Företagsläkaren — viktig länk i företagens arbetsmiljö

Taggar: Teman: arbetsmiljön

Under morgontimmarna är det vanligen rusning på företagsläkarens mottagning.

Företagsläkaren — viktig län i företagens arbetsmiljö

Läkarens standardfråga: Vad tror ni själv är orsak till er sjukdom? Patientens standardsvar: Det är ackordarbetets fel

Företagsläkaren är egentligen till för yrkessjukdomar och arbetsskador. Men största delen av de sjukdomar som företagsläkarna behandlar beror på faktorer utanför arbetsplatsen, anser några läkare som Forum talat med.

En söndrig hemmiljö och alkoholism är två ständigt återkommande faktorer bakom många sjukdomsfall på företagsläkarens mottagning.

Det är inte alltid arbetstagaren själv inser eller medger detta. I den rekommen dation som arbetarskyddsstyrelsen gör i den lilla blå bok som är företagsläkarnas bibel ”Lääkärin tarkastusohjeet työterveyslain 44 &:n tarkoittamissa töissä” uppmanas läkaren fråga patienten vad han själv anser vara orsaken till sin sjukdom, och läkaren uppmanas registrera svaret.

Det svaret är närapå standard: det är ackordarbetets fel, takten är för hård.

De företagsläkare som Forum talade med verkar både inom industri och handel. De upplever sitt ar bete som stimulerande, kanske framför allt därför att de har ett unikt tillfälle (och en plikt) att närmare stifta bekantskap med den miljö där deras patienter arbetar. De får den vägen viktig information och ledning i sina diagnoser.

För det mesta upplever företagsläkarna förhållandet till patienterna som gott.

Också om de ibland blir lessna över att kallas ”työnantajan kätyri”, arbetsgivarens lakej. Så ser de inte själva på sin situation.

FORUM 7 : 7 1 = Företagens läkarvård i dess nuvarande omfattning bygger i stor utsträckning på den centrala 44 paragrafen i arbetarskyddslagen, som trädde i kraft i augusti 1971.

I början var denna paragraf ett tillhygge i klasskampen. Många läkare kände att det var svårt att få till stånd samarbete. Nu har stämningarna lugnat sig och företagsläkaren upplevs som en tillgång av båda parter.

Paragraf 44 ger företagsläkaren ett drygt arbete. Det börjar genast vid nyanställningen. Alla nykomlingar går igenom den första läkarundersökningen senast en månad efter det anställningen skett. Då börjar man med att fylla i ett standardformulär. Doktor Felix Heikel vid Stockmann gör det själv, medan doktor S Barner-Rasmussen, läkare vid Wärtsiläs Helsingforsvarv, tycker att man får det bästa resultatet då en moderlig sjuksköterska tillsammans med patienten går igenom formuläret. Den nyanställda öppnar sig då lättare och berättar om sig själv och sina eventuella tidigare bekymmer.

Några saker testas automatiskt på alla nykomlingar, syn och synfält, hörsel. Man tar enkla blod- och urinprov. För vissa grupper mäts andningskapaciteten. På Waärtsilä fordras röntgenundersökning om en sådan inte gjorts under det senaste året.

Då varningsklockan ringer

Vid denna första undersökning kan det komma fram något som får en liten varningsklocka att ringa hos läkaren. Doktor Rasmussen uppskattar att det sker i ungefär vart femte fall. Då sätts den undersökta på en speciallista : och får återkomma på nytt efter 1—2 månader.

Det idealiska vore, tycker läkarna, att ha efterkontroll för alla. Men det är praktiskt omöjligt. På Wärtsilä kontrolleras cirka 1800 arbetstagare per år. Det finns en och en halv läkare för 2—3 00 får han en lapp med sig till arbetsförmedlingen där det förklaras varför han inte kunde anställas.

