Försvagad papperskonjunktur?

Taggar: Teman: ekonomi

3/83

FRUN Mercators index

Under höstmånaderna september-november i fjol fort 13 procent under föregående års nivå minskades underskottet i oktober till 5 procent. Och i november låg man redan 1 procent högre än året förut.

Konjunkturindikatorn

Utveckligstakten i 4 1981/ 8 satte recessionen oförminskad. I genomsnitt låg Mercators totalindex för den produktiva aktiviteten i näringslivet på nolltillväxt. Differensen till föregående år pendlade mellan -1 och +1 procent, med en svag men troligen helt tillfällig återhämtningsten dens i november.

Försvagad papperskonjunktur?

EH Att läget inte är ännu värre beror främst på hemmamarknadssektorerna. Jordbruket och = byggnadsverksamheten drabbas inte av exportsvårigheterna. Också handeln har klarat sig märkbart bättre än genomsnittet.

Pappersexporten Exportutvecklingen är fortfarande mycket oenhetlig. Pappersindustrins export blev visserligen i oktober tillfälligtvis ett par procent större än ett år tidigare. Men i november sjönk volymen åter tillbaka ned til en nivå cirka tio procent lägre än året förut, eller samma relativa nivå som i september. Även om läget uppenbarligen är något bättre för papper än för pappersmassa och kartong så är dock pappersindustrins läge i gemen rätt dystert just nu.

Det dåliga exportläget inverkar självfallet också på produktionen här hemma. Pappersindustrins produktionsvolym som helhet låg i oktober 15 och i november 12 procent lägre än för ett år sedan. Att avverkningen av pappersved under tiden juli-november var

Näringsgrenarnas utvecklingstakt

Förändring i 4 per arbetsdag 1982/ 81

Måna- Total- Jord- Skogsder indexen bruket bruket

VI-VIII + -11 VU-XX - -18 VII-X

I-XI

Kommentar

Indus- Byggn. Hantrin verks. del +

Allmänt taget är recessionen oförminskad såsom man ser i totalindexen för glidande kvartal i den första kolumnens övre del. Den svaga förbättringen i novembers månadsindex beror delvis på att november föregående år visade en tillfällig försvagning vilket rubba jämförelsebasen något.

I övrigt ser man att det är jordbruket, handeln och byggnadsverksamheten som bäst bidrar till att hålla produktionstakten uppe. Om skogsbruket skall ge annat än ett tillfälligt bidrag är oklart. Samfärdseln är knappast heller pålitlig, trots ökningen i november. Däremot ser åtminstone detaljhandeln ut att ha det väl förspänt.

2 tio procent mindre än året förut innebär därför kanske inte någon katastrof, trots att man klagar över svårigheterna att få råvara.

Trävaruexporten

Medan läget mörknar för pappersindustrin, ser det ut som om träindustrin kanske redan nu skulle ha nått botten, med en ljusning i sikte. I september och oktober låg träindustrins exportvolym visserligen ännu omkring 5 procent lägre än för ett år sedan. Men i november lyckades man nå upp en aning över föregående års nivå.

Att detta kanske är ett tecken på en faktisk omsvängning styrks av siffrorna för träindustrins produktion. Produktionsvolymen upphörde redan i september att sjunka relativt taget. Och i oktober och november nådde man 5 procent högre än föregående års volymnivå.

Avverkningarna av grovt timmer under perioden julinovember var visserligen 4 procent mindre än för ett år sedan, men tallsågstock avverkades dock 7 procent mer än året förut.

Exportfrakter

Den dåliga exportefterfrågan på skogsindustriprodukter har präglat också exportsjöfarten. Fraktmängden i utgående sjöfart var i september-november omkring en femtedel mindre än för ett år sedan.

Recessionen satte sina spår också på importsidan. Importfraktmängden var i september och oktober omkring en tiondel mindre än föregående år. I november ökade dock importen plötsligt och överträffade föregående års nivå med lika många procent. Denna importökning skedde inte enbart i form av ökad oljeimport, vilken nästan fördubblades i värde. Också importen av investeringsvaror ökade, faktiskt minst en tiondel mer än den värdeökning som inflation och devalveringen åstadkom.

Metallindustrierna

Inom verkstadsindustrin fortgick exporten ännu i november för högtryck. Exportvolymen var då omkr. två tredjedelar större än för ett år sedan. Också exporten av basmetall var något större än för ett år sedan.

