Fortsatt gräl om Nordek Magsura ministrar möttes
av Sigyn Alenius Forum 1971-04, sida 11-13, 03.03.1971
Taggar: Orter: Köpenhamn Teman: politik
Sigyn Alenius rapporterar från Köpenhamn:
Fortsatt gräl om Nordek Magsura ministrar mötte februari e Vad hände på Nordiska rådets session i Köpenhamn 13—1 e Norden fick en kulturtraktat och ett ministerråd — två tomma ramar tills vidare.
e Blir viljan god kan de fyllas ut — men vilja ska det till.
e Mötet sysslade mera med att fråga vems fel det var att Nordek sprack än med konstruktivt ekonomiskt samarbete.
€ En sak blev dock helt klar: att Nordek aldrig återuppstår — inte ens om alla EEC-förhandlingar skulle spricka i morgon.
Det grälades från första dagen. Friskare än vad som kan betraktas som sunt i en nordisk syskonring. Danskarna sköt skulden för Nordeks förlisning på finländarna och minister Väinö Leskinen svarade med ord som dansk press betecknade som »oerhört fräckt språk». Sen slätade man till de arga rynkorna med ett officiellt stats MINISTERMÖTE FÖRE
Forum 4/7 ministerbesök: Baunsgaard kommer till Helsingfors i vår. Så att alla kan se att Finland och Danmark är vänner — trots både SAS och EEC. SAS—Finnair-konflikten kom inte upp. Och redan själva ordet EEC fick borsten att resa sig på den finländska delegationsnacken, så att Sverige måste vifta me freds-Palmen. Vänd!
OCH UNDER TELEVISERIN "
Per Borte ”Vi har inte råd att låta fler No
Svenska statsministern rådde de danska politikerna — och en del andra nordiska för den delen också — att sätta sig på skolbänken: ta en kurs i finländska problem som, för att tala med Palme, »tydligen inte är så aktuella och kända i den danska politiska debatten som i den svenska».
De finsktalandes trivsel
Trots hjälpen fick sig svenskarna påskrivet av finländarna för bristande intresse för de 300000 finsktalandes trivsel. Men beskyllningen tillbakavisades av arbetsministern i Stockholm, som sa, att mycket har gjorts och ännu mera kommer att göras. Färöarnas man på sessionen krävde Norden omgående ut ur förhandlingarna med Bryssel och f ö Nordiska rådets hjälp för att etablera en egen republik. Vilket alltsammans tillbakavisades av alla andra.
Norrmännen var inte ens inbördes eniga — vilket knappast gjorde den nordiska oenigheten mindre.
»Fräckt men sant»
Det var kort sagt för mången barkad nordist besvärligt att plocka fram smilet när TV-kamerorna dök upp. Sessionen slog iskallt fast de låsta nordiska positionerna. »Marknadspoliti 12
Ahti Karjalaine är utrikespolitik», sa Väinö Leskinen som svar på danskarnas nya traktatförslag, en traktat kopplad till de samarbetsavtal som en dag nås med EEC, som förslaget lydde. Han tillbakavisade blankt förslaget och kallade det danskt valfläsk. »Fräckt men sant», som en aftontidning fastslog.
Freds-Palmen
Freds-Palme fick vifta ett slag igen. Tillfrågad vad Sverige djupast inne själv vill i marknadsfrågan sa svenske statsministern: neutralitet, Norden och mera samarbete med EEC. Om formen för detta sista kunde han naturligtvis inte upplysa de nyfikna grannarna, eftersom den i hög grad blir avhängig just precis av vad dessa själva uppnår i Bryssel, vilket ingen ännu vet. Och neutraliteten är på sin sida den solklara förklaringen till Palmes finlandshjälp: endast så länge Finland är med och inte isoleras från den nordiska scenen (och därmed förpassas ut till öster), endast så länge kan svenskarna undgå att förvisas ut till väster — där palmeviftning på internationella arenor med medlings- och avspänningsinitiativ har långt ifrån samma chanser. Vi behöver varandra i Norden, som K. A. Fagerholm på sin tid sa i detta forum. To m svenskarna har bruk för hjälp, om inte annat så geografi, för att citera en av de tyska korrespondenterna som följde sessionen.
Forum 4/7 1ek-projekt gå
Olof Palme
Finland och Danmark i ytterbås
Norrmännens långsamt ökande EEC-skepsis illustrerade på mötet norska statsministern Borten med ett av de tal, med vilka han med jämna mellanrum på sista tiden har satt sin koalition på prov. Bortens EEC-skepsis är känslobetonad och därför så mycket svårare att rationalisera. Att han för den skull skulle ha kommit den nordiska marknadstanken så mycket närmare att — som en finsk journalist sa »begreppet nordiskt trestatssamarbete numera inte betyder de tre utan Finland, utan de tre utan Danmark» är kanske dock en överdrift. Sanningen i det sammanhanget är väl nog att Finland och Danmark bägge står i ytterbås — med ansiktena vända bort från varann.
Och vad hände sen?
Resten — när centralfrågan, den ekonomiska samordningen, sålunda har lagts på is? Vi fick ett ministerråd som ska ta hand om vad som finns kvar och som ska komma med nya och goda initiativ. Låt oss önska det lycka. Skrev en tidning. Och viktigare ändå: låt oss var i sin stad försöka ge rådet en chans, Detsamma gäller kulturtraktaten. En chans och några miljoner. 100 miljoner var vad Danmark och Finland ville — här var det svenskarna som gick i det bås där nyckelordet är
Forum 4/71
Hilmer Baunsgaar stöpet nej. I stället för 100 blev det fem miljoner mark — en kompromiss som dock bara gäller för kulturtraktatens första arbetsår, 1972.
Låt oss i allt nordiskt realistiskt samarbetes namn lägga fem gånger så mycket på bordet året därpå! Annars stannar det vid de välvilliga utväxlingarna av teatertrupper.
Tänk om vi en dag kunde komma så långt, att vi helt enkelt hade hela skolväsendet under samma hatt! Undervisningsmiljonerna under den samnordiska kulturtraktatens sekretariat med befogenheter över hela region Norden! Vad kostar ert skolväsen, svenskar? Och ert finländare? Danskar, norrmän? Pengarna i en pool och så fördelar vi dem — som man i dag fördelar inom ett enda av de nordiska länderna, Då fick vi den samordning som verkligen kunde bli basen för ett gemensamt liv i »scandinavian design» . Men det förutsätter ett långt och segt arbete för att förenhetliga systemen — det som kallas harmonisering. Och det igen kräver viljan, massor av god politisk vilja.
Kanske har vi nu kommit så långt ner att vi inser att det ska ges avkall på en del för att annat ska nås. Ett är säkert. Vi har inte råd att komma med nya formella förslag — nya Nordek-projekt — som förliser. För då mister de många, som i dag har glädje av de många samarbetsformerna som vi veterligen har nått, tron på att vi kan komma vidare. D 13