Företagsbeskattningen är alltför hård, momsen bör införas

Forum 1971-03, sida 24-25, 17.02.1971

Taggar: Personer: Olli Ikkala Teman: beskattning

PORTRATTET

Professor Olli Ikkala tar steget över till industrin:

FORUM

Företagsbeskattningen är alltfö hård, momsen bör införas

Valet av professor Olli Ikkala till ny verkställande direktör för Finlands Industriförbund har inte skett helt utan kritik. Kritiken har även kommit Ikkala själv till del. Därför talar han inte mycket om sitt kommande jobb på industriförbundet innan han trätt till och slagit sig ner i den nya stolen. Fortfarande sköter han nämligen generaldirektörsposten på Skattestyrelsen. Han är följaktligen ännu i statens tjänst.

— Det har tydligen varit ett känsligt val, menar professor Ikkala. Om mitt val har spekulerats än det ena, än det andra. Tex att jag skulle få posten på industriförbundet för att jag varit med om att utarbeta nya skattelagar och att jag känner till alla kryphål som industrin kan använda.

— Så ser jag nu definitivt inte på det nya arbetet. Jag själv tror att de grunder, vilka gjorde att valet föll på mej, var helt och hållet andra.

— De sektorer, som jag kommer i beröring med på förbundet är många. En av dem är skattepolitik och det är klart att jag kommer att syssla med det också. Men det är många andra ännu viktigare ekonomisk-politiska frågor som jag ska befatta mej med. Som konsult och skatteteknisk rådgivare har jag kommit i beröring med företagsvärlden och även om jag inte, som mina föregångare, har varit företagsledare så känner jag nog till branschen någorlunda. Dessutom kan man inte jämföra direktörsposten på industriförbundet med posten som chef för ett företag. Jag ser som Industriförbundets viktiga uppgift att befrämja industrins allmänna verksamhetsbetingelser och sålunda verka för hela den nationalekonomiska utvecklingen. Som generaldirektör på Skattestyrelsen har jag fattat beslut som direkt påverkat den värld jag nu ger mej in i.

FORUM: — Vilka uppgifter ser Ni som de angelägnaste?

IKKALA: — Jag vill ogärna komma med någon preferensordning, det är svårt att ta fram enskilda arbetsfält när allt inom näringslivet har samband med något annat. Men jag kommer osökt att tänka på skolnings- och utbildningsfrågan inom industrin. Den är inte up to date. Det verkar som om industrin rusat fram i utvecklingen medan utbildningen av arbetskraft har åtminstone delvis stått på stället. Den industriella utvecklingen har helt enkelt gått för fort för att den övriga utvecklingen skulle hinna med. Det har också forskats för litet i industrins framtid och behov, jobbats på för kort sikt.

FORUM: -— Kan detta misstag repareras?

IKKALA: — Naturligtvis. Vi kan lösa frågan men det är inte värt att vänta och se, utan man måste handla. Och visst görs redan nu mycket, men det statliga engagemanget i fortbildningen och skolningen av arbetskraft måste intensifieras. Det är orealistiskt att tänka sig att industrin själv skulle kunna ta hand om hela skolningen.

FORUM: — Integrationsfrågorna blir väl en annan sektor som Ni kommer att följa med?

IKKALA: — Ja, där har min ståndpunkt hela tiden varit att vi ska delta. Vi är ett litet land med små resurser. Den enda möjligheten, om vi inte vill-sacka hjälplöst efter, är att hänga med och få ett arrangemang till stånd.

Forum 3/7 — Ått vi går med i integrationen i väst behöver ju ingalunda utesluta ökat intresse för östhandeln. Ser vi på de länder som vi får att göra med inom EEC, så märker vi hos dem också ett allt mera ökat intresse för handel med de socialistiska länderna. Industriförbundet har ju gjort upp beräkningar för vad ett EEC-engagemang ger och tar och även om intresset fö r inte är helt odelat så bör frågan få en positiv lösning. Men integrationen är inte den enda »moderniseringsfrågan» jag ställs inför.

