Framtidens stad – den andra industriella revolutionen
av Marie Granmar Forum 2014-01, sida 11-14, 30.01.2014
X Mer än hälften av världens befolkning bor i städer, och stadsborna blir ständigt fler. Det ställer nya krav på hur städerna byggs och hanterar nödvändiga resurser. EU:s regler för energianvändning i fastigheter som börjar gälla år 2020 sätter ytterligare press på stadsbyggarna. Begreppet hållbar stadsutveckling är inte längre bara en vision, utan ytterst konkret, menar Per Ling-Vanneru som är en av cheferna för Stockholms största stadsutvecklingsprojekt.
Om två år invigs nya Värtahamnen, med en pir som delvis flyttat ut i vattnet för att frigöra yta på land. Hamnen ingår i ett av Europas största stadsutvecklingsområden - Norra Djurgårdsstaden som förväntas ha 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser när det är klart år 2030.
Per Ling-Vannerus är projektchef hos Stockholms Hamnar och ansvarar för planeringen av infrastruktur i området. Han menar att hamnen, som i dag hanterar runt fyra miljoner passagerare och 1,6 miljoner ton gods årligen, har en viktig roll i den hållbara stadsutvecklingen.
”Vi vet att det gör jättestor miljönytta att få in transporterna direkt från sjön så nära konsumenterna som möjligt, så att lastbilssträckorna blir korta”, säger han.
Forum träffar honom när han är på en utbildning inom ramen för KTH:s strategiprogram Sustainable urban systems.
Programmet riktar sig till chefer inom offentlig sektor, kommunala bolag och näringsliv som arbetar med att utveckla framtidens städer. Femte omgången av utbildningen hålls i en malmgård på Söder från 1770-talet. Det är ett gediget stenhus, byggt med dåtidens bästa teknik. Men utvecklingen har fortsatt. Nya hus i dag är välisolerade, med styrd ventilation och annan uppvärmning än kakelugnar.
Staden Stockholm har också växt en hel del sedan malmgården byggdes. Då bodde drygt 60 000 människor innanför tullarna — att jämföra med dagens cirka 1,4 miljoner. Och det blir fortsatt fler.
FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR1201 9”
Tanken är att man ska kunna integrera den här typen av växthu i bostadsområden.
Stockholm är ett exempel på den stora utmaning som uppstår när allt fler människor ska bo på en begränsad yta. Fenomenet är påtagligt på många håll i världen. Städerna står nu för cirka 75 procent av världens energianvändning och över 70 procent av de globala koldioxidutsläppen. Då krävs nytänkande kring såväl byggande som transporter och matförsörjning.
I Norra Djurgårdsstaden är det mycket som ska fungera ihop: Hamnen, nya bostadsområden och utfarten från vägtunneln Norra länken som ska avlasta Stockholms stadskärna från tung trafik.
”Vihar haft många intressanta diskussioner om vilka prioriteringar som behöver göras. Tunneln är bra, men i närheten vill man också ha fin utemiljö med uteserveringar där gående, cyklande och spårväg ska prioriteras”, säger Ling-Vannerus som i sin karriär främst jobbat med tunga anläggningsprojekt, som entreprenör och konsult.
Arbetet med den nya hamnpiren, som delvis byggs på vatten med upp till 30 meters djup, tycker han ger exempel på det nytänkande som behövs i hållbara projekt.
”Det gäller att redan tidigt i idéfasen plocka fram många olika lösningar och sedan hålla möjligheterna öppna så länge det går, tills man måste bestämma sig”
Första tanken vid bygget av Värtapiren var att fylla ut den med stenkross från Norra länken. Men under resans gång visade det sig vara bättre att bygga på pålar. Ovanpå pålarnaläggs ett påldäck som består av betongelement tillverkade i Polen. Väl på plats i hamnen ska elementen gjutas ihop som stora legoklossar.
”Utan det hade vi nog fått leta upp väldigt mycket berg”, säger Per Ling-Vannerus och ler pillemariskt.
För att skapa fritt djup om 11,5 meter för fartygen vid den nya piren krävdes muddring av bottensediment. En del av sedimenten var förorenade och för att undvika utsläpp ihavet behövdes mer hållbart nytänkande.
Lösningen blev en ny frysteknik. Stålplattor sänktes ner i slammet och sedan frystes
GRÖN KUPOL. Forskare på KTH odlar tomater oc fisk i ettkupolformat växthus.