Draget en arvfiende

Enligt paragraf 44 skall vissa kontroller sedan göras med bestämda intervaller. Då inriktar man sig på att undersöka om arbetet gett några skador. Vid Wärtsilä har en tredjedel av arbetarna besvärande buller i sin arbetsmiljö. Bly, svetsgaser och drag är andra hälsovådliga faktorer. Draget är en arvfiende. Det upplevs mycket individuellt, men är i de flesta fall synnerligen besvärande. Försöker man avskärma draget tar det bara ett skutt och ställer till turbulens någon annanstans. För att inte tala om den varma luft som blåser i dörröppningarna i Stockmanns varuhus och leder till tropisk hetta några våningar högre upp. Wärtsiläs skeppsvarv har också problem med draget och det lär inte bli bättre trots att hela skeppsvarvet småningom läggs under tak. Om man täcker arbetsutrymmena innebär det naturligtvis många förbättringar men leder också till nya problem som just drag då kall uteluft och varm inneluft möts, och likaså till ökade gashalter i luften.

Hörselskador från diskotek och industr skall beakta. 16—18-åringar skyddas från vissa typer av arbete, tunga lyft och dylikt. Vilket ofta förundrar nedslitna gamla arbetare som nog väntas orka med det.

Chockerande många ungdomar är hörselskadade redan när de börjar jobba. Diskoteken är förstås syndabocken.

Men industribullret späder naturligtvis på hörselskadorna. Läkarna anser att vi har lång väg kvar när det gäller den tekniska skyddsutrustningen. Den är inte ännu idag varken praktisk eller bekväm.

Riktade hälsoundersökningar: man söker i blindo

Utöver de här föreskrivna läkarundersökningarna finns det också något som kallas riktade hälsoundetsökningar. De är inte obligatoriska, men anbefalls, och görs vid de flesta industrier, främst kanske därför att de predestinerar till ett ökat understöd från folkpensionsanstalten.

Riktade hälsoundersökningar är ett slags undersökningar i blindo. — Man vet inte vad man söker, säger doktor BarnerRasmussen, man vet inte om det man söker lönar sig att hitta, och slutligen vet man inte vad man skall göra om man slutligen hittar det. Men ersättningen — maximalt 60 procent från KELA — är eftersträvansvärd och nästa

Det finns en särskild lagstiftning om unga arbetstagare som företagsläkarn alla företag gör de här riktade hälsoundersökningarna. vänd arbetare.

Jäktigt har också doktor Felix Heikel på Stockmanns. När det är som värst an det komma 200 patienter per dag. En bidragande orsak är att Stockmanns erbjuder läkarvård också åt företagets pensionärer, nu 500 till antalet.

Då den nyanställda kommer för sin örsta kontroll vet läkaren redan i vilket arbete han är placerad och kan testa honom därefter. Om det vid hälsoundersökningen visar sig att han inte är lämpad för det jobb han fått, försöker man hitta ett annat. Går det så illa att alla tillbudsstående arbeten visar sig olämpliga med hänsyn till patientens hälsa,

Alla nyanställda rutinundersöks av företagsläkaren assisterad av sköterskor, och omplaceras vi behov I lämpligare jobb.

14

FORUM 7 - 7 —

Vantrivsel, alkoholism, dålig hemmiljö ger företagsläkaren arbete

Företagsläkaren bör alltid ge ett utlåtande om läkarkontrollen både till arbetstagare och arbetsgivare. De förbättringar i arbetsmiljön som utförs på basen av kontrollresultaten bör i första hand vara tekniska åtgärder. Genom dessa försöker man förbättra — arbetsförhållandena, antingen genom att avlägsna konstaterade hälsorisker eller genom att förhindra deras skadliga inverkan på arbetstagarna. Sådana åtgärder är bl a — utbyte av ämne eller arbetsmeto — inkapslande av skadliga punkter i miljön — effektivering av den lokal luftkonditioneringen och tillförsel av ersättningsluf — spädning av olika halter genom att förbättra den allmänna luftkonditioneringe — undervisning och upplysnin — kontroll av orenheter (i luft och i råvaror — begränsning av den tid man är utsatt för skadlig påverkan (tex genom att bygga över vakningsstationer, styrrum och pausutrymmen) — användning av. personlig skyddshjälpmedel

Det viktigaste ändamålet med företagens läkarundersökningar är att förbättra arbetsmiljön, tills: som det så utopistiskt heter, miljön blir så bra att dylika läkarkontroller är onödiga.