Momsen skall i — Mycket har talats om mervärdesskatten, momsen, och om den kan bara sägas att vi mycket snart borde övergå till detta system som skulle gagna hela samhället nationalekonomiskt. Så som skattesystemet nu är upplagt innebär omsättningsskatten påslag på påslag. Vår exportindustri får dras med sådana bördor som våra konkurrentländer inte har och som gör att exporten är långt ifrån så lönsam och inbringande som den kunde vara. Jag vill uttrycka saken så, att momsen är nödvändig för att vi ska hålla vår position i den internationella utvecklingen om vi ser nationalekonomiskt på saken. Alla strukturförändringar som behövs begränsas av det nuvarande skattesystemet som bromsar nödvändiga investeringar.

— Momsen skulle betyda följande e För konsumenten skulle prisindex stiga 1,7 procent då momsen tas i bruk. Efter ett år vore prisindexstegringen bara 1,3 procent och som slutgiltigt höjt prisindex får vi 0,3 procent, vilket vi torde uppnå om cirka 5—6 år efter det att momsen trätt i kraft.

e För industrin skulle investeringarna bli fördelaktigare. Detta skulle i sin tur betyda nya anläggningar, mera arbetsplatser och ökad produktion.

— Vi måste inse att den nuvarande exportboomen inte fortsätter i det eviga, utan att vi måste vidta fortsatta åtgärder. En av de viktiga åtgärder som skulle se till att exporttakten bibehålls eller ytterligare ökas, vore just införande av moms. Eftersom det tar ett antal år innan den kommit igång så borde den alltså införas redan nu.

— Nu kan vi emellertid inte helt ignorera de nackdelar som momsen för med sig, men de inskränker sig egentligen till de ökade leynadskostnaderna. Dessa är emellertid av övergående natur (se procentsiffrorna ovan) och det är klart att införs momsen så måste särskilt låglönegrupperna kompenseras med skattelättnader och direkta subventioner.

FORUM: — Vad tycker blivande VD för Finlands Industriförbund om vår exportindustris struktur, är inte toppen väl smal?

Forum 3/71

IKKALA: — Den har blivit bredare, exporten är mångsidigare än för ett antal år sedan. Men den måste bli än mera mångsidig. En smal exportbas är alltid sårbar.

FORUM: — Ser Ni några möljligheter, att bredda den?

IKKALA: — Säkert har vi sådana möjligheter. Vi kan till exempel ta sikte på sådan industri, där arbetsinsatsen är relativt stor i förhållande till slutproduktens pris. Sådan industri kan väl placeras i utvecklingsområden. En stor arbetsinsats i varje exportvara kan bli ett av våra vapen i kampen med industriländer som har mera kapital bakom sig än vi.

Sänk företagens skatt!

FORUM: — Industrin klagar för jämnan över den hårda beskattningen. Ni som nu har gjort upp beskattningssystemet för bla industrin och flyttar över i industrins tjänst, hur känns det?

IVKALA: — Företagen beskattas hos oss för hårt, hårdare än i de flesta länder. Det vore relativt enkelt att lätta på skattetrycket. Hos oss ser man emellertid fortfarande gammalmodigt på företagen, man ser i dem en hund som man kan piska hur mycket som helst och som tål hur mycket som helst.

— Ändå är det industrin som mest befrämjar det ekonomiska välståndet i vårt samhälle. Det är den som skapar arbetsplatser, inkomster 0 s v. Industrins skattebörda ligger nu ungefär vid 58 procent, varav 43 procent går till statsskatt. Jag anser att denna statsskatt gott kunde sänkas, då konjunkturutvecklingen det tillåter, till 38 procent. Då skulle industrin få mera medel över till investeringar och det skulle betyda flera arbetsplatser och mera skattebetalare.

— Tyvärr går det bara inte att sifferbevisa detta resonemang men jag ser den ovannämnda procentsatsen som ett ganska idealiskt tal.

— Men för att återgå till det gammalmodiga tänkandet: Skulle man föreslå en statsskatt på just 38 procent för industrin i stället för nuvarande 43 så blåste det säkert upp en storm: »Jaha, nu ska industrins högra herrar få det ännu bättre, de ökade inkomsterna stoppar de i egen ficka eller delar ut åt aktieägarna. Detta vore inte fallet, pengarna skulle nyinvesteras.

FORUM: — Vad lämnar Ni efter Er på Skattestyrelsen?

IKKALA: — Bland annat ett hopp om ökad information om skattelagstiftningen, konkret information om allt, ner till den enskilda medborgarens deklarationsbeskymmer. Våra resurser idag medger det inte, men jag hoppas de gör det i framtiden. 25

Utgiven i Forum nr 1971-03

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."