Forskningssamarbete mellan högskola och näringsliv ger ny kunskap&tillämpningar

av Ragnhild Artimo Forum 1995-10, sida 42-46, 24.08.1995

Taggar: Personer: Bertil Roslin Teman: högskolor

Forskningssamarbete mellan högskola och näringsliv ger

NY KUNSKAP &

TILLÄMPNINGAR

Ragnhild Artimo

Universiteten skall samarbeta med det samhälle de är en del av — men hålla tillräcklig distans till samhället för att kritiskt kunna värdera det, säger ÅA:s kansler Bertil Roslin. Idag rynkar ingen längre på näsan åt “uppdragsforskning”. Forskningssamarbetet mellan högskolor och näringsliv är en självklarhet, och ger båda parterna ny kunskap och nya insikter.

Hets föder inte stora tanka Åbo Akademis kansler Bertil Roslin — med en näringslivsroll som direktör vid Alko-Bolagen — skulle “önska ÅA:s professorer möjlighet till den typ av reativitet som föds ur frihet rån hets och ständiga utvärderingar”.

— Stora tankar föds inte i ett årt inrutat program. Nya idéer rodas bäst i ett klimat av fria diskussioner under obundna ormer.

Professor Roslin medger att an just nu är påverkad av Erica Jongs bok om Henry Miller — Kreativitet kräver för att blomma ett visst mått av dagdriveri och slösaktig tidsanvänd sikte på nationens vetenskapliga framtid att sträva efter at 4 göra universiteten till fabriker. De resultat som ett universitet med tillhjälp av sina forskare, lärare och studenter åstadkommer borde utvärderas på 10-20 års sikt, inte per årsbokslut.

Och, tillägger Roslin. ÅA har klarat sig mycket bra den senaste tjugoårsperioden.

— En mätare på det är att akademin genom åren dragit till sig så många långt hunna vetenskapsidkare, framstående och färgstarka forskare och lärare. Genom sina meriter och sitt kunnande har de haft stora valmöjligheter, ofta globalt. Tydligen lockas de av ÅA:s miljö och andliga klimat. Växelverkan mellan dessa personligheter har varit berikande.

En högskola skall också betjäna sin region, menar professor Roslin. Sydvästra Finlands industriella struktur och de dynamiska företagen i regionen har gett möjligheter till ett mångsidigt samarbete mellan ÅA och industrin, framför allt inom den tekniska och naturvetenskapliga sektorn. Men en breddning till humaniora skulle enligt Roslin vara fruktbar och konkret nyttig både för akademin och för företagsvärlden.

— Inom industrins organisationer och allt fler företag börjar man inse att den nya kunskap som skapas vid högskolor kan vara nyttig också på längre sikt. Även vetenskaper som traditionellt inte associeras med industriverksamhet kan ha en vikti funktion. Exempel på sådana områden är tvärkulturella studier, religionsvetenskap. geografi, och givetvis språkvetenskaper. I och med företagens internationalisering och entré på nya marknader har man — kanske av bitter erfarenhet — insetl att också större sociala färdigheter är viktiga arbetsredskap. För en industrikemist som skall leda ett projekt i Malaysia räcker det verkligen inte med kunskaper bara i kemi. om än aldrig så goda!

Men också utmaningar på närmare håll, inom EU som vi är en del av, kräver skärpning och nya slag av färdigheter.

— Det finns ett växande be hov av företagsledare som har en bred europeisk kulturorientering. För företagens nyckelpersoner kunde kontakter med humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare ha en del att erbjuda.

Roslin nämner också den företagsetiska forskning som bedrivs vid ÅA. En intressant iakttagelse är att de företag som klarat sig bäst genom åren också konsekvent hållit en hög etisk standard. ÅA har även satsat på teatervetenskap — och i marknadsföring ingår som bekant en hel del teater, menar Roslin. Det finns rum för nytänkande och nya [ormer för forskningssamarbetet mellan industri och högskolor. Attilvderna i högskolevärlden till extern finansiering är idag öppna och övervägande positiva.

