursprungstext Wolfgang Mewes, Frankfurter Allgemeine Zeitung GmbH). Läsaren må själv dra sina slutsatser, men jag ber att duläser med öppet sinne och utan förutfattad mening.

Framgångens hemlighet

Alla har vi märkt att några få enskilda företag och människor har klart större framgång hör i livet än andra. En” människa med pengar, kunskap, kontakter, social ställning, trevlig personlighet etc, kort sagt allt man anser behövs för framgång i livet, kommer ändå ingen vart.

Samtidigt kan en annan människa utan några som helst resurser ha en enorm framgång. Vad beror det här på? År det frågan om exceptiorellintelligens, klokhet, tur, genialitet, strategi, makt, resurser eller något annat?

Frågan om framgångens hemlighet lämnade inte Wolfga ewes i fred. Mest kän ewes för sina distansstudiekurser i Tyskland för bokföring, controlling, praktisk affärsekonomi och management. Han ansåg att han var ansvarig för sina elevers framgång och funderade på varför endel elever uppnådde ovanligt bra resultat medan andra, oberoende av att de hade det bästa stödet och största entusiasmen, inte kom framåt. Han analyserade på 70talet flere tusen företags och deras ledares verksamhet. Analysen visade att alla de som ade framgång hade följt samma strategi, medvetet eller omedvetet, Eftersom strategin var den enda gemensamma foktorn för framgången, drog Mewes denna slutsats:

Framgång och misslyckande beror enbart på den följda strategin, alltså av det sätt på vilket man satsar sina krafter och resurserl

Strategi är, enligt EKS, kort och gott det sätt på vilket man satsar de krafter och resurser som man behärskar för att uppnå sin målsättning. Det strotegiska tänkande koncentrerar sig på det väsentliga, som mot vad och i vilken form krakerna skall riktas. Detaljer, såsom organisation, personal- eller finasieringsplanering etc, intresse rar inte i första hand, de stör och leder en på sidan om de verkligt viktiga frågorna. Man ser inte skogen för träden.

Framgång bestäms av människors beteende

Mången anser att en av de viktigaste strategiska frågorna är hur man skall investera företagets kapital så att det ger maximal utdelning. Strategiskt tänkande enligt EKS går ett ste längre, man försöker ta i bru alla till buds stående krafter, också de immateriella kraft resurserna. Företagets framgång bestäms ju i första hand av människornas beteende; företagsledningens och medarbetarnas beteende inom företaget. Kundernas, finansiärernas och leverantörernas motsvarande beteende utanför företaget, och så vidare.

Frågan hur man skall få alla dessa människor att hjälpa företaget i dess utveckling är viktigare än hur man skall placer apitalet! Ju större deras intress är, t.ex. kundernas efterfrågan eller medarbetarnas motivation, desto bättre utvecklas både omsättningen, produktionen, kreativiteten och därigenom också resultatet och kapitalet.

Vad är då “strategiskt tänkande och handlande”? Det måste väl vara något mycket stort och djupt tänkande ekhersom hela företagets framtid ör beroende av det? Om man följer EKS- strategin så är det frågan om enkelt, konkret och egentligen självklart, sunt bondförstånd. Det gäller bara att ständigt fråga sig: har målgruppen någon direkt nytta av det här? Alla är intresserade av att få en “nytta” för sig själv, men få är villiga att söpa om de vet att säljarens enda målsättning är att få största möjliga vinst. Ar nyttan dessutom “tvingande” för deras egen utveckling så har de egentligen inget val.

Resultatet är beroende av motivationen

Fortfarande anser man att pengar främst påverkar motivationen. Så är dock inte fallet. Motivationen är i första hand beroende av förväntningarna! Redan Adam Smith uppfattade på sin tid, att framgång inte beror på storleken av de egna kraft resurserna, utan på förmågan att få omgivningens krafter intresserade av sig sjäv och av den egna målsättningen — alltså av förmågan att skapa förväntningar. Den som leder ett företag utgående från strategiskt tänkande och handlande mot svarande EKS-filosofin, och allt så är inriktade på människor i stället för kapital, förverkligar en humanistiskt företagsekonomi i stället för en kapitalistisk!

Människans andliga kraftresurser ingår inte i dagens företagsekonomiska kalkyler, såsom i t.ex. balansberäkningen. Andå är det motivationen som bestämmer hur företaget ulvecklas! Inom EKS-strategin tar man hänsyn till detta.

Tänk och handla strategiskt

Runebergs bonden Paavo tänkte och handlade strategiskt. Han arbetade varje dag så bra han kunde med att förbereda jordmånen för kommande skördar. Han spekulerade inte över när eller hur hård frost som skulle komma. Då frosten till sist kom och tog halva skörden blandade han “hälfen bark i brödet och tog dubbelt större tag med spaden”, och klarade sig. Han visste att det som var nyttigt för jorden också var nyttigt för honom. Kan inte företag arbeta på samma sätt?

