Fortsatt ojämn återhämtning
av Janne Salonen Forum 2010-09, sida 10, 30.09.2010
Taggar: Teman: finanskris
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 9 2018
SPEKTRU “Kunderna måste sluta att ge sitt kapital till Gekkokopior na i finansbranschen och i stället förvalta sina pengar själva” Investment AB Spiltans vd Per H Börjesson i DI 24.9.2010.
Fortsatt ojämn återhämtning
JANNE SALONEN
Ett par dystra siffror från den mm amerikanska ekonomin gjor deatträdslan i augusti spred sig om att USA skulle hamna i en ‘double dip; alltsåien förnyad recession. Denna skrämselhicka var dock kortvarig, men återhämtningen fortsätter att vara rätt långsam och ojämn. Vanligen har recessioner följts av starka inledande tillväxtspurter, men efter svåra finansiella kriser har återhämtningarna varit långsammare, såsom på 1930-talet och nu (även om den gångna finanskrisen och recessionen på inget sätt har varit lika djup och förödande som då).
Men den regeln är inte absolut. Också 190708 genomlevde världen en mindre finanskris, ungefär som nu, men då var återhämtningen mycket snabbare. Det är i alla händelser inte tal om att hela världsekonomin skulle löpa risken av en förnyad recession. Tillväxten i utvecklingsländerna står nu, enligt Världsbanken, för över hälften av den globala tillväxten och där finns ingen svacka isikte. SåväliKina som i Indien och Brasilien är tillväxten oförtrutet stark, och ett nytt uppsving har kommit igång även i Ryssland.
I Indien kan det växande underskottet i bytesbalansen bli ett riskmoment, men tills vidare har det starka kapitalinflödet uppvägt detta.
Det sannolika verkar vara att återhämtningen fortsätter också i de industriella ekonomierna, (USA och i Europa, men i en rätt långsam och även ojämn takt. Efterhand borde dock tillväxttrenden bli tydligare.
De sämsta tillväxtutsikterna i de industriel la ekonomierna har nu de skuldsatta länderna i euroområdet, vilka har växande svårigheter att fondera sig på marknaderna, och har tvingats till drastiska sparprogram för att undvika att tvingas gå till valutafonden IMF och de övriga euroländerna för att räddas undan statsbankrutt.
Banksektorn oroar i Irland. Grekland är redan beroende av stöd från IMF och EU. Men också situationerna i Irland och Portugal har förvärrats under sommaren. Nu tvingas länderna betala cirka fyra procentenheter över Tyskland då de ska låna pengar på marknaden, vilket betyder räntor för långa lån (på 10 år) på över 6 procent. Med stora statsskulder blir detta en tung börda att bära, även om den ännu inte borde vara oöverkomlig, förutsatt att länderna lyckas skära ner på sina lånebehov. Problemet är att de offentliga sparkraven också gör att tillväxtutsik terna i dessa länder är dystra för åratal framåt.
För Irlands del är det i synnerhet banksektorn som oroar. Irland följde Finlands dåliga exempel och gick in med blankogaranti för hela banksektorn: staten tvingades ta över den sämst skötta banken Anglo Irish och har satt undan 25 miljarder euro enbart för att täcka förlusterna från denna bank. Rädslan på marknaderna är att staten ännu måste skjuta till betydligt mera pengar, och det är detta som får Irlands kreditvärdighet att skaka och räntorna på de irländska statsskuldepappren att stiga. En lättnad är dock att Irland enligt egen utsago inte behöver gå till marknaden för mera pengar förrän långt in på nästa år.
En ljuspunkt för de värst skuldsatta euroländernas del är att Spanien de senaste månaderna har fått det betydligt lättare att fondera sig på marknaden, och inte för närvarande räknas till de värst utsatta euroländernas skara. ig =] SS = kcj i [=] 3 =
Annons Aktia