— Vilket är utmärkt. så länge man kommer ihåg att en högskola inte får ses som en åsna som kan sättas att dra någon annans lass. Högskolan har sin egen dignitet och sin egen huvuduppgift. att skapa ny kunskap; företagets uppgift är att göra pengar och skapa egendom. Samarbetet mellan dem måste baseras på att båda vinner. Företagen har problem som högskolorna kan finna lösningar på, och högskolornas forskarfärdigheter breddas med de nya utmaningar och erfarenheter projekten ger.

Åbo Akadem ställda är ca I 000.

universitet.

budgeten.

8 Åbo Akademi, Finlands enda enspråkigt svenska universitet, grundades 1918 som ett privat universitet. ÅA förstatligades 1981. Akademin “ser som sin uppgift att tillgodose den finlandssvenska befolkningens behov av högre undervisning och forskning”.

e ÅA har sju fakulteter: i Åbo humanistiska, maternatisk-naturvetenskapliga, ekonomisk-statsvetenskapliga, kemisk-tekniska samt teologiska fakulteterna; i Vasa pedagogiska samt samhälls- och vårdvetenskapliga fakulteterna. som sedan 1992 tillsammans bildar Österbottens högskola. Dessutom verkar vid ÅA flera institut och inrättningar som är fristående [rån fakulteterna.

& ÅA:s kansler är professor Bertil Roslin (sedan 1995), och rektor professor Bengt Stenlund (sedan 1988). Antalet studerande är idag drygt 5 500. Akademin har i år rekordmånga sökande, ca 2 000. Antalet an 6 ÄA ger studiernas internationalisering hög prioritet. Student- och lärarutbyte sker inom ramen för bl.a. NORDPLUS (Norden). ERASMUS (Europa) och ISEP (USA). Ekonomutbildningen deltar i projektet ECTS (European Course Credit Transfer System).

0 Vid ÅA sluderade senaste läsår drygt 200 utländska studenter från 25 länder. 1994 vistades 150 AA-studerande vid utländska samarbetsuniversilet. ÅA, Åbo universitet och Aho handelshögskola samarbetar kring projektet The International University of Turku/Åbo med målsätlningen att maximera nyttan av internationellt utbyte med andr 0 Av ÅA:s budget 1995 på 296 Mmk utgör 97 Mmk extern finansiering. För 75-årsjubilerande kemisk-tekniska fakulteten KTF är den externa finansieringens andel extra stor — senaste år 56 procent av fakultets Forum nr 10795

ON

Bengt Stenlund

Strategi, klara

Oo ,. . mål viktiga Åbo Akademis rektor Bengt Stenlund anser att grundforskningen nationellt har ett sämre prioriteringsläge än tillämpad forskning.

— Det har dels varit en följd av det trängda ekonomiska läget. men trenden är klar om man ser vart bulken av forskningspengarna går. TEKES roll är att stöda tillämpad forskning. men tyvärr har Finlands Akademi har gått bakåt då det gäller anslag till grundforskning.

Glädjande nog, påpekar professor Stenlund, börjar man inom industrin inse vikten av att satsa pengar inte bara på korta. målfokuserade högskoleförlagda projekt. utan också långsiktig forskning och kontinuerlig uppföljning av vad som händer i forskningsvärlden.

— I t.ex. USA är informationsutbytet mellan näringslivet och högskolorna effektivt satt i system med företagskonsortier där man gemensamt satsar forskningsanslag. öronmärkta. men också som “öppna checkar”. till högskolorna eller sponsrar dessas verksamhet. Motprestationen är insyn i det nya som händer inom forskning. och mer subtilt den goodwill företagen får då de stöder skapandet av ny kunskap.

Stenlund tror inte att den amerikanska modellen skulle vara exporterbar direkt, men menar att en systematisk dialog mellan näringliv och högskolor kunde bygga på ett sådant konsortietänkande.

— Tidigare var man inom högskolevärlden ängslig för att industrin vid alltför nära kontakter skulle göra ansatser att styra högskolornas forskning. men idag — och här talar jag om ÅA — har högskolan en klar linje. eget momentum, och internationellt erkännande att falla tillbaka på. och det reflekteras också i de externa forskningsuppdrag vi väljer att kom Forum nr 10/9 plettera vår grundforskning.

Stenlund menar att det vore viktigt att kunna binda de externa projekten till högskolans egen strategi och utforma en klarare målsättning för hela forskningsverksamheten och finansieringen av den på lång sikt.

