Fortsatt press i eurozonen
av Janne Salonen Forum 2011-12, sida 10, 20.12.2011
EH FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK
NR 12 2011
Skicka dina kommentarer till adressen: feedbackÖforum.fi
Fortsatt press ieurozone Återigen sattes förhoppningarna tillatt EU-toppmötet den 8-9 december äntligen skulle ge marknaden ett slutgiltigt besked om att EU-länderna är beredda till alla nödvändiga åtgärder för att få bukt med den snart två år långa eurokrisen.
JANNE SALONEN TEXT X EU-toppmötets stora beslut var en ny mellanstatlig stabiliseringspakt, som är tänkt att gå vidare från den stabiliseringspakt som ingår i Maastrichtfördraget. Att den nya pakten blir mellanstatlig är ett resultat av att den brittiske premiärministern lade in sitt veto mot ett nytt EU-fördrag, då han försökte få igenom ett par skrivningar som skulle ha tillgodosett finansföretagensintresseniLondon City. Ingen annan ville dock godkänna de brittiska skrivningarna.
Nu ska det utarbetas en ny stabiliseringspakt, som innebär en mycket större samordning av de medverkande EU-ländernas finanspolitik. I stabiliseringspakten deltar inte enbart alla euroländer, utan även de flesta andra EU-länderna. Bland annat Sveriges och Tjeckiens medverkan har ännu lämnats öppna. Det är meningen att det nya mellanstatliga fördraget ska vara klart under våren, men det är ännu inte säkert hur de exakta skrivningarna för det nya fördraget ser ut.
Det nya fördraget ska bland annat bestämma hur den nya stabiliseringsmekanismen ESM, som träder i kraft sommaren 2012, kommer att administreras. Tyskland och Frankrike, stabiliseringsfördragets tillskyndare, menar att utbetalningar från ESM ska ske enligt kvalificerade majoritetsbeslut. Finland har dock krävt enhälliga beslut, då man från finsk sida har hävdat att kvalificerade majoritetsbeslu strider mot den finländska grundlagen. Om detta har dock bland annat finländska grundlagsexperter varit av en annan mening. Bland annat detta kommer det att förhandlas om under vårens gång.
Också i övrigt blir det nya fördraget föremål för ytterligare förhandlingar och kompromisser. Britterna kan nämligen genom veto förhindra att det nya fördragets medlemsländer kan använda sig av EU-institutioner, bland annat EU-kommissionen eller Europadomstolen, då det gäller att administrera det nya fördraget. Och ingen vill börja bygga upp en ny byråkrati kring det nya fördraget.
Det som dock redan har fått finansmarknaderna att reagera är att toppmötet egentligen inte gjorde något för att avhjälpa den akuta finanskrisen, som berör krisländernas finansiering. Frågan om hur bland annat Greklands, Italiens och Spaniens offent liga finansieringsbehov ska kunna tryggas under den närmaste tiden lämnades helt öppen. Det är nu rätt klart att nästa utbetalning på det grekiska hjälppaketet sker i december. Men Italien och Spanien är helt beroende av finansmarknaden för sina offentliga finan sieringsbehov.
Det som har blivit klart är att europeis ka centralbanken ECB på inga villkor iklär sig rollen som ”lender of last resort; vilket i många länder har varit centralbankernas traditionella roll. Däremot är det sannolikt att ECB i någon mån utökar sina inköp av krisdrabbade länders statsskuldebrev på den öppna marknaden, även om det inte blir tillräckligt för att trygga dessa länders hela finansieringsbehov. Från ECB har dock signalerats att banken som mest kan köpa statsskuldebrev för 20 miljarder euro per vecka, vilket redan är ganska mycket, och mer än ECB hittills köpt.
Dessutom har ECB, i syfte att avhjälpa det allt mer pressade europeiska banksystemets finansieringsproblem, börjat förse bankerna med treåriga lån (mot säkerheter bland annatiform av statsskuldebrev) för att förbätt ra bankernas likviditet och undvika en stark nedgång i bankernas utlåning, vilket är en av de största hotbilderna som kan framkalla en europeisk recession nästa år. Ett tidigare EU-toppmöte beslöt nämligen om kraftigt skärpta regler för bankernas soliditet, vilket hotar leda till strypt utlåning. Det är nämligeniförsta hand genom att strypa utlåningen som bankerna försöker stärka sin soliditet. m