Företagsledarutbildningen i de nordiska länderna

av Henrik Calonius Forum 1970-12, sida 49-50, 26.08.1970

Taggar: Teman: utbildning

Företagsledarutbildningen i de nordiska länderna

Av ekon.mag. Henrik Calonius

I de nordiska länderna, Sverige, Danmark, Norge och Finland, diskuteras fortbildningen av företagsledare livligt. Läget är i dag något förvirrande, då man fortfarande söker sig fram mo lämpliga former.

Sverlge. I Sverige bildades år 1968 en riksomfattande stiftelse, Institutet för Företagsledning (IFL) av Handelshögskoleföreningen, som står bakom Stockholms Handelshögskola, Svenska Arbetsgivareföreningen, Svenska Civilekonomföreningen och Sveriges Industriförbund. Sedan oktober senaste år ingår i stiftelsen också Svenska Teknologföreningen. Orsakerna till att institutet bildades kan sägas vara att man önskade koncentrera och stärka de resurser som kunde inriktas på att möta det starkt växande behovet av fortbildning för företagsledare. IFL inledde sin verksamhet i januari 1969, men det kan falla tillbaka på traditioner från den kursverksamhet som bedrivits av de organisationer som stär bakom stiftelsen. Dessutom har man skapat ett sk utvecklingsråd, som består av företrädesvis akademiska lärare från universitet och högskolor i hela Norden och som besitter stor erfarenhet i utbildningsfrågor. Formerna för IFL:s verksamhet framgår av följande illustration, som också visar hur IFL:s utbildning förhåller sig till den akademiska basutbildningen och ledarutvecklingen inom företagen.

IFL-seminarier för sty- > relseledamöter och VD 2—S5 dagar < LedarutIFL-kurser — —V | veckling 4—6 veckor < i arbetssituationen IFL-skolan > 6 internatavsnitt = totalt 16 veckor — 4 > Akademisk basutbildning

Forum 12/70

IFL:s verksamhet sönderfaller sålunda i VD-seminarier, IFL kurser och IFL-skolan.

Som exempel på VD-seminarierna kan man ta årets första se minarium. Det ordnades under tiden 7—9. 1. 1970 och ämne var »Planning for Corporate Growth». Som lärare medverkad personer anknutna till Stanford Research Institute. Deltagande kostade 1500 kr, vartill kom en internatsavgift på 300 kr.

Under 1970 planerar man ytterligare tre VD-seminarier.

IFL:s kursverksamhet är som nämnts en utveckling från de kursverksamhet som tidigare bedrivits av medlemsorganisatio nerna, På programmet för 1970 står följande kurser «+ Företagsledning, fyra kurser å 6 veckor e Ekonomisk analys, planering och styrning, en kurs å 4 X 1 vecka e Marknadsföring, en kurs å 2 X 2 veckor e Redovisning och finansiering, en kurs å 2 X 2 veckor + Företagsstrategi i en internationell marknad, en kurs å 2 X 2 veckor.

Kurserna är avsedda för chefer och specialister i högsta elle närmast liggande befattningar i privata, kooperativa och offent liga företag och förvaltningar. Kursavgiften är 1000 kr och in ternatsavgiften 400 kr per vecka, eller för exempelvis den se veckor långa kursen i företagsledning 6 000 kr plus 2400 kr.

IFL-skolan, som inleder sin verksamhet i höst, avser att ge e kompletterande basutbildning i ekonomiska ämnen för per soner i åldern 28—35 år. Studieprogrammet sträcker sig öve ett år med egentlig undervisning under 16 veckor i internat.

Uppgifter om avgifter saknas ännu.

Företagsledarutbildningen i Sverige är inte helt koncentrera till IFL. Tvärtom verkar det som om bildandet av IFL skull ha stimulerat till intensifierade ansträngningar också på anna håll. Just nu håller handelshögskolorna på med att dra up riktlinjerna för den postgraduala utbildningen.