Och en del av strategin borde inom de närmaste åren inriktas på att i företagskontakterna — som av bla. historiska skäl (skogskunnandet) till merparten varit inhemska och nordiska — gå utanför den nordiska gemenskapen, och finna samarbetspartners i Europa. och framför allt inom EU. Det är där morgondagens stora utmaningar väntar.

— Med det avancerade kunnande akademin har på många specialområden är vi väl rustade att profilera oss också på nya arenor. Bl.a. på den kemisk-tekniska sidan har vi lyskraftiga projekt, av vilka professor Mikko Hupas LIEKKI är ett av de mest kända, på ekonomiska sidan har vi enheten TIAMSR och professor Christer Carlsson, som är intensivt engagerad i internationella samprojekt. Nordisk och amerikansk anknytning har träförädlingskunnandet och de projekt med stor potential som professor Dan Eklund leder.

— Under sommaren har vi inom ÅA haft en hektisk period med förberedandet av ansökningar till EU:s fjärde ramprogram. och avdelat Margareta Nybacka-Willner på heltid för att handha den informationen, berättar Stenlund. — En ny inmutning i fjärde ramprogrammet är socioekonomisk forskning. Och i det femte ramprogrammet. där jag är medlemi en planeringskommitté. breddas ämnesbasen förhoppningsvis ytterligare med humaniora. som redan väckt stort intresse och där Danmark kommer med ett eget förslag. Denna breddning av spektret EU-projekt är glädjande, och dessutom modest till kostnaderna. enär dessa vetenskaper inte kräver dyrbar apparatur…

Rektor Stenlund är aktivt engagerad i ÅA:s internationalisering genom medverkan i talrika internationella organ. Bl.a. representerar han tillsammans med Nokias FoU-direktör Yrjö Neuvo Finland i ESTA. European Science and Technology Assembly, sitter i styrelsen för europeiska rektorsrådet. och leder en arbetsgrupp benämnd European Union Research Policy. vän Åbo Teknologicentru [+] Ab Teknologicentrum (TTk: Turun Teknologiakeskus) är ett sam fund som bildats avi BioCity, DataCity och ElectroCity verksamma teknologi- och serviceföretag. forsknings- och utbildningsinstitutioner samt FoU-enheter. Verksamheten täcker ett brett spektrum med huvudområdena bioteknik. materialforskning, elektronik och informationsteknik.

I BioCjy verkar bla. Bioteknikcentrum gemensamt för Åbo Akademi och Åbo universitet, samt ett tiotal bioteknikföretag som utvecklar. producerar och marknadsför bl.a. läkemedel, diagnostiska preparat. mätinstrument och enzymprodukter samt laboratorie- och projekttjänster.

I teknologicentret verkar också ÅA:s, Åbo universitets och Åbo handelshögskolas enheter för databehandling, universitetets avdelning för elektronik och informationsteknik och rymdlaboratorium, samt ca 30 företag i branschen. ÅA och universitetet har koncentrerat sin materialforskning till Materialforskningscentret i ElectroCity. Förbränningstekniska forskningsprogrammet LIEKKI koordineras i DataCity.

En målsättning i teknologicentrets verksamhet är att nya högteknologiföretag skall grundas och utvecklas. Inom ramen för centret har fyra företagscentraler grundats: DIO i ElectroCity, Pansion Yrityshautomo, MetalCity och ModeCenter Turku — för dessas verksamhet svarar Oy DataCity Center Ab.

I Åbo Teknologicentrum verkar ca 150 organisationer, varav 30 är vetenskapliga samfund och 60 teknologiföretag. Runt I 500 personer arbetar i centret.

Oy AboaTech Ab i ElectroCity, SITRAs och universitetens samföretag för teknologiöverföring. svarar för att forskningsresultaten utnyttjas kommersiellt. &

John Eriksson

Grundforskning i skuggan?

John Eriksson, docent vid ÅA — vid 1992 grundade Åbo Bioteknikcentrum i Äbo Teknologicentrum — anser att forskningen idag riskerar att fjärmas från den viktigaste utmaningen: grundforskningen.

