Försiktigt framåt i år - varning för importstopp

Taggar: Teman: import

OECD sökte riktlinjer för 1974:

Försiktigt framåt i år — varning för importstop | dyningarna efter den första oljechocken sammanträdde OECD-ländernas representanter till ett möte i Paris här nyligen. Pol mag likka P u ro från finansministeriets folkhushållningsavdelning, byrån för internationella ärenden, rapporterar från mötet i vilken riktning OECD-länderna — och därmed de flesta av Finlands viktigaste handelspartners — börjat justera sina prognoser för detta år. En gemensam ekonomisk politik har inte utkristalliserat sig, bland annat därför att oljekrisen drabbar olika länder så olika. En försiktigt expansiv finanspolitik rekommenderades rätt allmänt, medan restriktioner i detta skede skulle kunna fördjupa konjunkturnedgången.

10

Då oljekrisens chockverkan så småningom lättar har man i olika länder börjat justera 1974 års prognoser och planera den framtida ekonomiska politiken. Såsom läget ser ut i dag, kan industriländernas energibehov = tillfredsställas, och energibristen kommer inte att inverka menligt på den ekonomiska utvecklingen i år. Men som följd av de brant stigande bränslepriserna påskyndas inflationen och de marknadsekonomiska ländernas handelsbalans går med betydande underskott. Med försvagad

Forum 4/7 konjunkturutveckling väntas också sysselsättningsläget snabbt försämras. Inflationen i länder med marknadsekonomi var redan år 1973 betydligt snabbare än under de senaste åren i medeltal. I de flesta länder väntas energiprisstegringen i år indirekt höja konsumentprisen åtminstone 3—4 procent. Då inkomstnivån kraftigt torde höjas försvagas produktionsutvecklingen och de höga råvarupriserna förblir konstanta. År 1974 väntas konsumentprisstegringen i de flesta industriländer vara tom betydligt över 10 procent.

Den stegrade inflationen kommer i år kännbart att försvaga hushållens realinkomster och också efterfrågan. I synnerhet på bilar men också på andra varaktiga konsumtionsvaror kommer efterfrågan antagligen att minska. Investeringsverksamheten torde däremot fortsätta relativt livlig bla på grund av ökade energiinvesteringar. I de stora industriländerna USA, Japan och Storbritannien — väntas = totalproduktionen minska under första hälften av året men växa något under den senare hälften. Enligt de senaste veckornas prognoser kommer bruttonationalproduktens värde i OECD-länderna att under hela året öka högst 1—2 procent.

OECDSs tilläggsräkning för oljan: 50 miljarder dollar

Rätt tydligt kan man också urskilja det förändrade energilägets verkningar på olika länders betalningsbalans. OECDländerna kan i år vänta sig en tilläggsräkning på 50 miljarder dollar för oljeimporten, Deras bytesbalans kommer under år 1974 att visa ett underskott på 40 miljarder dollar, medan den senaste år visade 4 miljarder i överskott. Men tilläggsräkningen har mycket varierande inverkan i olika länder. USA är mycket liter. beroende av importolja. Av de västeuropeiska länderna torde Tyska Förbundsrepubliken få lida minst. Dess bytesbalans, som nu visar överskott, kommer under år 1974 att visa bara ett svagt underskott eller tom jämvikt. Däremot växer Storbritanniens underskott i bytesbalansen kraftigt. Det tillägg som de höjda oljepriserna har fört med sig i OECDs europeiska medlemsländer motsvarar i medeltal 3 procent av bruttonationalprodukten — en inkomstöverföring till de oljeproducerande länderna.

Oljeländernas extrainkomster kommer tillbaka som investeringar

Då exportfrågan sjunkit och det dessutom finns relativt små möjligheter att öka importen från de oljeproducerande länderna kan man knappast detta år betala den höjda oljeräkningen i industriländerna genom att öka på exporten. Man antar dock att de oljeproducerande

Forum 4/7 länderna kommer att investera största delen av sina extrainkomster på internationella kapitalmarknader. På så sätt kanaliseras pengäårna tillbaka till industriländerna och möjliggör ersättning av oljeutgifterna genom ökad skuldsättning. Men de penningströmmar som flyter tillbaka antas inte fördela sig lika mellan industriländerna i samma förhållande som den oljeräkning länderna skall betala. Det här kan väsentligt förändra den ekonomiska jämvikten i-länderna emellan. Vid allokeringen av oljeinkomsterna kommer den internationella kapitalmarknadsmekanismen att ställas inför ett svårt prov. Då man tidigare inte har erfarit en lika stor utvidgning av kapitalmarknaderna, vet man inte hur dessa kommer att anpassa sig till den nya situationen.