MILJÖNYTTA. Per Ling-Vannerus är en av cheferna för Stockholms största stadsutvecklingsprojekt.
innehållet i plattorna. Upp från bottnen kom iskalla klumpar med bottensediment och gifter som kunde forslas vidare till miljöstationen.
En annan viktig satsning i hamnen blir färjornas inkoppling till starkström (högspänning) när de ligger vid kaj. Vanligtvis har de stora fartygen åtminstone en motor igång när de ligger i hamn, för att få el till alla verksamheter ombord. Men det ska det snart bli slut på i Värtahamnen.
”Viska erbjuda elanslutningar med starkström till alla fartyg så att de inte behöver ha motorerna igång i hamn. Det kommer att minska både buller och utsläpp av partiklar iluften”, säger Per Ling-Vannerus.
Miljöanpassningen av Värtahamnen är en förutsättning för att den ska kunna vara kvar så nära de nya bostadsområden som byggs runt omkring.
Första etappen av Norra Djurgårdsstaden är redan klar och människor har börjat flytta
YVANYVYD alv
HVANYYD IUVA
BLAND EUROPAS STÖRSTA. Nya Värtahamnen blir en del av Norra Djurgårdsstaden som totalt får 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser.
in. Flera nya bostads- och kontorsbyggen är på gång, eller planeras, bland annat i närbelägna Loudden och Frihamnen.
Per Ling-Vannerus arbetade under en period med samordning i det område i Norra Djurgårdsstaden där människor nu flyttat in. Han är imponerad av exploatörerna, som tillverkar bostäderna, och som fått ner energianvändningenide nya lägenheterna avsevärt. Det är nödvändigt, eftersom ett av målen för stadsdelen är koldioxidutsläpp från de boende på under 1,5 ton per person och år. I Sverige är annars koldioxidutsläppen i genomsnitt 4,75 ton per person.
De nya klimatkraven från bland annat EU gör att utvecklingen inom hållbart samhällsbyggande enligt vissa nu går lika snabbt som utvecklingen av datorer och IT-verktyg. Det är förstås en stor utmaning för en bransch som under lång tid gjort mestadels som den brukar göra. Per Ling-Vannerus ger råd till den som vill hänga med i svängarna ”Det gäller att ha en flexibilitet — se till at det finns möjlighet att uppgradera tillnya energilösningar och annan ny teknik. Ingen har svaren i dag, men det gäller att jobba i rätt riktning!”
Norra Djurgårdsstaden är delvis en experimentverkstad för ny teknik. Här ska finnas vindkraftverk och solenergianläggningar, och det pågår projekt för att pröva teknik för smarta elnät.
Området ska bindas samman av ett intelligent nätverk som ser till att elektriciteten kan användas just där och då den behövs, för att undvika spänningstoppar eller -dippar. Målet är att hålla elanvändningen på en så låg och jämn nivå som möjligt, vilket minskar kostnaderna för alla.
I en testlägenhet i ett av de nybyggda husen prövas nya teknikidéer som ska få de boende att bli mer medvetna om sin elanvändning. Smart styrning ska se till att inga apparater står på i onödan, och att tvättmaskiner och torktumlare körs när elanvändning en i övrigt är låg.
Att minska hushållens elanvändning, oc öka andelen förnybar el, är viktigt. Men Per Ling-Vannerus tycker ändå att transporternaär den stora utmaningen i arbetet mot mer hållbara städer. ”Transporter kräver en väl förankrad strategi för att de ska fungera. För att nå dit måste olika förvaltningar prata med varandra och med näringslivet på ett sätt som de inte gjort tidigare”
Ett dilemma som han återkommande brottas med är att olika miljöprioriteringsmål kan strida mot varandra. Det kan vara önskemål om en bilfri miljö som samtidigt ska erbjuda butiker med produkter som kräver transporter.
Närproducerad mat och lokal avfallshantering är några sätt att lösa problemet.
En spektakulär lösning som presenterades för ett par år sedan är ett drygt 40 meter högt kombinerat växthus och kontor. Före FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12014
AARO-DESIGNSYSTE taget Plantagon som vill bygga höghuset utanför Linköping har patenterat en teknik för odling på höjden med hjälp av ett speciellt löpande band.
I början av året väntas kommunen vara klar med detaljplanen för bygget, som kritikerna hävdar kommer att bli för dyrt.
En annan idé prövas just nu i Haninge söder om Stockholm. Forskare från Kungliga tekniska högskolan, KTH, odlar tomater och fisk i ett kupolformat växthus som skulle kunna placeras nästan var som helst. Avföringen från fiskarna i den stora vattentanken används för att gödsla grönsakerna i ett slutet kretslopp.