— I den i sig legitima strävan att få fram rön som kan tillämpasindustriellt och ekonomiskt. hamnar skapandet av ny kunskap och nytt vetande i skuggan, genom att nyttan på kort sikt av detta arbete inte lika lätt låter sig mätas och kvantifieras, säger han.

Fil.dr. John Eriksson är docent i cellbiologi och toxikologi, och har bla. arbetat som forskare vid Northwestern University i Chicago i tre år förrän han engagerades vid Bioteknikcentrum, där han leder att forskningsprojekt om hur proteinfosfataser påverkar cellens metabolism. Teamet, som förutom Eriksson består av Tim Holmström. Christina Råberg och Diana Toivola. samarbetar internationellt med University of Virginia och Northwestern University i USA samt Karolinska Institutet i Stockholm. Detta av Finlands Akademi finansierade projekt handlar om både grundforskning, alltså skapande av ny kunskap. och tillämpning av rönen på praktisk-ekonomisk nivå.

— Proteinfosfataser är en grupp enzymer som man först under detta decennium upptäckt att har en central roll i cellens ämnesomsättning, i samverkan med proteinkinaser. Man har nyligen funit ett antal kemiska föreningar som fungerar som blockerare av vissa serin/treoninspecifika proteinfosfataser, och som haft stor betydelse vid kartläggandet av proteinfosfatasernas funktioner. Några av dessa ämnen ä 4 också miljörisker genom att de återfinns iorganismersom lever i sjöar och vattenreservoarer.

Teamet har länge undersökt mikrocystiner, en grupp cykliska peptidtoxiner som isolerats ur flera arter av de globalt förekommande blågröna algerna.

— Dessa peptider är extremt hepatotoxiska, giftiga för levern, och de blågröna algerna som producerar dem har dödat djur och förorsakat hälsorisker för mänskor då algerna kontaminerat sjöar och dammar. Mikrocystinerna är också tumörframkallande, varför de måste beaktas i vattenförsörjningen. Vår — mikrocystinforskning inriktas också på förbättrad toxinanalys med biokemiska och cellmetoder som kan ersätta test med försöksdjur. Vi hoppas även kunna använda dessa ämnen som biokemiska verktyg inom proteinfosfatasforskningen; man undersöker bl.a. metoder att märka dem med fluoroscerande ämnen för lokalisering av proteinfosfataser i celler och vävnader.

Bioteknikcentrums = övriga viktigaste — forskningsutmaningar är idag makromolekylärstrukturprojektet (leds av fil.dr Adrian Goldman), reglering av celltillväxt (professor Markku Jalkanen, centrets direktör). stressproteinprojektet — (fil.dr. Lea Sistonen), och yersinavirusets molekylärbiologi (docent Mikael Skurnik).

I Teknologicentrum verkar också DIO, Data Incubator Organisation, en företagskuvös som skall överbrygga klyftan mellan spjutspetskunnande och kommersiell tillämpning. DIO har ”förlöst” ett tiotal bioteknikföretag, bl.a. färskaste Biotie Therapies. Två industriprojekt med stöd av nyindustrialiseringsanslag har resulterat i redan kända företaget Finnzymes och Bio Tools.

BioCity och Bioteknikcentrum är ett koncept för fruktbar växelverkan mellan den grundforskning som är ett universitets primäruppgift, och de impulser och innovationer som skapar förutsättningar för företagsverksamhet. Men Eriksson vill påminna om att forskaren är nukleus i allt detta goda.

— Och återväxten är vad som skall borga för kontinuitet och en fortsättning. Forskarflykt är redan nu ett problem. Speciellt yngre forskare har svårt att etablera sig, konkurrensen är hård, och forskningsanslagen från exempelvis Finlands Akademi allt knappare, bara 8 procent av an sökningarna beviljas idag. För närvarande är många yngre forskare utomlands och väntar på en möjlighet att återvända till Finland. Efter fyra, fem år ute är emellertid tröskeln både kulturellt och ekonomiskt — låga forskarlöner, hög beskattning härhemma — för hög för repatriering. Samtidigt ropar näringslivet på “mer doktorer”, utan att kunna assimilera ens de nuvarande. Här finns plats för bättre koordinering mellan dem som producerar och dem som behöver kunskap!