Kapitalmarknaden ändras kraftigt Förändringarna i den internationella kapitalmarknaden kommer kraftigt att återspeglas också i de olika industriländernas inhemska penningmarknad och -politik år 1974. Trots försvagad högkonjunktur fördes ännu senaste år en sträng penningpolitik för att tygla den inhemska efterfrågan och inflationen. Omkring årsskiftet lättade emellertid bla USAs, Tyska Förbundsrepublikens och Storbritanniens penningmarknader, även om penningpolitiken fortfarande är jämförelsevis restriktiv. Också den finanspolitik, som förts för att stävja tillväxten i efterfrågan, ändrades senaste år i en mera neutral riktning.

Ekonomiska anpassningssvårigheter av hittills okänd storlek

Då inflationen får fart och underskottet i handelsbalansen ökar som en följd av energiprisernas våldsamma stegring anses detta i många länder förutsätta att man fortsätter med en återhållsam penning- och finanspolitik. Å andra sidan fordrar den sjunkande efterfrågan och upprätthållandet av sysselsättningsläget så småningom stimulerande åtgärder så att den begynnande konjunkturnedgången inte blir alltför djup. Inom den ekonomiska politiken står man m ao inför ett svårt val, Situationen försvåras speciellt av att man inte har några tidigare erfarenheter av ekonomiska anpassningssvårigheter av samma storleksordning. Den djupa, plötsliga förändring som skett i den ekonomiska utvecklingen och de fördröjda verkningarna av de ekonomisk-politiska — besluten = fordrar absolut snabba åtgärder. Samtidigt är faran att misslyckas naturligtvis stor.

Försiktig expansion och stimulan för konsumtionen

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken behandlades utförligt bl a vid OECDs ekonomisk-politiska kommittés möte i

Paris för ett par veckor sedan. Då oljekrisens följder och konjunkturutvecklingen storligen varierar mellan de olika länderna är också utgångspunkterna för en ekonomisk politik mycket olika. Att den ekonomiska politiken inom den närmaste framtiden borde ändras i en åtminstone något mera expansiv riktning, är man på olika håll rätt ense om. Stödåtgärderna torde främst rikta in sig på att öka konsumtionen, eftersom investeringsverksamheten fortsätter rätt livlig.

Få i-länder går in fö skattelättnader — utom vi Förändringarna i den ekonomiska politiken varierar dock i olika länder. På basen av de erfarenheter man fått i olika länder under de senaste åren anser man möjligheterna i detta skede att tillämpa inkomst- och prispolitik vara små. Bla i USA kommer man antagligen att avstå ifrån den nuvarande stabiliseringspolitiken, Den offentliga sektorn torde däremot år 1974 spela en central roll i industriländernas regleringspolitik för “efterfrågan. Betydelsen av statsmaktens åtgärder kommer att bli stor i synnerhet då det gäller att trygga realinkomstutvecklingen. I år kommer man troligen att tillämpa stimulerande åtgärder huvudsakligen sektorvis. De främsta objekten är vissa konsumentgrupper och eventuellt särskilda investeringsobjekt som tex bostadsinvesteringar. Däremot kommer i-länderna antagligen inte — i motsats till oss — att anse det befogat att i finanspolitiken i år vidta vittgående, permanenta skattelättnadsåtgärder. Finanspolitiken, som så småningom går i expansiv riktning, försöker man stöda genom att lätta på penningmarknaden. De internationella kapital- och valutamarkandernas utveckling kan emellertid i år i de flesta länder mer än vanligt begränsa penningpolitikens möjligheter.

Restriktioner för importe fördjupar krisen

Då en världsomfattande konjunkturnedgång hotar kommer de stora industriländernas linjeval i den ekonomiska politiken att ha mycket djupgående internationella följder. Man kan rätt friktionsfritt lyckas anpassa ekonomin till den förändrade energisituationen. Men om länderna allmänt anser det nödvändigt att av betalningsskäl fortsätta med en restriktiv politik eller t om vidta åtgärder för att begränsa importen, kommer konjunkturnedgången antagligen att fördjupas och förlängas. De ekonomiska problem som oljekrisen förorsakar industriländerna är dock betydligt mindre i jämförelse med de icke-oljeproducerande u-länderna, vilkas möjligheter att anpassa sig till det förändrade energiläget är märkbart sämre. C 1