”Tanken är att man ska kunna integrera den här typen av växthus i bostadsområden. Det kan stå på en innergård och skötas av några grannar, eller på ett tak”, berättar Annika Carlsson-Kanyama, docent på KTH:s Centrum för hälsa och byggande.
Ett system som gör växthuset mer energieffektivt tar ner varmluft från taket och sparar deniett energilager under golvet. En fläkt suger ner varmluften till dräneringsslangar under golvet som långsamt värmer upp en makadamplatta. Det hjälper till att utjämna dygnsskillnaderna i innetemperatur, vilket minskar uppvärmningsbehovet.
Gemensamt för de båda projekten är att stadsodlingen blir effektiv och ge mycket mat.
Per Ling-Vannerus tycker att närproducerad mat är bra, men det gäller att hitta lös FORUM FÖR EKONOMI OCH TEKNIK NR 12014
UVIANYVYS IUYW
UTVECKLINGEN
GÅR FRAMÅT. Strategiprogrammet om hållbar stadsutveckling, som Per Ling-Vannerus deltagit i, hade en träff ien malmgård från 1770-talet.
ningar som inte konkurrerar med andra hållbarhetssatsningar.
Vi har till exempel nyligen invigt Stockholms största solcellsanläggning längst ute på Värtapiren. Solceller kan också sättas på tak och då kan det bli svåra val: Ska vi ha tomater eller solceller?”
KTH:s strategiprogram erbjuder föreläsningar om såväl teknik som ekonomi och sociala frågor. I ett rollspel får deltagarna pröva att byta roller med varandra.
För egen del tycker Per Ling-Vannerus att mötet med beteendevetare har varit mest lärorikt. Han har fått upp ögonen för i hur hög grad människors sociala behov styr stadsutvecklingen. Rollspelet visar också att det är lönsamt att vara tydlig och öppen med sina prioriteringar tidigt i en förhandling.
På frågan när man väntas uppnå målet för mer hållbara städer svarar Ling-Vannerus ”Utvecklingen går ju hela tiden framåt. När vi pratade om solenergi för tio år sedan sade ingenjörerna att det kanske var bra med paneler för att värma vatten, men att få el ur solceller var dumheter. Men nu är det lönsamt! ”Samtidigt blir vi aldrig klara, utan kommer hela tiden att flytta målen framför oss. Sedan tror jag inte att planetfrågan avgörs här i Norden, utani större samhällen som har möjligheter att genomföra stora förändringar, som Kina, USA och Tyskland? > KTH EXECUTIVE PROGRAM IN SUSTAINABLE URBAN SYSTEM es För andra året irad arrangerar Kungliga tekniska högskolan, KTH, i Stockholm ett strategiprogram inriktat mot hållbar stadsutveckling. Deltagarna är högre ledare inom företag, myndigheter och organisationer som arbetar med exempelvis stadsplanering, bygg och anläggning, energi, vatten och avfall, telekommunikation eller offentliga tjänster.
“Det som håller på att hända i städerna nu kallas ibland för den andra industriella revolutionen. Ått inte vara med på den är en omöjlighet för de organisationer vi vänder oss till.
Hållbara städer är väl; digt komplexa system som vi behöver lära mer om”, säger Kerstin Frenning (till vänster), programansvarig, om programmet som fått gott betyg av deltagarna.
SNINNIId JYY > VERKLIGHETEN GRUSAR
GODA AVSIKTE sm |vilken mån handlar hållbart byggande om branding - att sälja gott samvete? Den frågansställer sig Josefin Wangel, forskare på KTH, isin analys av Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. De 11 500 bostäderna i Hammarby Sjöstad nära Södermalm har fått kritik efter att de visat sig använda mycket mer energi än utlovat. Trots jordvärme, solpaneler och cykelparkering, samt omvandling av avloppsvatten till biogas, ligger energianvändningen på 115 kWh per kvadratmeter. Det är nästan dubbelt så mycket som den ursprungliga målsättningen på 60 kWh. När Norra Djurgårdsstaden ska bli fossilfri år 2030 räknas inte byggfasen med i utsläppen.
= Välbärgade urbana konsumenter vill gärna verka leva ekologiskt och hållbart. Samtidigt vägrar de kompromissa med sin livsstil som bygger på storkonsumtion, elektronik och jacuzzin. Är det greenwashing en modern form av avlatshandel? frågar sig Wangel. I slutänden avgörs hållbarheten av individens konsumtionsval.