Försiktig men omstridd räntepolitik att vänta

av Max Arhippainen Forum 1998-11, sida 08, 19.11.1998

Bö konjunktur e puls

EUROPAS KONJUNKTURUTSIKTER PÅVERKAS AV VILKEN RÄNTELINJE CENTRALBANKEN VÄLJER I EURO-ÅLDERN. LINJEVALET HAR LETT TILL MUNHUGGANDE MED DE NÄSTAN ENHETLIGT VÄNSTERLEDDA REGERINGARNA.

id årsskiftet träder EMU:s tred je skede i kraft. Då tar Europa centralbank över ansvaret fö euro-områdets gemensamma penningpolitik. Detta betyder bl.a. att de olika centralbankernas styrräntor ersätts av en gemensam europeisk styrränta, vilket också driver marknadsräntorna nära varandra. Vilken denna gemensamma räntenivå kommer att vara vet vi inte idag.

OM VÄRLDSEKONOMIN YTTERLIGARE STANNAR UPP BORDE RÄNTAN SÄNKAS. Att skapa en penningpolitik för hela euro-området är svårt, särskilt då centralbanken börjar från ett odukat bord i en tid då osäkerheten är stor. Centralbanken måste å ena sidan skapa sig trovärdighet som en orubblig försvarare av prisstabiliteten, vilket skulle tala för en ganska stram penningpolitik. Å andra sidan skulle världsekonomin behöva Europa som en stark tillväxtfrämjare.

De flesta antar idag att centralbanken kommer att inleda med ränta som skulle motsvarar ungefär Tysklands och Frankrikes nuvarande nivå. Genom att andra delar av Europa har högre räntor betyder det en sänkning av medel räntenivån i Europa med 0,3 procent. Om tillväxten i USA fortsätter och Asien sakta börjar återhämta sig, kan detta vara en lämplig linje. Men om utvecklingen blir sämre väntat, borde ECB lätta på sin penningpolitik för att trygga tillväxten i Europa.

RÄNTORNA KONVERGERAR SOM BÄST. Tyskland och Frankrikes s.k. repo-räntor har det senaste året legat på 3,3 procent. De två senaste åren har Finlands motsvarande styrränta varit nära dessa länders nivå. Däremot här flera andra euro-länder haft högre räntor - Irland p.g.a. den höga tillväxten och inflationsrisken. vissa sydeuropeiska länder p.g.a. trovärdig Kolumnisten är ekonomist vid PTT Pellervo ekonomiska förskningsinstitut.

hetsproblem och sin inflationshistoria. Nu närmar sig emellertid styrräntorna inom euro-området varandra. Kring månadsskiftet oktober-november sänkte bla. Italien, Spanien och Portugal sina räntor till mellan 3,5 och 4 procent. Ännu två år sedan var t.ex. Italiens diskontoränta ännu över 8 procent.

MUNHUGGANDE MELLAN POLITIKER OCH CENTRALBANKEN. Diskussionen om penningpolitiken har emellertid blivit mera eldfängd under de senaste veckorna. I bakgrunden finns en ekonomisk och en politisk faktor. Dels har USA lättat på sin penningpolitik, vilket har stärkt eurovalutorna i förhållande till dollarn och försvagat Europas konkurrenskraft i förhållande till USA. Dels innebar maktskiftet i Tyskland att nästan alla EUländerna idag regeras av vänster- eller vänsterledda regeringar. Detta har definitivt skärpt tonen i dialoger mellan regeringarna och centralbanken. Tysklands nya finansminister Oskar Lafontaine har varit särskilt högljudd. Han har direkt angripit centralbanken och har sagt att det är ”fundamentalt fel” att penningpolitiken bara skall befatta sig med prisstabiliteten. Dett är anmärkningsvärt eftersom tyska politiker i allmänhet haft stor förståelse för inflationsbekämpning och centralbankens oberoende, något som Maastricht-avtalet också helt entydigt stadgar om. ECB:s direktion är rentav förbjuden att ta emot direktiv.

Konflikten konkretiserades i sam band EU:s toppmöte i Österrike i slutet av oktober. Före mötet träffades de socialdemokratiska ledarna till en intern lunch, där man uttalat efterlyste en lägre räntenivå för att stimulera tillväxten. ECB:s chef, holländaren Wim Duisenberg, såg sig nu föranledd att offentligt ta avstånd från politisk påtryckning av bankens penningpolitik, och förklarade att banken inte för närvarande såg något skäl att sänka räntenivån.

Det är olyckligt att diskussionen om räntenivån i Europa tagit denna vändning. Centralbanken borde inte ge efter för påtryckning, för då kan euron förlora trovärdighet före den ens införts, vilket skulle minska effekten av all kommande penningpolitisk. Men samtidigt kan Europa som ovan nämndes snabbt vara i en situation då penningpolitiken objektivt sett borde lättas. I värsta fall kan regeringarnas krav på räntesänkningar alltså leda till att dessa inte verkställs. &

Max Arhippainen

RÄNTORNA KONVERGERAR NEDÅT Fem europeiska länders styrräntor 1996-9 an T 69 LT.

4200 NO 24 0 0 199 199 1998

FORUM NR 11/98

Affärsmagasinet Forum var år 2021 Finlands enda svenskspråkiga affärstidskrift och beskrev sig som "ett unikt magasin som riktar sig till beslutsfattare och experter inom näringslivet i Finland och Norden. Tidningen har en upplaga på 11 000, och når varje månad 27 000 läsare, i huvudsak ekonomer, ingenjörer och diplomingenjörer. Bevakningsteman inkluderar ekonomi, börs, teknik, ledarskap och arbetsliv, med reportage, profilintervjuer, livsstil och kolumner. Forum upprätthåller dessutom diskussionsforumet Affärsnätverket Forum på Linkedin, den största svenskspråkiga gruppen i Finland och en av de största på svenska på hela Linkedin. Där diskuteras trender och aktuella frågor inom näringsliv, arbetsliv och innovationer. Tidskriften utkommer med 10 nummer/år."