Bjarne Holmbom

Växelverkan KTF-företagen fruktba — Vårt primärarbete är och bör vara grundforskning. Akademisk forskning skall inte värderas efter innovationer och företagstillämpningar.

Efter denna viktiga principdeklaration tillägger Bjarne Holmbom, professor i skogsprodukternas kemi vid ÅA:s75årsjubilerande, — legendariska KTF (kemisk-tekniska fakulteten), att “det finländska samhället är skogsinriktat”. Vilket knappast är en överdrift.

För KTF. som under tre kvartssekel producerat cirka 1 600 diplomingenjörer. över 100 licentiater och runt 60 doktorer, dokumenteras denna inriktning med skogsprodukternas kemi (processen mellan skog och papper. mekanisk massa), papperskemi och kemisk träförädlingsteknologi.

— Vårt arbetssätt är kort uttryckt att vi producerar fundamental kunskap på molekylär nivå genom kemisk analys. Växelverkan mellan KTF och de företag vi samarbetar med är viktig genom att den tekniska forskningen skapar en fruktbar grogrund för idéer att tillämpa i grundforskningen., och vice ver sa, säger Holmbom.

KTF har genom decennierna haft stor betydelse för utvecklingen inom landets kemiska och processindustri. och har en lång tradition av öppenhet då det gäller forskningssamarbete med företagen. Symptomatiskt för det “kunskapsförtroende” fakulteten åtnjuter är att andelen extern finansiering från industrin, TEKES och Finlands Akademisenaste år översteg de statliga budgetmedlen och utgjorde 56 procent av fakultetens hela budget — vilket också återspeglas i farskningsvolymen. Företag som nära samarbetar med KTF är t.ex. Partek, Neste, Leaf, Marli. Cultor. Rettig, Leiras, Kemira. Raisio. MetsäSerla, Yhtyneet Paperitehtaat, Veitsiluoto och Kvaerner Masa-Yards — och på internationell nivå bla. amerikanska Grace.

KTF är också väl representerad i det nya systemet forskarskolor, graduate schools: två program koordineras vid fakulteten, Graduate School in Chemical Engineering lett av “LIEKKI-professorn” Mikko Hupa, samt ett program om integrerad — miljöriskbedömning (vatten) lett av professor Holmbom. Miljöaspekterna har blivit en nyckelfråga för industrin, och är den gemensamma nämnaren för allt flera samarbetsprojekt i synnerhet mellan skogsindustrin och ÅA.

— Kemisk analys är arbetsredskapet som skall leda till bättre tekniska och miljölösningar, säger Holmbom. — En stor utmaning är strävan till slutna processer i industrin. Idag anser man också att återanvändning måste bakas in i exempelvis papperspriset. Det medför en ny syn på kemikalierna som används i pappret, och här försöker vi skapa viktig baskunskap. Exempel på detta forskningsarbete är vårt engagemang i EU-utvecklingsprojektet Green Paper Chemicals där vi samarbetar med elva partners från sex länder; härhemma med Raisio, Kemira, Centrallaboratorium KCL och VTT. ÅA räknas till “regionala kunskapscentra”, med trä- och papperskemi som trumfkort, och har beviljats anslag för projekt på den sektorn med DataCity som administrativ samarbetspartner.

KTPF:s papperskunnande omfattar också våtändan. Fakulteten samarbetar med INSKO på området kurser om våtändan för pappersingenjörer.

Forum nr 10/95

Naturligt samarbetsklimat

Liksom så många andra kunskapsintensiva företag i regionen “tar” Raisio-koncernen en betydande kvot av sina ingenjöter från KTF.

— Med runt 70 procent av våra egna ingenjörer från KTF är det smidigt att samarbeta med ÅA — vi talar samma ingenjörsspråk. säger Kari Nurmi. chef för teknologigruppen vid Raisio Chemicals. nom området pappersforskning är Raisio Chemicals engagerat i teknologiprogram tillsammans med ÅA och TEKES, och inom biopolymerforskning iprojekt med TEKES, YTT och Tekniska högskolan TKK. Raisio Chemicals — som står för 28 procent av koncernomsättningen — är Finlands ledande tillverkare av bindemedel och specialkemikalier för pappersindustrin, och utvecklar produkter och metoder för avancerad tillverkning, bestrykning och vidareförädling av papper och kartong. Koncernens egen potatis- och spannmålsstärkelseindustri är en betydande leverantör av basråvaran.