Resultatrikt ledande av företag blir allt svårare. Förhållandena förändras allt snabbare och blir allt svårare att förut säga. Företagen måste anpassa sig allt snabbare: man måste kunna observera och ta i bruk nyheter vid rätt tidpunkt och samtidigt göra sig av med det gamla vid rätt tidpunkt. Vid beslutsfattande måste man ta i betraktande allt fler målsättningar, förmåner, möjligheter, risker och förändringar så att företape kan styras på den objektiv ästa kursen. Samma gäller för karriär- och andra yrkesval.

Målsättningen kriterium och mått

För att kunna göra snabba och lönsamma beslut behöver man en klar målsättning. Målsätt ningen är det kriterium och mått med vilket man mäter varje beslut. Ju klarare och konkretare man uttalar sin målsättning desto lättare och lönsammare löer beslutsprocessen. Många öretag har som mål att maximera vinsten. Beslutet känns bra, i varje fall i teorin. All beslut görs alltså utgående från hur de påverkar företagets kostnader och inkomster. Ett problem är, att resultatet av alla viktiga beslut ses först i en avlägsen framtid. Huruvida den nya produkten, nya maskinen, nya medarbetaren eller det nya verksamhetsfältet kommer att hämta vinst beror inte på dagens utan på de följande årens kostnader och resultat. Eftersom det finns många osäkra faktorer som berör dessa värden har man utarbetat otaliga metoder och modeller med vilka man försöker “beräkna” framtiden . Men kan man beräkna vad som kommer att ske i framtiden?

Strategiskt tänkande enligt EKS grundar sig på sunt bondförstånd:

Man godkänner helt enkelt att man inte kan förutspå framtiden på tillräckligt lång sikt, och gör besluten utgående från dagens grunder. Besluten mäts inte mera utgående från hur de kommer att påverka den framtida omsättningen, kostnaderna eller vinsten, utan hur de i da och i morgon påverkar mark nads- och konkurrenssituatio EE S.strategin grundar sig på fyra arbetsprinciper.

Första principen: Koncentrera dina krafter på det du kan! Genom alt koncentrera dig och specialisera dig skapar du ett inlärningsförsprång jämfört med dina närmaste konkurrenter. Konkurrenskraft är egenilifn ingenting annat än et unskapsförsprång som ständigt måste upprätthållas. Men du skall inte specialisera dig på något speciellt arbete, produkt, metod, kunskap etc. Enligt EKSstrategin skall du koncentrera dig på en noggrant definierad målgrupp och dess problem. Den som inte känner sin målpropp som människor eller allti ärjar med nya målgrupper, förlorar kontakten och därigenom sitt försprång.

Men den som konsekvent koncentrerar sig på ett specifikt marknadssegment kan med hjälp av de erhållna erfaren heterna bygga upp ett ouppnåbart kunskapsförsprång.

Andra principen: Koncentrera dig på den kybernetiskt mest känsliga punkten hos målgruppen! Företagets viktigaste uppgift är att lösa problem och uppgifter på ett effektivt sätt. Men inte vilka problem som helst. Du skall koncentrera dig på [nålgrup ens mest brännande problem, den minimifaktor som hindrar målgruppen att utvecklas. På det sättet störtar du en positiv kedjereaktion. Det är betydligt viktigare att träffa rätt än att ha stora krafter. Marknaderna är komplexa, nätverksbundna system. Om du lyckas träffa mitt i den centralaste knut punkten, sätter du i gång en positiv kedjereaktion där även alla sidoproblem löses automatiskt eller betydligt lättare.

Tredje principen, lagen om minimitaktorn: Vilken är då den mest känsliga punkten? Naturligtvis den flaskhals som hindrar målgruppens utveckling! Men vilken är då denna flaskhals bland alla de som finns? För att utvecklas behöver alla system tillgång till vissa faktorer, så ock öretag. Om någon av dessa faktorer saknas, avstannar utvecklingen. Och vice versa, om man tillför denna “minimifaktor” så fortsätter utvecklingen.

Men om man tillför någon annan av de livsviktiga faktorerna så händer ingenting! Genom att koncentrera sig på den rådande minimifaktorn hjälper man inte endast målgruppen i dess ut veckling, man arbetar också effektivt i ordets fulla bemärkelse.

Fjärde principen. Maximera nyttan, inte vinsten! Företagets framgång är beroende av kvaliteten på dess målsättning, på motivationen som bestäms av målsättningen, på hur klar och konkret målsättningen är och på hur konsekvent man styr mot målet.

Den rätta målsättningen måste alltså vara objektivt och helt naturligt den mest resultatrika. Den måste vara känd och kunna omfattas av alla. Man måste kunna följa den mera konsekvent än vad konkurrenterna följer sina målsättningar. Vilken är då denna objektivt bästa mål sättningen? Om företagandets viktigaste uppgift är att tillfredställa omgivningens behov, så är detta väl den naturliga målsättningen? Frågan är: hur skall vi uppnå den? Det finns ett enda sätt som är både naturligt, konkret och resultatrikt: att »rbjuda största möjliga nytta at målgruppen!

Resultatet av detta blir naturligtvis indirekt nyta åt sig själv också, genom större efterfrå an, större förtroende och störr etalningsvillighet etc. Detta leder ohjälpligt till större vinst för företaget också, fast man inte direkt eftersträvar det.

25