I produktionen är läget däremot mera komplicerat. Sålunda hade transportmedelsindustrin, alltså främst varven, i november en produktionsvolym som låg några procent lägre än för ett år sedan. I september hade man däremot 15 procent större volym än för ett år sedan, och ännu i oktober låg man dock 1 procent högre än föregående år. Men relativt taget har det tydligen börjat gå sämre mot slutet av hösten.

I stället har maskinindustrins relativa volymnivå börjat stiga. Från att i september ha legat

Byggnadsinvesteringar

Er intressant fråga är om förbättringen i maskinindustrins produktion kanske kan bero på ökad inhemsk investeringsefterfrågan, eller om den endast avspeglar den livligare exporten (östhandeln)? Man kan i varje händelse se att byggnadsverksamheten inom industrin har fått ett ordentligt uppsving. Den planerade kuben för pågående byggnadsprojekt inom industrin var vid utgången av tredje kvartalet omkring tre fjärdedelar större än ett år tidigare.

Överhuvudtaget blev byggnadsverksamheten senaste höst påfallande livlig vilket kan ses som en framgång för den ekonomiska konjunkturpolitiken. Visserligen var kuben för pågående bostadsbyggen i september/oktober 1 procent mindre än ett år tidigare. Men kuben för kontors- och förvaltningsbyggnader under uppförande var nu två tredjedelar större än ett år tidigare, sedan straffskatten väl avlyfts. Också

Kvartal Oktober “+ Novernber Decernabe 1982/ 81 > Januari Februari Mars April

Maj

Juni

Juli Augusti September Oktober November

Anm. Siffrorna anger totalindexens successiva utveckling från föregående års motsvarande kvartal och mårad i produktionsvolym per arbetsdag.

Kvartalssiffrorna i den första kolumnen är den bästa indikatorn på konjunkturutvecklingen, De återger procenttalen för glidande kvartal med siffrorna placerade på kvartalets mittmånad skolbyggnadernas kub ökade lika mycket.

Jordbruket

Den gynnsamma sommaren har satt sina spår i jordbrukets

TOTALPRODUKTIONEN

MÅNADSINDEX PER ARBETSDAG

Vv VI V produktion. Årsskörden av brödsäd, potatis och betor blev närmare 8 procent större än föregående år Också mjölkinvägningen ökade och låg i november en dryg tiondel högre än året förut. Men å andra sidan blev det av samma

LT i O orsak inte någon utslaktning, vilket höll köttproduktionen tillbaka. Produktionen av nötkött var i november bara 5 procent och av fläsk 2 procent större än för ett år sedan.

G.M-Z

MERCATORS INDEX för den produktiva aktiviteten. 1948 = 100

Ar Totalindex resp. mån.

1977 1978 1979 198 per arbetsdag

Jordbru (100.0) (23.6 142 141 143 154 142

Skogsbru (12.6)

Industri Byggnads verks (35.8) (8.7 121 518 279 126 541 272 158 598 2785 161 645 293 181 666 28 -80 -81 -82 -81 -82 -81 -82 -81 -82 -81 -82 399 385 378 1329 132 151 147 658 649 281 236 419 411 407 124 128 189 210 700 680 250 228 395 408 430 135 149 192 257 692 709 235 233 387 411 415 141 149 210 241 671 657 239 235 401 417 414 147 147 160 159 689 674 256 255 406 406 424 156 154 115 120 649 691 300 29 330 329 1320 158 153 397 400 410 137 158 435 438 435 153 168 130 113 725 699 345 369 441 438 421 147 152 154 142 725 664 339 362 420 429 443 136 144 170 192 714 712 311 +332 415 425 135 195 667 24 72 53 448 430 312 33 78 63 657 655 336 349

Handel Samfärdse (12.1) (7.2 464 3382 466 341 494 378 510 400 516 41 -81 -82 81 -82 442 427 314 320 494 490 361 338 481 508 351 374 S7 516 391 435 518 518 427 451 532 543 447 46 498 501 481 469 509 525 443 437 539 561 424 428 532 571 427 408 517 .. 420 454 615 436

Anm. I totalindexen per arbetsdag har variationerna i antalet arbetsdagar i månaden utrensats. I övriga serier (utom byggnadsverksamheten) har endast variationerna i totala antalet dagar i månaden upphävts, medan de arbetsfria dagarnas sänkande inverkan på produktionsvolymen fått kvarstå. De inom parentes angivna siffrorna i tabellhuvudet är gruppindexens ursprungliga vikter. + Preliminär siffra. |Korrigerad siffra eller serie. SStrejkpåverkad siffra.