Danmark. Jag vände mig till direktör N. C. Nielsen, Foöreningen af Danske Civilekonomer, för att få tilläggsupplysningar om situationen i Danmark. Han svarade i ett utförligt brev, som jag tillåter mig citera i utdrag: vana n 4 »Lederuddannelsen i Danmark er i »stebeskeen». I Danmark taler vi mere om Management-uddannelse end lederuddannelse, så i det folgende vil gerne benytte ordet »management>. Udviklingen er den, at Danmarks Ehrvervsfond (en statslig organisation der yder tilskud til erhvervslivets organisationers efteruddannelse og kurser) for ca 2 år siden indkaldte samtlige erhvervsorganisationer og andre organisationer, som havde tilknytning til erhvervslivet og de hejere lereranstalter til en konference om hele efteruddannelsesspörgsmålet i Danmark. På denne konference kom det klart frem, at der var et stort behov for en decideret Management-uddannelse i Danmark, men at en sådan ikke fandtes. Konferencens resultat blev bla, at Danmarks Erhvervsfond bad Rektorkollegiet (rektorerne ved de hojere lereranstalter i Danmark) om at undersoge, hvorledes et Management-institut/center eventuelt kunne etableres i Danmark og, hvorledes det kunne arbejde.

Kort efter tog Dansk Ingeniorforening (sammenslutning af civilingenierer i Danmark) initiativet til at indkalde en rekke dimittendforeninger fortrinsvis i tilknytning til de hejere 12reranstalter til et mede, hvor man dreftede etablering af et Management-center. Dimittendforeningerne enedes efter flere meder om at nedsette et underudvalg, som på dimittendforeningernes vegne rettede en henvendelse til Akademiet for Tekniske Videnskaber (ATV) om i sit regie at etablere et Management-sekretariat, som forelebig skulle undersoge, hvad der fandtes af Management-uddannelse i Europa og USA og på baggrund heraf senere soge at opbygge Management-kurser. Det var tanken senere at udbygge dette sekretariat til et Management-center/institut.

Samtidig med dimittendforeningernes henvendelse til ATV kom der en rapport fra det såkaldte Rektorkollegie, hvori man pegede på ATV som en mulighed for etablering af omtalte Management-center.

Endelig kom der en henvendelse til ATV fra en forening med navnet Dansk Selskab til Virksomhedsledelse om etablering af et Management-sekretariat i sit regie.

Alle gode krefter var således enige om at etablere omtalte sekretariat i ATV’s regie. Planerne er imidlertid endnu ikke fert ud i livet, idet der senere er kommet en henvendelse fra et par af de store erhvervsorganisationer, nemlig Dansk Arbejdsgiverforening og Industrirådet.

ATV har nedsat et udvalg, som skal undersege, hvorledes omtalte Management-planer kan etableres, og dette udvalg forhandler i gjeblikket med de 2 store erhvervsorganisationer, og vi må vel nok se i sjnene, at der går et stykke tid endnu, for Management-center-planerne er ved at vere en realitet. Sidelebende er der en del organisationer, kommercielle såvel som ikke kommercielle, der arrangerér og tilbyder såkaldte lederuddannelses-kurser. Imidlertid er der neppe nogle af disse kurser, man kan kalde for Management-kurser,

Dette har fort til, at Foreningen af Danske Civilokonomer har taget sagen op, og vi har netop afboldt et kursus i TOPMANAGEMENT med lerekrefter som professor Eric Rhenman fra Lunds Universitet og professor Erik Johnsen fra Handelshejskolen i Kebenhavn. Kurset var placeret på Costa del Sol i Spanien, og der deltog 24 virkelige topledere fra kendte danske industrivirksomheder. Interessen for dette kursus har i Övrigt veret så stor, at vi må dublere det i februari 1970.

