Från kris till nya möjligheter

av Annika Tidström Forum 2020-05, sida 34, 04.06.2020

Vi trodde att vi visste vad förändring var. Ett nytt år innebär för många företag och ledare nya möjligheter. Så var läget också från början av år 2020. Det nya året innebar kanske en ny strategiperiod, med en ny vision, nya målsättningar och en revidering av företagets värderingar. Utsikterna för utveckling och tillväxt såg eventuellt bra ut både på hemmamarknaden och utomlands. Så här i efterhand kanske vi kan konstatera att vi egentligen då var ganska bekväma i vårt sätt att tänka och arbeta, och att det som vi då trodde var förknippat med förändring, egentligen bara var vardag. För det hände någonting, som på flera sätt omkullkastade våra värderingar och prioriteringar inom affärsverksamheten: coronaviruset.

[caption id=“attachment_10277” align=“alignright” width=“220”] Annika Tidström är professor vid Vasa universitet, därtill talare och utbildare specialiserad på företagsnätverk, strategi i praktiken, konflikthantering och ledning av förändring.[/caption]

Då allting raseras men ändå byggs upp. April månad kommer i framtiden att beskrivas som en av de mest revolutionerande tiderna för finländskt näringsliv. Inte bara små- och medelstora företag inom turism-, restaurang- och skönhetsbranschen har drabbats, utan också stora, multinationella bolag inom exempelvis transportsektorn. Marknaden dras under våra fötter, permitteringar och konkurser blir en ny vardag. Strategierna och målsättningarna raseras. Företagare och ledare hamnar i en ny, osäker och väldigt obekväm situation. Det är svårt att veta vad man ska göra och vad man kan tro på. Det fina i krisen är då vi märker att vi trots allt kan göra något som ger värde, åt konsumenter, åt det egna företaget, åt andra företag, samt åt samhället som helhet.

Det är idéer som är avgörande. Coronakrisen har medfört att företag har blivit tvungna att hitta nya möjligheter och arbetssätt. Det som först händer då vi befinner oss i en kris är att vi funderar på hur vi ska klara oss. Vi börjar generera idéer. Idéer hör ihop med kreativitet och kreativitet kan aldrig vara negativt. (Det kan däremot innovationer vara. Fast det är sällan vi brukar tänka så.) Vi blir aldrig så rika på idéer och kreativitet som i ett krisläge. Idéerna ger upphov till nya affärsmöjligheter som vi måste ta vara på oberoende av om de är i linje med de värderingar och den strategi vi hade i början av året. Ett exempel på det här är restauranger med en hållbar strategi, som nu under kristiden har serverat take-away mat i plastförpackningar levererade i plastpåsar. Hemleveranser har också inneburit mera bilkörning. Innebörden av en hållbar affärsverksamhet har alltså fått en annan betydelse, då överlevnad står på spel, och vad är mera rätt än det. Problem som varit stora blev plötsligt små, och andra mycket större problem uppstod.

Nya affärsmöjligheter. En del företag har utvecklat en helt ny affärsverksamhet som en följd av coronakrisen; affärsverksamhet som är starkt förknippade med samhälleligt ansvar. Kyrö Destillery Company har vid sidan av sina alkoholprodukter börjat tillverka handdecificering. Orapac tillverkar skyddsvisir åt sjukhus vid sidan av den normala produktionen av förpackningar. Företag har också hittat helt nya sätt att arbeta. Vi får privat service hos frisören där vi plötsligt blir betjänade utan att andra kunder finns på plats. Det samma gäller i blomaffären. Plötsligt sker det mesta på distans, och den där digitaliseringsstrategin som har funnits redan länge, blir verklighet över en natt. Business casual-klädsel blev plötsligt vit skjorta och långkalsonger. Betydelsen av konkurrens minskar och samarbete blir viktigare. Fokus ligger på att arbeta tillsammans och att hitta lösningar som fungerar. Plötsligt kan vi, för att vi måste.

Det nya är det normala. Det är felaktigt att tro att läget efter coronakrisen kommer att ”återgå till det normala”. Det vad vi har just nu är och förblir åtminstone en del av det ”nya normala”. Konsumentbeteendet ändrar, vi kommer att arbeta mera på distans, resa mindre och de digitala tjänsternas betydelse ökar. Vi blir förhoppningsvis bättre på kreativitet, flexibilitet, samarbete och på att prioritera och fokusera på de aktiviteter som verkligen skapar värde ur ett större perspektiv.