”Extra” sjukledighet kräver diplomati

Den höga frånvaroprocenten från arbetet bekymrar läkarna. Den kan ligga nära 20 procent,

Hur är det, pressas företagsläkarna ofta att skriva ut lite ”extra” sjukledighet? Mycket sällan, anser läkarna, Men de vet å andra sidan att patienten när som helst kan få minst en veckas sjukledighet från någon annan läkare om han säger att han inte känner sig riktigt bra. Så de försöker sköta dylika situationer diplomatiskt: skriva ut en medicin och be patienten ringa någon dag senare och rapportera. Eventuellt ge remiss till specialist om det inte blir bättre. Huvudsaken är att ingen är missnöjd, säger äkarna.

På företagsläkarens mottagning infaller den värsta rusningen under morgontimmarna. En liten orsak kan eventuellt ligga i att sjukledigheten räknas först rån den första dag man inte stämplat in sig. Dessutom vill man förstås utnyttja den naturaförmån som företagsläkaren erbjuder.

Kroppsligt sjuk av psykiska orsaker

Vid sidan av yrkessjukdomarna med orsaker i den fysiska arbetsmiljön, finns det ett ökande antal psykosomatiska åkommor. Folk blir kroppsligt sjuka av psykiska orsaker. — Och en människa som känner sig sjuk är en dålig arbetskraft, säger doktor Heikel.

De psykosomatiska åkommornas orsak ligger ofta i vantrivsel. Doktor BarnerRasmussen menar att felet kan ligga i att samhället uppammar en mekanisk, schematisk bild av lycka, något som alla måste ha och uppleva.

Antalet alkoholister är mycket stort, också bland kelt unga personer, Det kan röra sig kring S—10 procent, tippar dr Rasmussen, Den exakta siffran är ingen riktigt intresserad av att ta reda på. Dr Heikel som har mest kvinnliga patienter bekräftar: alkoholism är lika vanlig hos kvinnor.

Andra sjukdomar är resultatet av en dålig hemmiljö. Dr Heikel har patienter med magsår, fall där han vet att det inte lönar sig att föreskriva att patienten stannar hemma. Där förvärras bar symptomen av hemförhållandena, en försupen make eller andra bekymmer. Han berättar att han också alltid automatiskt kastar fram en fråga om hur det står till med äktenskapet. I förvånansvärt många fall ligger det en skilsmässa bakom sjukdomssymptomen.

Element av politik

Man kan inte förneka att det fortfarande finns element av politik i företagshälsovården, trots att stämningarna lugnat sig betydligt. Arbetarna kan tex anse att åldrandet i sig är ”arbetsgivarens fel”. Man kräver förtidspensionering. Enligt arbetspensionslagen kan arbetstagaren meddela sin arbetsgivare när arbetsförmågan kännbart gått ned, och då skall detta beaktas vid pensionens beräknande. De sista två ”dåliga” åren borträknas och två andra års inkomst tas i stället med i pensionsberäkningen. Egentligen hjälper det här ju bara vid en plötslig försämring i hälsotillståndet. Begynnelsepunkten för en långsam förslitningsprocess, under vilken inkomsterna gradvis sjunker, kan man inte tidsbestämma.

Orättvist pensionssystem

Här är företagsläkarna eniga: det är inte rättvist att en ingenjör hela tiden kan få högre lön oberoende av att han blir äldre, medan en ackordarbetare ohjälpligt börjar sacka efter på äldre dar.

En byggnadsarbetare tar ofta hellre pension tidigare eller flyttar till något annat arbete, eftersom han vet att hans arbetsförmåga småningom avtar. Han utnyttjar de allra första symptomen för att begära förtidspension.

— Det finska folket börjar kunna räkna, säger dr Rasmussen, om det lönar sig att ta förtidspension eller att fortsätta med lägre lön.

Förtidspensionering är överhuvudtaget en brännbar fråga. Men den stora ökningen beror till en del på strukturförändringar, påpekar dr Heikel. Det var när de sk diversearbetarna försvann som yrkesbeteckning som en stor ökning skedde i förtidspensioneringarna. Det drabbade personer som i de flesta fall inte kunde omskolas utan föredrog att ta pension. OO