Utgiven i Forum nr 1974-11

Förhandlingar SEV-EG inom en snar framtid

av P-E Paul Forum 1974-11, sida 30-31, 19.06.1974

SEV:s generalsekreterare N Faddejev, den mest uppmärksammade talaren vid Utrikespolitiska Institutets SEVseminarium 23—24 maj i Helsingfors bekräftade ”att EG numera har förklarat sig villigt att inleda förhandlingar om närmare kontakter med SEV-länderna,” och ”att förhandlingar mellan EG och SEV av allt att döma kommer att kunn inledas inom en nära framtid.”

I Finlandia-husets kuloarer gick det livliga rykten om att Faddejev hade kommit till Helsingfors i akt och mening att få goda råd om huru han nu borde föra förhandlingarna vidare med EG-kommissionen. Finlands avtal med SEV ansågs allmänt kunna tjäna som förebild för det kommande avtalet mellan SEV och EG.

Även utan Faddejevs sensationella uttalande måste seminariet anses såsom märkligt. Doktor Kalman Pe csis, Ungern, föredrag tilldrog sig utan tvivel det största intresset bland de ekonomiska experter som deltog i seminariet. Enligt SEV:s komplexprogram av år 1971 eftersträvas en för samtliga SEV-länder vid sidan av de nationella valutorna gemensam ”kollektiv” valuta. Meningen är att den sk transferabla rubeln, som nu tjänar som en avräkningsenhet mellan SEV-länderna, skall utvecklas till e sådan gemensam = ”kollektiv” valuta. Detta innebär enligt dr Pecsi, att de nationella SEV-valutorna i första hand skall göras konvertibla mot den transferabla rubeln, och därmed även inbördes. ”I sista hand gäller frågan den transferabla rubelns användning såsom betalningsmedel beträffande tredje land.” Enligt komplexprogrammet skall inom SEV konstrueras realistiska valutakurser. Detta är numera ett ofrånkomligt krav som en följd av bla den växande turismen.

Av dr Pecsis föredrag framgick i flera olika sammanhang att man i sista hand eftersträvar att göra den transferabla rubeln (och därmed indirekt även de nationella SEV-valutorna) konvertibla gentemot västvalutorna. SEV är villigt att delta i och ingå i det internationella valutasystemet. SEV-länderna är också beredda att ansluta sig till Internatio Faddejev på-t SEV-seminariet:

Förhanc inom e nella Valutafonden. Enligt dr Pecsi bör detta dock ske på följande villkor 1 Det nya internationella valutasystemet och de organisationer som krävs härför måste verka i enlighet med FN:s principer.

2 Den nya ”konstlat skapade likviditeten” (dvs SDR) får icke stimulera de inflatoriska krafterna i världen.

3 Guldet bör bevaras som ”ett viktigt element i valutasystemet. 4 SEV:s eget valutasystem måste få förbli i kraft även efter det att SEVländerna blivit medlemmar i IME.

Man observerar, att de krav som dr Pecsis framställde i väsentliga delar överensstämmer med de krav EG och särskilt Frankrike har framfört. Ma tänker tex på inställningen till SDR, guldets roll och kravet på att integrationens egna valutor och valutapolitik i tillräcklig grad bör beaktas. Under den efterföljande diskussionen framgick bla att SEV-länderna knappast kommer att förhandla var för sig med IMF utan troligen som ett block. Sovjetunionens stora betydelse underströks i detta sammanhang. Sovjetunionen är innehavare av mycket stora guldreserver och ligger på andra plats efter Sydafrika såsom guldproducerande land. Tanken att även den transferabla rubeln kommer att betraktas såsom en universell reservvaluta på samma sätt som dollarn ansågs inte särskilt trolig men inte heller helt utesluten. ”Det skulle vara glädjande om så blir fallet,” sade dr Pecsi ”Viktigaste är dock,” tillade han, ”att ingen valuta i framtiden få lingar SEV-EG snar framti dominera på de andras bekostnad.” Också här är strävan alltså densamma som för EG.

Den nu pågående världsinflationen ansågs med rätta utgöra den största svårigheten för att skapa ett nytt globalt valutasystem där även SEV-valutorna skulle vara med. Världsinflationen medför nämligen att räntenivån stiger överallt och detta är inte i SEV-staternas intresse. De höga räntorna hindrar nämigen SEV-länderna att uppta lån i väst. I många inlägg underströks betydelsen av samarbete oberoende av olika poitiska och sociala system. Doktor J. F. Kormnov från Sovjetunionen underströk att ”SEV-ländernas samarbete inte står i något motsatsförhålande till den internationella arbetsfördelningen, utan tvärtom kompletterar denna.” Polkand Pekka Korpinen ramförde tanken, att det samarbete som

Valmet och Saab-Scania har etablerat i Finland borde utgöra en grund för liknande avtal om marknadsföring i Sovjetunionen. Ekon lic P-E P a ul tog upp frågan om samarbete mellan finländsk industri och SEV-ländernas industri för gemensam export på tredje lands marknader, t ex u-länderna, Denna tanke fick varmt understöd av folkpensionsdirektören E O Tuominen.

Professor M V Semin från Sovjetunionen konstaterade med tillfredsställelse att kontakter mellan SEV och EG numera har etablerats. Han underströk att detta inte betyder ett bortseende från ideologiska olikheter. Viktigare är dock att båda organisationerna har nytta av att utbyta erfarenheter av ’ respektive integrationers genomförande. = Miljövård, energihushållning och transportväsendet är fundamentala gemensamma intressen. (P-E Paul) i

EN ARBETSMILJÖ SOM FUNGERAR SPAR I u ana ä

ATALS ARBETSTIMMAR OM ÅRET ÅT ERT FÖRETAG.

En trevlig arbetsmiljö skapar goda förutsättningar för effektivt arbete. Iskus mångsidiga kontorsmöbelsortiment täcker behovet både för konventionella kontorsrum i alla storlekar och för öppna kontorslandskap. Framfö allt är sortimentet planerat för att uppfylla de fordringa som ställs på effektiv ; arbetsmöbler.

Det lönar sig att se närmar ; på Iskus kontorsmöbler.

Oy Iskun Tehtaat Ab Offertförsäljning: Mukkulankatu 19, 15210 Lahtis 21, tel. 918-43 811

Stora Robertsgatan 4, 00120 Helsingfors 12, tel. 90-647202

Och Isku-affärer finns det i hela landet.

ISkU

Utgiven i Forum nr 1974-11

Sidan är OCRad från en scannad tidning. Rikta feedback till Affärsnätverket Forum på LinkedIn eller @forummag_fi på Twitter.

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."