På dette Management-kursus, som af den faglige ledelse er blevet betegnet som det mest avancerede kursus af sin art i Europa, hvilket også blev bekreftet af flere af deltagerne på det förste kursus, som i forvejen havde besegt andre europeiske Management-centre, blev der behandlet fem specielle Topmanagement-emner 1) Beslutningsprocesse 2) Systemaspekter på virksomhede 3) Adferdsprocesse 4) Topledertekni 5) Integratio 50

Med baggrund i udtalelser dels mundtligt dels skriftligt fra deltagerne må dette kursus betegnes som en meget stor succes, og det er FDC’s tanke sammen med den faglige ledelse at opbygge et 5-dages kursus over hvert af de 5 emner, der blev behandlet på kurset, således at FDC i lobet af 2—3 år har et Topmanagement-kursus på 6—7 uger at kunne tilbyde interesserede, Det er yderligere FDC’s tanke, når omtalte Management-center til sin tid er en realitet, at tilbyde Managementcenteret det kursus i Topmanagement, der således er opbygget.

Dette er i grove trek, hvad jeg på nuverende tidspunkt kan orientere om Management-uddannelsen i Danmark.

Foruden FDC’s kursusvirksomhed er der selvfelgelig andre organisationer, der tilbyder ledelses-kurser, således Dansk Arbejdsgiverforening, Industrirådet og Dansk Ingenierforening. Disse leder-kurser må vel nermest betegnes som en gennemgang af de rent tekniske ferdigheder, en leder skal kunne, og ikke så meget decideret Management, då vi i Danmark i så fald ikke havde behov for et Management-center.»

Ytterligare kan nämnas att Foreningen af Danske Civilekonomer år 1967 genomförde en omfattande enkätundersökning av behovet av fortbildning, som sålunda kunnat användas vid planeringen av den kursverksamhet som ovan redogjorts för.

Norge. I Norge är fortbildningen fortfarande spridd på olika organ. Bland de mest kända är Solstrand-kurserna som anordnas av Administrativt Forskningsfond vid Norges Handelsheyskole. Vid dessa kurser ställes visserligen de administrativa problemen i förgrunden, men också andra företagsledarproblem blir behandlade. Kurserna är en veckas intensivstudier och deltagarna betecknas som »kronprinsar» i större norska företag, Norges Handelsheyskole ger ett antal fortbildningskurser, varav ett korrespondensföretagsspel förtjänar ett speciellt omnämnande. Företagsspelet kan spelas av upp till åtta grupper, som befinner sig på olika orter och som sänder in sina beslut till Bergen, Där företas databehandlingen och grupperna får sedan följande spelsituation sig tillsänd per post. Grupperna kan ha mellan tre och tio deltagare och avgiften per grupp var 1 200 kr för det spel som spelades under hösten 1969. Vid Norges tekniske heyskole anordnas seminarier i industriell administration. Seminarierna som ordnas i samarbete med Den Norske Ingeniorforening pågår i fyra perioder om 14 dagar var. Vid seminarierna fäster man speciell vikt vid ekonomiska problem, organisation och socialpsykologi samt vid kvantitativa metoder och databehandling. Kursavgiften är i detta nu 4 000 kr. Dessa kurser är endast exempel på fortbildningen i Norge. En typ av fortbildning bör ytterligare nämnas. Norges Handelsheyskole ordnade nämligen för första gången året 1968—69 en ettårig »Studiekurs i markedsfering> och kursen upprepades också följande år. Kursen är avsedd för personer i ledande ställning inom företagen eller deras marknadsföringsfunktioner och förutsätter att deltagarna efter avslutade studier haft minst en tvåårig praktisk erfarenhet. Avgiften var under studieåret 1968-69 5 000 kr. I Norge hyser man nu planer på att skapa ett internationellt institut för företagsledarutbildning, North European Management Institute (MI). Institutet skall enligt planerna inleda sin verksamhet hösten 1972 och man har utnämnt en direktör som trädde till den 1.7. 70. Likaså har man kommit överens med ett hotell i Oslo-området, som kommer att tjäna som internat. Om planerna realiseras blir MI en internationell engelskspråkig utbildningsanstalt för företagsledare. Icke-skandinavernas andel av studerandena beräknas uppgå till 50 procent. Som förebild har man haft INSEAD i Fontainebleau, som beskrevs i FORUM nr 5/1970. Man planerar étt intimt samarbete med Harvard Business School i USA, som dels skulle stå för Forts. på sid. 53

Forum 12/70