Raisio, som satsar 4.5 procent av sin omsättning på forskning och utveckling, har en hemmamarknadsandel på 47 procent då det gäller stärkelsebindemedel. 30 för latexbindemedel, 42 för neutrallim och hela 70 procent för avsvärtningskemikalier i Skandinavien.

Sedan 1990 har Raisio Chemicals investerat runt 100 Mmk i - pappersteknologiforskning. Det nyaste teknologicentret. som blev klart i år, inriktar sig primärt på våtändan samt på returpappersanvändning och kemikalier för den processen.

Paper Technology Center. PTC. utför analyser av parametrar i våtändan, och har utvecklat ett system för kontinu Forum nr 10/9 erlig analys av oorganiska och organiska substanser i bakvattensystemet. På PTC kan man jämföra olika våtändskemikalier genom kemisk märkning av makromolekylerna i de kemikalier man vill studera, och exempelvis mäta retentionen av neutrallim eller stärkelse på nollfiber och fyllmedel — vilket torde vara världsunikt. En milstolpe i våtändsteknologi är WIC 100. ett mätsystem utvecklat för våtändan. WIC 100 mäter de fysikaliska och kemiska parametrarna i olika skeden av processen. och dessa data matas in direkt till maskinernas kontrollsystem och medger snabb korrigering vid avvikelser.

— WIC 100 sparar produktionstid. eliminerar körstopp och minimerar spill, säger Kari Nurmi. — Den första enheten har varit i bruk ett år hos Kymi Kymmene Group och tre är beställda för leverans 1995-96.

Det nya centret har också globalt mätt avsevärda resurser för forskning inom papperskemi. — Det kompletterar våra tidigare forskningsfaciliteter — R & D Center, som arbetar med produktutveckling för våtändan. bestrykning och återanvändning av papper, och Coating Technology Center. CTC, som är vår provbestrykningsanäggning och utför forskningsarbete både för Raisio och för industrikunder. CTC satte senaste år nytt världsrekord i bestrykningshastighet: 2 250 meter i minuten.

Jarmo Kallio

AboaTech hjälper forskarföretag

Vägen från forskningsresultat med kommersiell potential till aktionsberedda, assertiva företag är kantad med en massa problem av icke-vetenskaplig art. Men för livskraftiga innovationer finns hjälp att få på färden.

Oy AboaTech Ab grundades för två år sedan av SITRA, stiftelserna för Åbo Akademi och Äbo universitet (ägoförhållandena 40 respektive 30 och 30 procent), med konceptet att kommersialisera uppfinningar och forskningsresultat genererade i ÅA:s och universitetets forskningsarbete. Kommersialiseringen sker bla. i samarbete med SITRA och TEKES.

— Vårt arbete täcker ett brett spektrum, säger AboaTechs VD Jarmo Kallio. — Utvärdering och vidareutveckling av innovationer, patent- och varumärkesskydd, licensering och marknadsföring. Dessutom kan AboaTech verka som juridisk part och konsult vid t.ex. kontraktsförhandlingar. Med ett hjärnunderlag i de båda universiteten med 1 700 lärare och forskare, och 20 000 studerande är svårigheten snarare att gallra än att “hitta” material att arbeta med!

Kallio konstaterar att de flesta företagsidéerna hittills representerat områden som bioteknik. medicinteknologi, kemi. tillämpad fysik samt elektronik och mjukvara. Just nu jobbar AboaTech med ett tjugotal projekt i olika skeden av utveckling, och en svårighet är att få tiden att räcka till — med bara tre anställda, men givetvis nätverket forskare vid universiteten och utomstående experter.

AboaTech är en del av det teknologiöverföringsnätverk SITRA som en av nationens största FoU-finansiärer byggt upp. och som inkluderar Helsinki University Licensing i Helsingfors. Oulutech i Uleåborg. Tamlink i Tammerfors och Finntech i Otnäs. Kallio påpekar att AboaTechs modell långt påminner om de teknologitransferföretag som opererar vid MIT och Stanford University. Kopplingen till SITRA understryks av att fondens representant utanför huvudstadsregionen är anträffbar i AboaTechs lokaliteter i ElectroCity.

AboaTechs aktiekapital — 3 Mmk — ger inte stört ekonomiskt spelrum. Resultatet senaste år, första hela verksamhetsåret, var obetydligt på plussidan, och budgeten för AboaTech och dess dotterbolag Hytest Oy för i år är 2…3 Mmk.

— Intäkterna täcker kostnaderna, men inte mycket mer. Projektevaluering. utveckling, patentering och licensering är långa kostsamma procedurer. Arbetet är speciellt i börja kapitalintensivt — utdelningen kommer på längre sikt. Finansieringen av vår verksamhet fås dels med projekt. dels via försäljning, som royalties och som konsultarvoden. Ett problem idag är att TEKES. SITRA och Finlands Akademi blivit klart mer kritiska då det gäller finansiering av projekt. Så gallringen är hård, med nödvändighet. Vår uppgift är att granska innovationers tekniska och ekonomiska livskraft. Via oss får forskarna hjälp med att söka startkapital, och mycket annat. Vi är engagerade som stöd och hjälp genom hela kommersialiseringsprocessen, men stödverksamheten slutar vid licenseringsskedet.

AboaTech kan också gå in på ny affärsverksamhet och grunda dotterbolag. Det första. Hytest Oy i BioCity, grundades senaste år tillsammans med en rysk samarbetspartner — med 80 procents andel för AboaTech. Hytest tillverkar monolonala antikroppar, virus, antigener och proteiner, och har redan en uppmuntrande export till USA och Japan.

Också SmopTech, grundat ör några månader sedan av forskare vid ÅA:sinstitution för teknisk — polymerkemi med orskningsstöd från TEKES, Neste och Nordisk Industrifond, har med katalysatorer för hydreringsreaktioner, jonbytarfibrer och finkemikalier kommit väl igång, och redan fått igenom patent i USA.

Christer Carlsson

IAMSR satsar p expertsystem

TAMSR i DataCity är klart en “spjutspetsenhet” .om definitionen kan användas i akademiska sammanhang. IAMSR eller Institute for Advanced Management Systems Research grun vän 4 fortsättnin dades vid Åbo Akademi 1992 med konceptet — för att citera dess ledare, professor Christer Carlsson — att öka produktionen av ekonomie licentiater och doktorer. organisera och koordinera forskningsprogram. och vara en kunskapsgenererare och -förmedlare mellan forskning och industri, härhemma och på internationella arenor. IAMSR har ett femtontal anställda: en professor, en biträdande professor, forskare, projektledare och gästande gurus. — Härhemma samarbetar vi främst med näringslivet, men också med TEKES och Finlands Akademi, säger Carlsson. — Vårt internationella samar betsnätverk inkluderar bla. Sloan School of Management, University of Texas, University of Arizona, INSEAD. ELITE vid Rainer Westfählischer Technische Hochscbuhle i Aachen. University of Trento och flera samarbetspartners inom ERUDIT-nätverket, som finansieras av EU inom E$SPRIT-programmel.

IAMSR ingår i TUCS Graduate Schooli DataCity och har från starten eftersträvat en hög internationell profil, vilket också återspeglas i spektret av vetenskapliga journaler och publikationer i vilka institutet publicerat forskningsresultat: European Journal of Operations Research, Fuzzy Sets and Systems, Cyberneties and Systems, Scandinavian Journal of Operations Research, Human Systems Ma och Moskva…

Lagervägen 14 65610 Korsholm, tel 961-322 1877 fax 961-322 270 46

Na

Thermo gods » Flyggods + Expressgods Varje dag till Skandinavien, St Petersburg

SCANDIC

Järnverksgatan 17 | Mantalsvägen 7 G 20200 Åbo.

tel 921-2534 671 fax 921-2534 67 01530 Vanda tel. 90-8701 556 fax 90-8703 20 nagement, Intelligent Systems in Finance, Accounting and Management m.fl. Institutet har också kontribuerat till internationella symposier och workshops med kunnande i bland annat strategiskt ledarskap, beslutsstödsystem. fuzzy systers, approximativ slutledning. kunskapsbaserade system och fuzzy neurala nätverk.

IAMSR:s forskningsprojekt täcker ett brett spektrum managerialt kunnande: kunskapsbaserade stödsystem. kognitiva kartor och sk. hyperkunskap, = flerkriteriebeslutssystem, tillämpningar av fuzzy logic. dynamisk portföljanalys, strategisk ledningsteori och ytterst viktigt — utvecklande av teknologistrategi.

De största projekten IAMSR har varit och är engagerat i är Woodstrat. TechNIKO och TeleLibre.

Av dessa hade Woodstrat en budget på 5,7 Mmk under två och ett halvt år. Det var ett TEKES-projekt som nu slutförts och som utvecklade enteknologi för stödsystem i strategisk ledning inom skogsindustrin. Industrisamarbetspartners var bl.a. Metsä-Serla och Kymmene. TechNIKO i samarbete med Neste, IVO, Kone och Outokumpu är likaså ett TEKES-projekt som leds av tekn.dr Antti Kilpinen och undersöker hur teknologistrategier skall integreras i företagens strategiska planering.

TeleLibre fokuseras som namnet antyder på privaliseringsprocessen inom telekommunikationer. Projektet. som befinner sig i uppstartstadiet. leds av tekn.lic. Kai Kivinen i DataCity. IAMSR samarbetar här med bland annat University of London, och förhandlar om EU-finansiering för det omfattande forskningsarbetet.

— Bland internationella tilltag i initialskedet är också ERUDIT, ett europrojekt som skapat ettsk. Network of Excellence i vilket IAMSR alltså ingår. Med i projektet är Europas fem ledande universitet inom forsknings- och utvecklingsarbetet med fuzzy logik. och en poäng med nätverket är att varje akademisk institution som vill ansluta sig måste ha med sig en “industrial partner”. IAMSR har ingåll ett sådant partnerskap med Metsä-Serla som nu alltså ingår i ERUDIT. De tolv grundande medlemmarna har redan vuxit till över 40 under sommaren, och målet är att till slut ha ett nätverk a närmare 200 partners — detta blir en konkurrens som heter duga för både japaner och amerikaner — Inom ERUDIT jobbar sex olika Technical Committees för att fokuserera arbetet på speciellt viktiga tillämpningar av fuzzy logik. IAMSR och MetsäSerla har tillsammans fått ansvaret för en TC vars arbetsprogram döpts till Active DSS. Här är det meningen att vi skall ta fram nästa generation av DSSteknologi, som bl.a. kommer att innehålla hyperkunskap, gruppstöd och approximativ slutledning som centrala modellelement. allt i syfte att hjälpa ledningsgrupperna all utveckla bättre strategisk planering. Detta skall bli ett ordentligt internationellt forskningsprogram med [orskningsinstitut från Tyskland och Itaien i samarbete med IAMSR. och med ett konsortium av industriföretag från Finland, Tyskland. Storbritannien, Frankrike och Italien: budgeten ommer dels från ESPRIT-programmet och dels från de medverkande företagen.

—Jag tror att det är viktigt au finländsk forskning och finändsk industri håller sig framme inom de europeiska orsknings- och utvecklingsprogrammen, Här finns det möjligheter att arbeta upp effektiva nätverk som kan hjälpa till att utveckla vår konkurrenskraft, vi kan se till att vi får ta del av andras erfarenheter och teknologiutveckling, och vi kan visa framfötterna på områden vi är bra på. Om vi samarbetar med europeiska partners på att utveckla stödsystem för strategisk ledning kommer vi onekligen att få goda insikter i hur de planerar och resonerar, och så kan vi hitta dessa nischer av specialkunnande där vi kan sätta in vår teknologi och våra specialprodukter. För forskningsinstitutioner är det livsviktigt att ha ett fungerande europeisktsamarbete: det är här som vi får våra resultat prövade och det är här som vi kan vara med i forskningsfronten och snappa upp de nya vinningarna. Våra industripartners har förklarat snart sagt varje gång vi träffas att dethär måste vara en ledande målsättning i IAMSR:s verksamhet — och jag kan inte annat än hålla med dem, konstaterar Carlsson. 9

Forum ar 10/95